BAS-gruppen och dess projektgrupp Arbetsgruppen för EU-BAS 97 har under knappt ett år arbetat med att få fram en BAS-plan anpassad till den nya årsredovisningslagen (1995:1554)/ÅRL/ som ska börja tillämpas av alla aktiebolag och vissa handelsbolag från och med 1997. Arbetsgruppen har bestått av Torulf Jönsson (ordförande), LundaFörvaltning, Carl-Erik Ramberg, Öhrlings Coopers & Lybrand, Jörgen Handell, FöretagsRådet och undertecknad.

Beslut av BAS-gruppen

BAS-gruppen, som består av ett tjugotal representanter från bl.a. redovisnings- och revisionsorganisationer, näringslivet, RSV, SCB och utbildningsväsendet, beslutade att under hösten 1996 publicera följande publikationer

  • EU-BAS 97

  • BAS 96

  • Mini-BAS, både avseende EU-BAS 97 och BAS 96

  • Kopplingstabeller.

Jag kommer kort att kommentera de olika publikationernas innehåll. Konton kommenteras på kontogruppsnivå.

EU-BAS 97

Utarbetandet av EU-BAS 97 har föranletts av ÅRL som skall börja tillämpas av samtliga aktiebolag (utom möjligen aktiebolag under avveckling) och vissa handelsbolag fr.o.m. 1 januari 1997. Lite förenklat kan sägas att handelsbolag som ingår i en koncern skall omfattas av de nya reglerna. Förhoppningsvis kommer även ekonomiska föreningar och privatägda handelsbolag att få tillämpa ÅRL från det datumet. Vi avvaktar här en proposition från Justitiedepartementet.

I och med att ÅRL lagstadgar uppställningsformer som väsentligt avviker från dagens balans- och resultaträkningar i BFL uppstod behovet av att utarbeta en ny BAS-plan. Denna fick namnet EU-BAS 97 för att markera att det inte är en automatisk fortsättning på tidigare BAS (eftersom dessa följer BFL) och att anpassningen är en EU-anpassning. Det förhåller sig däremot inte så att det skulle finnas en EU-kontoplan utan det är upp till varje land att eventuellt lagstifta om kontoplaner. Så har t.ex. gjorts i Frankrike.

De företagsformer som behandlas i EU-BAS 97 har utökats till att omfatta aktiebolag, handelsbolag, enskilda näringsidkare, ekonomiska föreningar och stiftelser. Således kan även företagsformer som ännu inte omfattas ÅRL frivilligt redan nu gå över till EU-BAS 97.

Referat till lagar och normgivning har utökats och omstrukturerats. I ingresserna till de olika kontogrupperna ges en fullständig förteckning över var i de olika lagarna det går att läsa om posten. I de fall det finns t.ex. specialbestämmelser, specifika skatteuttalanden eller uttalanden från Bokföringsnämnden har referat till dessa gjorts under det enskilda kontot. Dessa referat kan användas oavsett om företaget följer ÅRL eller BFL.

Fig.1

Tillgångar i EU-BAS 97

10 Immateriella anläggningstillgångar

11 Byggnader och mark

12 Maskiner och inventarier

13 Finansiella anläggningstillgångar

14 Lager och pågående arbeten

15 Kundfordringar

16 Övriga kortfristiga fordringar

17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

18 Kortfristiga placeringar

19 Kassa och bank

Balansräkningen

I EU-BAS 97 har strukturen för balansräkningen i ÅRL och i FARs vägledning Om årsredovisning i aktiebolag följts. Det innebär, vilket framgår av fig. 1, att balansräkningens tillgångssida inleds med kontogrupp 10 Immateriella anläggningstillgångar och avslutas med kontogrupp 19 Kassa och bank. Motsvarande förändring av likviditetsordning har gjorts på skuldsidan, se fig. 2.

Fig. 2

Eget kapital och skulder i EU-BAS 97

20 Eget kapital

21 Obeskattade reserver

22 Avsättningar

23 Långfristiga skulder

24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och leverantörer

25 Skatteskulder

26 Moms och särskilda punktskatter

27 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag

28 Övriga kortfristiga skulder

29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

För att kunna tillgodose de utvidgade kraven på upplysningar om innehav i och långfristiga fordringar hos koncern- och intresseföretag har de flesta kontogrupper kompletterats med specifika konton för dessa företag.

Eget kapital har fått en förändrad indelning för att ta hand om alla företagsformer. Det innebär att ett konto kan användas för olika slags eget kapital i olika företagsformer, t.ex. konto 2086 Reservfond/Värdesäkringsfond som används av aktiebolag och ekonomiska föreningar respektive stiftelser. På detta sätt skapas utrymme för fler kapitalkonton, bl.a. för fler delägare i handelsbolag.

