De flesta tycks vara här för tredje gången av tre möjliga, konstaterade auktor revisor Dan Brännström, Ernst & Young, när han öppnade IREVs revisorsdag på Sheraton i Göteborg den 12 januari 1995 med att be om allmän handuppräckning.
Med anspelning på sina inledningsanföranden vid de två tidigare revisorsdagarna konstaterade han också:
– Nu är det tradition.
Inledningstalare var Nordbankens chefsekonom Nils Lundgren (som liksom många revisorer från Stockholm och Mellansverige kommit med en abonnerad vagn på X 2000-tåget till Göteborgs Central bara några minuter tidigare). Hans ämne hade rubriken Sveriges väg ur krisen.
Lundgren gav församlingen en relativt hoppfull bild av Sveriges möjligheter, även om han starkt betonade allvaret i det nuvarande läget:
– Det är exceptionellt viktigt att klara ut den situation som Sverige har kommit i, sa han.
Han gav först en en utförlig återblick på Sveriges ekonomi sedan den reella vändpunkt till det sämre som han ansåg inträffat redan omkring 1970.
– Men i drygt tio år kunde man dölja nedgången med bortförklaringar och det var inte förrän det började en systemskiftesdebatt i början av 80-talet som andra åsikter fördes fram i den svenska debatten.
Och det var faktiskt inte förrän under den socialdemokratiska regeringen i slutet av 80-talet som systemskiftet verkligen genomfördes:
– Vi gjorde allt rätt, började spara och annat, men ändå blev det så här.
Bättre nu än för tio år sedan
Hans tes var dock att även om det finns många likheter mellan situationen för drygt tio år sedan och nu, så finns det också viktiga skillnader till det bättre:
– Vi är inte dömda att köra 80-talet i repris.
– När svensk industri nu fått samma lönekostnader som omvärlden är den oslagbar, sa Lundgren som prisade de mycket kraftiga produktivitetsökningarna under de senaste åren.
Däremot avfärdade han varje tanke på minskad arbetstid och arbetsdelning som en ren bluff.
Han menade att chanserna var bättre än 50/50 för att det faktiskt skulle gå bra, trots att Sverige så markant halkat efter i de flesta internationella jämförelser.
Men då måste vi lära om.
– Vi kan inte fortsätta att säga att det gärna får bli strukturomvandlingar bara det inte innebär förändringar...
Efter lunch behandlade programmet andra delar av ekonomiämnet.
Auktor revisor Lennart Huldén, Ernst & Young, inledde sin del med en genomgång av några internationella utblickar och betonade vikten av att vi fick en redovisning som verkligen fungerade internationellt, en där företagen får lika villkor i konkurrensen om investerings- och riskkapitalet.
Så gav han sin syn på några svenska frågor:
– Den statliga redovisningskommittén fortsätter nu med svåra frågor som kopplingen redovisning/beskattning och hur normbildningen ska ske. Det kan behövas för det är minst sagt rörigt med normbildningen i Sverige nu.
– Redovisningsrådets rekommendationer kan inte gälla bara publika företag. Praktiska skäl talar för att alla aktiebolag måste omfattas.
– Hedging är en fråga som måste utredas bättre.
Mot schablonskatt
– Vi måste motarbeta begreppet schablonskatt (som en tredjedel av börsbolagen fortfarande använder). Ingen har väl någonsin talat om schablonlön.
Han talade också om vinstbegreppet (skatt är också en kostnad) och gav sitt stöd till den nya leasingrekommendationen (den har fått samma kritik i alla länder...).
Om debatten kring brutto- och nettometoden sa Huldén:
– Om FAR inte tar ställning för nettometoden går jag ur föreningen.
Och avslutningsvis kommenterade han också den pågående EU-anpassningen av redovisningen:
– Det är tragiskt att man anser sig behöva ta ett halvt steg bakåt mot de fransk/tyska försiktighetsprinciper som mest ser till borgenärsskyddet i stället för den anglosaxiska resultatinriktade redovisningen.
Efter Huldén informerade Jan-Eric Askenström från Advokatfirman Vinge om hur de nya reglerna för företagsbeskattning påverkade reglerna för bl.a. interna aktieöverlåtelser.
En teknisk genomgång som fick igång ett intresserat frågande från publiken.
Programmet avslutades med att Leif Lundfors från FAR och Klas-Erik Hjorth från SRS gemensamt tittade på branschens framtidsfrågor.
I ett samtal präglat av en viss samsyn redogjorde FARs nye ordförande för en del av de frågor som han närmare utvecklar i en intervju i detta nummer av Balans (sidan 25).
SRS-ordföranden talade om vikten av att klargöra att det görs en revisionsinsats i de små företagen och om balansen mellan revisorn som kontrollinstans och stödperson.
När blir svenska revisorer accountants med bredare arbetsuppgifter, frågade publiken.
Ingen visste. Men båda menade att utvecklingen gick åt det hållet. Frågan vara bara med vilken FARt.
Bengt Holmquist