Nyckeltal används fortfarande för lite i ekonomistyrningen av små och medelstora företag. Det skriver Sven-Erik Johansson och Carl-Erik Ramberg i en presentation av BAS-gruppens nya projekt, BAS-Nyckeltal, som nu tas fram i nära samarbete med Statistiska Centralbyrån.

Ekonomiska nyckeltal används flitigt av fackekonomer i olika sammanhang för att på ett överskådligt sätt beskriva företags ekonomiska utveckling och situation. Framförallt används nyckeltal när det gäller de börsnoterade och de större företagens årsredovisningar. Inte minst för finansanalytikerna har nyckeltal blivit ett viktigt instrument i deras analyser och bedömningar av företagen. Likaså har nyckeltalen kommit att spela en viktig roll i bankernas och kreditinstitutens analyser och bedömningar.

Underlaget för nyckeltalsanalyserna har i första hand varit företagens årsredovisningar. Framförallt de större företagen använder också i sina interna rapporter och i sin verksamhetsplanering ekonomiska nyckeltal, inte minst i målstyrningen.

Icke finansiella nyckeltal

På senare tid har man inom många företag påbörjat ett arbete med att komplettera de finansiella nyckeltalen med nyckeltal som baseras på andra värden än de finansiella. Vad det handlar om är att utveckla olika styrtal som kan vara hjälpmedel i företagens verksamhetsstyrning. Balanced Scorecards håller redan på att bli ett vedertaget begrepp. Vidare ser man det som angeläget att kunna på olika sätt fånga in och beskriva företagets immateriella värden. Begrepp som humankapital och strukturkapital återkommer flitigt i företagens rapporter. Det arbete inom det här området som lagts ned under flera år av försäkringsbolaget Skandia och som presenteras som Det Intellektuella Kapitalet har blivit särskilt uppmärksammat.

Som en konsekvens av den växande betydelsen av de s.k. ”mjuka” värdena i företagens verksamhet och i deras tillgångsmassa kommer detta utvecklingsarbete, både inom företagen och i litteraturen liksom i den akademiska världen, att intensifieras under de närmaste åren.

Nyckeltalen och de mindre och medelstora företagen

Hittills har emellertid användningen av nyckeltal, både när det gäller de ekonomiska nyckeltalen och de delvis nya idéerna om styrtal i förhållandevis mera begränsad omfattning fått genomslag i de mindre och medelstora företagen. Det torde inte vara någon överdrift om man påstår, att nyckeltal fortfarande används för lite i ekonomistyrningen av små och medelstora företag.

Vi ser det därför som särskilt angeläget med det arbete som under en tid lagts ned på att utveckla BAS-Nyckeltal. Inom ramen för BAS-Gruppen, som för något år sedan presenterade en omarbetning av BAS-kontoplanen, presenterad som EU BAS 97, håller BAS-Nyckeltal på att tas fram. Detta arbete kommer att publiceras av Industrilitteratur strax efter årsskiftet 1997/98 i en publikation som får benämningen BAS-Nyckeltal.

Varför BAS-Nyckeltal?

BAS-kontoplanen har nu funnits i drygt 20 år. Den har kommit att bli standard i Sverige och används nästan undantagslöst av såväl stora som små företag. Det är intressant att notera att ett av de främsta motiven för tillkomsten av BAS-kontoplanen var att de små och medelstora företagen skulle kunna redovisa på ett enhetligt sätt och därmed underlätta framtagande och användning av nyckeltal i olika branscher.

SAF:s stora materialpaket Se om ditt företag, där de ekonomiska nyckeltalen var en central beståndsdel, hade med stor framgång introducerats i början av 70-talet. Man fann emellertid snart i de olika branscherna, att företagens kontoplaner och rapportering var alltför oenhetlig för att kunna ge en tillförlitlig grund för branschnyckeltal. I ett samarbete mellan SAF och Industriförbundet startade då projektarbetet med att utveckla BAS-kontoplanen, som blev en stor framgång.

Tyvärr har dock inte användningen av de ekonomiska nyckeltalen blivit lika vanlig i de mindre och medelstora företagen. Anledningarna är flera, men främst dåliga kunskaper om användningsområden och bristande insikter om värdet av nyckeltal.

Inom BAS-projektet finns en styrgrupp som är allsidigt sammansatt av representanter för näringsliv, utbildningsväsende och myndigheter. Styrgruppen, som ligger bakom EU-BAS 97, har uppmärksammat den bristande användningen av nyckeltal i små och medelstora företag. I början av 1997 initierade styrgruppen därför ett nytt projekt, som har nära anknytning till BAS-kontoplanen – BAS-Nyckeltal. Målsättningen för BAS-Nyckeltal är att

  • göra en översyn och anpassa nu tillämpade nyckeltal till årsredovisningslagen och informationskraven inom näringslivet

  • öka förståelsen och därmed användningen av nyckeltal som ett hjälpmedel i den ekonomiska planeringen och styrningen.

Projektet har en klar inriktning på små och medelstora företag.

BAS-Nyckeltal i samarbete med SCB

En viktig del i nyckeltalsanalysen är att följa det egna företaget över tiden för att få grepp om hur företagets ”ekonomiska hälsa” utvecklats. Oftast är det dock inte tillräckligt att bara känna till det egna företagets ekonomiska situation. Det är också av stor betydelse att kartlägga kollegornas/konkurrenternas utveckling inom branschen. Svårigheten kan då vara att få fram nyckeltal för den egna branschen genom sin branschorganisation.