I enlighet med FARs vägledning har skulderna delats upp mellan långfristiga och kortfristiga skulder, något som underlättar nyckeltalsberäkningarna eftersom uppdelning då görs direkt i balansräkningen och inte i not. Benämningarna har i många fall, liksom även i övriga delar av EU-BAS 97, förändrats för att överensstämma med terminologin i ÅRL och enligt FAR.

Avsättningar återfinns i kontogrupp 22 och där finns, förutom definitionen av avsättningar, exempel på händelser och transaktioner som skulle kunna ge upphov till avsättningsbehov. Genom placeringen av avsättningen mellan Obeskattade reserver och Långfristiga skulder indikeras att avsättningarna till sin karaktär är långfristiga, speciellt eftersom med definitionen följer att antingen beloppet och/eller förfallodagen är osäker.1 Om företaget har kortfristiga avsättningar, t.ex. för garantiarbeten som man vet måste utföras under det närmaste räkenskapsåret är avsättningen naturligtvis att betrakta som kortfristig. För att underlätta nyckeltalsberäkning kan den kortfristiga delen anges i not.

I kontogruppen Moms och särskilda punktskatter har även kontot för ingående moms lagts in för att underlätta momsredovisningen. Alla skattekonton har samlats för att förbereda för ett eventuellt införande av ett skatteavräkningskonto med beskattningsmyndigheten.

Enligt 4 kap. 18 § ÅRL skall avsättning göras för samtliga förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt på de skall infrias.

Resultaträkningen

Kontoklasserna 3 Rörelsens inkomster/intäkter och 4 Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster är till stor del fria (se fig. 3 och 4). I stället har i instruktionerna till dessa kontoklasser givits ett antal exempel på hur olika slags försäljningar och inköp inom olika branscher kan konteras inom ramen för BAS. Dessutom finns ett fåtal konton kvar från BAS 95 för de företag som inte har behov av mer än i princip ett konto för försäljning och ett för inköp.

Fig. 3

Rörelsens inkomster/intäkter

30–34 Huvudintäkter (fria)

35 Fakturerade kostnader

36 Rörelsens sidointäkter

37 Intäktskorrigeringar

38 Aktiverat arbete för egen räkning

39 Övriga rörelseintäkter

Fig. 4

Utgifter/kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster

40–45 Inköp av varor och material (fria)

46 Legoarbeten, underentreprenader

47 Reduktion av inköpspriser

49 Lagerförändringar, förändring av pågående arbeten samt garantiavsättningar

Klasserna 5 och 6 innefattar det som i ÅRL kallas externa kostnader d.v.s. företagets omkostnader (se fig. 5). Vissa omstuvningar har gjorts för att ordningsföljden bland kontogrupperna ska bli mer logisk, t.ex. har fastighetskostnader placerats i anslutning till lokalkostnader.

Fig. 5

Övriga externa rörelseutgifter/kostnader

50 Lokalkostnader

51 Fastighetskostnader

52 Hyra av anläggningstillgångar

53 Energikostnader

54 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial

55 Reparation och underhåll

56 Kostnader för transportmedel

57 Frakter och transporter

58 Resekostnader

59 Reklam och PR

60 Övriga försäljningskostnader

61 Kontorsmateriel och trycksaker

62 Tele och post

63 Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader

64 Förvaltningskostnader

65 Övriga externa tjänster

69 Övriga externa kostnader

Kostnaderna för personal har flyttats från kontoklass 5 till kontoklass 7 för att följa logiken i ÅRL (se fig. 6). Resterande del av kontoklass 7 består av nedskrivningar och återföring (reversering) av nedskrivningar (kontogrupp 77), Avskrivningar enligt plan (kontogrupp 78) samt Poster av engångskaraktär och övriga rörelsekostnader (kontogrupp 79). BAS-gruppen går på intet sätt emot FARs vägledning när man benämner delar av kontogrupp 79 som poster av engångskaraktär och inte s.k. jämförelsestörande poster. När en transaktion bokförs kan det vara omöjligt att se om den kommer att uppfylla kravet för att bli jämförelsestörande i den slutliga årsredovisningen. Därför samlas engångsposter upp för att i samband med upprättande av årsredovisningen delas upp mellan t.ex. Övriga rörelseintäkter, Övriga externa kostnader, Övriga rörelsekostnader eller Jämförelsestörande poster.

Fig. 6

Utgifter/kostnader för personal

70 Löner till kollektivanställda

72 Löner till tjänstemän och företagsledare

73 Kostnadsersättningar och naturaförmåner

74 Pensionskostnader

75 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal

76 Övriga personalkostnader

De finansiella intäkterna och kostnaderna följer, liksom i FARs vägledning, klassificeringen av de tillgångar och skulder som de härrör från (se fig. 7). Således finns resultat från mellanhavanden med koncern- och intresseföretag, både i form av aktier och andelar och i form av långfristiga fordringar, som separata rubriker. Resultat från övriga anläggningstillgångar inklusive ränteintäkter på dessa återfinns som en separat post medan intäkter från omsättningstillgångar, t.ex. utdelningar från kortfristiga placeringar och ränteintäkter på kortfristiga fordringar, återfinns sist bland intäktsposterna. Alla räntekostnader, valutakursdifferenser m.m. avseende långfristiga och kortfristiga skulder återfinns som en samlad post.