Det är här SCB kommer in i bilden.

SCB har sedan ett tjugotal år tillbaka tagit fram och sammanställt olika branschnyckeltal. Genom en jämförelse kan man enkelt ta reda på det egna företagets relativa styrke- och svaghetsfaktorer. För jämförelsegruppen ges tre värden för varje nyckeltal – undre kvartil, median och övre kvartil. I den projektgrupp som arbetar med BAS-Nyckeltal ingår även nyckeltalsspecialister från SCB. Det här samarbetet har resulterat i att det nu föreligger en nyckeltalsstruktur där samtliga nyckeltal fått enhetliga benämningar och definitioner.

Det bör också nämnas att SCB har planer på att väsentligt öka ut antalet nyckeltal och att i större omfattning än hittills redovisa branschnyckeltal för de minsta företagen. Vidare kan nämnas att SCB under 1998 kommer att ge ut en handbok om branschnyckeltal. Denna blir till vissa delar gemensam med den publikation om BAS-Nyckeltal som BAS-Gruppen ger ut efter årsskiftet.

Stor uppslutning kring BAS-Nyckeltal

Till projektgruppen för BAS-Nyckeltal knöts tidigt en referensgrupp med representanter för ett tjugotal organisationer, företag och myndigheter. I referensgruppen ingår revisorernas och redovisningskonsulternas intresseorganisationer. Detta engagemang är av stor vikt, eftersom dessa yrkesgrupper ofta är rådgivare till de små och medelstora företagen och därför kan påverka den framtida nyckeltalsanvändningen. I referensgruppen deltar också banker, företag som lämnar kreditupplysningar och olika näringslivsorganisationer, som har behov av att använda nyckeltal i sin kommunikation med företagarna.

Grundläggande nyckeltal

Projektarbetet har lett fram till en nyckeltalsstruktur som omfattar dels grundläggande nyckeltal, dels också tilläggsnyckeltal. De grundläggande nyckeltalen är begränsade till antalet i syfte att prioritera huvuddrag och tydlighet i en nyckeltalsanalys. Dessa nyckeltal skall också kunna beräknas på ett enkelt sätt med ledning av uppgifter direkt ur den offentliga årsredovisningen. Ett annat gemensamt drag för de grundläggande nyckeltalen är att de är allmängiltiga till sin natur och kan beräknas oavsett verksamhetstyp – handelsföretag, tjänsteföretag eller tillverkningsföretag.

De grundläggande nyckeltalen är grupperade i olika logiska block enligt figur 1 för att underlätta en systematisk, stegvis analys. Samtliga grundläggande nyckeltal kommer att återfinnas i SCB:s Branschnyckeltal.

Det skall understrykas att nyckeltalen i BAS-Nyckeltal inte innebär några stora förändringar jämfört med hittills tillämpad praxis. Projektgruppens arbete har framför allt inriktats på inventering av förekommande nyckeltal, benämningar och gruppering i logiska analysblock. Några ”nya” nyckeltal finns dock med, bl.a. sådana som belyser kassaflödet i företaget och förädlingsvärdet.

Tilläggsnyckeltal

Tilläggsnyckeltalen omfattar verksamhets- och branschanpassade nyckeltal. Ibland kan de beräknas på uppgifter ur årsredovisningen, ibland måste man ha tillgång till interna uppgifter för att kunna beräkna dem. Liksom de grundläggande nyckeltalen är tilläggsnyckeltalen grupperade i logiska block. Många av tilläggsnyckeltalen kommer också att ingå i SCB:s Branschnyckeltal.

Tilläggsnyckeltalen är rätt många till antalet och kan sägas ingå i ett ”arkiv”, ur vilket man väljer lämpliga nyckeltal beroende på vilken verksamhetstyp som ett företag representerar, branschtillhörighet etc.

Fortsatt utvecklingsarbete med nyckeltal och styrtal

BAS-Gruppens utvecklingsarbete med nyckeltalen stannar inte vid den publikation som kommer ut vid årsskrifter 1997/98. Utvecklingsarbetet kommer sedan att koncentreras till de ”nya” nyckeltal som erfordras för både verksamhetsstyrning och extern rapportering – nyckeltal som belyser de ”mjuka” värdena, icke finansiella nyckeltal, Balanced Scorecards etc. Vi kommer i projektgruppen att ta upp och behandla olika frågeställningar på området, vad som hittills redovisats i litteraturen och hur långt man kommit i vissa företag, kanske framför allt i de stora företagen. Planeringen är att kring årsskiftet 1998/99 kunna publicera en skrift med förslag och rekommendationer, som kompletterar BAS-Nyckeltal.

Sven-Erik Johansson är auktoriserad revisor och adjungerad professor verksam vid Ernst & Young i Stockholm och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han medverkade senast i Balans nr 4/1990.

Carl-Erik Ramberg är auktoriserad revisor och verksam vid Öhrlings Coopers & Lybrands kontor i Borlänge.

Artikelförfattarna ingår i den projektgrupp som nu utvecklar BAS-Nyckeltal.