Fig. 7

Finansiella inkomster/intäkter och utgifter/kostnader

80 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag

81 Resultat från aktier och andelar i intresseföretag

82 Resultat från övriga värdepapper och långfristiga fordringar(anläggningstillgångar)

83 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

84 Räntekostnader och liknande resultatposter

De finansiella posterna enligt FAR följer alltså logiken i balansräkningen vilket är en anledning till att även EU-BAS 97 följer denna logik. De företag som vill, i enlighet med ÅRL, särredovisa nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar, kan göra så genom att enligt instruktionen till respektive kontogrupp plocka ut de konton som berör sådana nedskrivningar.

Eftersom posten Räntekostnader och liknande resultatposter innehåller andra delar än bara räntekostnader, bör man enligt EU-BAS 97 specificera räntekostnaderna i not för att möjliggöra beräkning av vissa nyckeltal.

Klass 0

BAS-gruppen har beslutat att aktivera klass 0. Här kan med fördel registreras t.ex. omsättningssiffror för momsredovisningen, ställda panter och ansvarsförbindelser, uppgifter till SCB, och uppgifter till kontrolluppgifter som t.ex. förmånsvärden. Syftet är att minska antal konton i kontotabellen och slippa konton som inte primärt är till för redovisningen.

För de företag som önskar är det naturligtvis fritt att behålla momsanpassade försäljningskonton eller SCB:s uppdelning av energikostnader i själva kontoplanen.

Klass 9

Även klass 9 har aktiverats i EU-BAS 97 som innehåller enkla instruktioner för hur internredovisning skulle kunna läggas upp med användning av klass 9 (t.ex. i stället för en flerdimensionell redovisning).

BAS 96

BAS 95 kommer under hösten 1996 att uppdateras till BAS 96 och publicering är beräknad till november 1996. BAS 96 kommer att underhållas parallellt med EU-BAS 97 under en övergångstid. Hur lång tid denna blir beror på hur lång tid det tar för lagstiftaren att inordna alla företagsformer i ÅRL. Under denna tid kommer BAS-gruppen att skicka ut kontoplansmeddelanden avseende båda BAS-planerna och dessutom uppdatera båda kontinuerligt.

BAS 96 kommer även i framtiden att vara logiskt kopplad till BFL men komplettering kommer att göras med hänsyn till ÅRL. Syftet med att ha två parallella kontoplaner är att företagen själva ska kunna bestämma när det är lämpligt att byta till EU-BAS 97. BAS 96 skall dock inte ses som ett nollkostnadsalternativ eftersom det troligen kommer att göras en hel del ändringar även i den.

Mini-BAS

Av både EU-BAS 97 och BAS 96 kommer s.k. mini-BAS-versioner att publiceras. Dessa är kontotabeller med instruktioner för de allra minsta företagen och kommer att innehålla ett mindre antal konton och då framför allt gruppkonton. Instruktionerna kommer att vara identiska med de som återfinns i EU-BAS 97 och BAS 96.

Kopplingstabeller

För att underlätta en övergång från BAS 95 till EU-BAS 97 och möjliggöra kopplingar mellan de olika lagsystemen har ett antal kopplingstabeller upprättats. Dessa är till för företag, redovisningskonsulter, revisorer och programleverantörer och kommer förhoppningsvis att minska kostnaderna för en övergång. Det underlättar också anpassning av jämförelsetalen.

EU-BAS 97 innehåller kopplingar mellan ÅRL/FARs vägledning och EU-BAS 97 samt BFL och EU-BAS 97.

I en separat publikation återfinns kopplingstabeller mellan BAS 95 och EU-BAS 97 (konto för konto), EU-BAS 97 och BAS 95 (konto för konto), BFL och EU-BAS 97 samt ÅRL och BAS 95.

Uppdateras löpande

BAS-gruppen är fortfarande bara i början av sitt arbete. Kommande projekt är bl.a. att se över nyckeltal, framför allt de nyckeltal som härrör ur Se om ditt företag, samt en fortsatt utveckling av klasserna 0 och 9.

EU-BAS 97 och BAS 96 kommer att behöva uppdateras löpande under de närmast åren, både i takt med att redovisnings- och skattelagstiftningen ändras men också i takt med att normgivningen anpassas till ÅRL och god redovisningssed utvecklas runt ÅRL. Därför mottages gärna synpunkter löpande på fax nr 046-30 45 51.

Eva Nyström (nu Törning) är sekreterare i Redovisningskommittén samt ledamot i BAS-gruppen och Arbetsgruppen för EU-BAS 97. Hon medverkade senast i Balans 3/96.