Fr.o.m. 1999 gäller ett tillägg till årsredovisningslagen som anger att vissa svenska företag skall redovisa sin påverkan på yttre miljö i förvaltningsberättelsen.

I slutet av oktober förväntas Bokföringsnämnden redovisa ett utkast till förslag kring vad företagen mer konkret skall redovisa i förvaltningsberättelsen.

Den nya svenska lagstiftningen hänvisar bl.a. till norsk lag som förebild. Därför är det intressant att se vad som nyss skett med denna lag i Norge.

Den norska Aksjeloven uppställde krav (11–12 §§) på att ett bolag som förorenar yttre miljö (utövar verksamhet knuten till Forurensningsloven) skall redogöra för sin miljöpåverkan samt för de åtgärder som vidtagits eller planerats för att motverka föroreningarna.

Syftet med den norska, processorienterade lagen var att identifiera verksamhet som bedrevs med miljörisker. Liknande regler fanns i den Norska Rengskapsloven 21a §.

Ny norsk lag med utökade krav

De allmänt utformade reglerna ledde till att många norska företag i sina årsredovisningar bara kort nämnde hur de påverkade den yttre miljön.

I samband med att Stortinget den 17 juli 1998 beslutade om en ny Regnskapslov infördes därför krav på att miljörapporteringen preciseras samt kraftigt utökas.

Lagen ersätter from 1999 den tidigare Regnskapsloven från 1977 och delar av Aksjeloven från 1976.

Skärpta krav på Årsberettningens miljöinformation

Det avsnitt som direkt berör miljöinformation finns i 3 kap. 3 § där det anges vad som skall finnas i Årsberettning och då främst följande stycken:

  • 1 st anger att det skall föreligga upplysningar om bl.a verksamhetens art

  • 2 st innehåller krav på information om förutsättningar för fortsatt drift (going concern) innefattande bl.a. bekräftelse på att förutsättningarna gäller, t.ex tillstånd för verksamheten.

  • 3 st anger krav på att arbetsmiljön skall beskrivas med en översikt över igångsatta åtgärder av betydelse för arbetsmiljön. I ett tillägg krävs särskilda uppgifter om sjukfrånvaro, skador samt olyckor.

  • 4 st innehåller tre krav på information om

    – förhållanden i verksamheten som har en icke obetydlig påverkan på den yttre miljön; såsom framställningen

    – av de insatsfaktorer som används i produktionen och

    – av produkterna som verksamheten producerar,

    – miljöpåverkan som normal drift ger eller kan ge,

    – vilka åtgärder som finns eller planeras för att förhindra eller minska negativ miljöpåverkan.

Fyra grundläggande motiv

1. Påverkan ledningens miljökunskap

Regnskapslovens krav på miljöinformation i årsberetningen skall ge underlag för värdering av det miljömässiga sammanhang där företaget bedriver sin verksamhet och lagstiftaren hoppas således att detta kan ge en bild både av företagets miljöförpliktelser och dess utvecklingsmöjligheter.

Miljöinformationen förväntas av lagstiftaren få en positiv påverkan på företagens miljösatsning t.ex. genom att påverka styrelsens och administrationens kunskap om miljösituationen i företaget.

Denna kunskap kan även vara av intresse för andra intressenter och därför har lagens regler på miljöinformation preciserats och utvidgats.

2. Utvidgad och mer enhetligt information

Kravet på särskild miljöredovisning skall säkerställa att det i Årsberetningen finns miljöinformation utöver den som är direkt relevant för verksamhetens finansiella ställning och som täcks av övriga bestämmelser.

Tidigare lagregel ledde, enligt lagstiftaren, till begränsad och varierande miljöinformation.

3. Utvidgad syn på miljöfrågor

Uppmärksamheten kring företags olika miljöfrågor har ändrat karaktär från att tidigare fokusera på företagens avfall och utsläpp till dagens mer varierande syn som innefattar även energi- och råvaruförbrukning, avfallsproduktion, produkter innehållande farliga kemikalier m.m.

Tidigare koncentration på rening av utsläpp och andra tekniska lösningar har utvidgats till att omfatta miljöledningssystem, kvalitetssäkring och förebyggande miljöarbete.

Den nya lagen avser att spegla denna syn på miljöfrågorna.

4. Finansiell miljöinformation

Börsföreskriften från den 17 januari 1994 har krav på information om miljöförhållanden i finansiell redovisning.

Norsk Regnskapsstiftelse gav ut en Diskusjonsnotat i oktober 1996 om ”Rapportering av miljöutgifter og andre miljöförhold” för att påbörja arbete med en redovisningsstandard om rapportering av miljökostnader mm.

Normgivare

Lagstiftaren påpekar att det är lämpligt om Norsk Regnskapsstiftelse tar fram närmare riktlinjer för miljöinformation i Årsberetningen i samband med arbetet med det ovan nämnda Diskusjonsnotatet.

Väsentlig miljöinformation

I motiveringarna anges följande information vara central vad gäller påverkan på yttre miljö:

  • typ och mängd av förbrukad energi och råvara

  • typ och mängd av olika utsläpp

  • typ och mängd av avfall som genereras eller lagras

  • verksamheternas olycksrisker

För tillverkande företag är även följande information väsentlig:

  • typ och mängd av hälso- och miljöfarliga kemikalier i produkterna

  • typ och mängd avfall som uppstår när produkterna kasseras

”Icke obetydlig miljöpåverkan”

Den miljöpåverkan som avses skall vara ”icke obetydlig”. Härmed avses bl.a. varuproduktion med miljöfarliga ämnen, transportverksamhet vars utsläpp bidrar till lokal luftförorening, försurning eller klimatpåverkan.

Vilka företag berörs?

Dessa lagkrav på miljöinformation berör alla företag, även småföretag, som har en icke oväsentlig miljöpåverkan.

Revision

Precis som i den svenska lagen omfattas miljöinformationen av den sedvanliga revisionen och revisionsberättelsen.

Auktor revisor Birgit Flening är verksam vid Ernst & Young. Hon är ledamot av FARs samrådsgrupp för miljöfrågor och samordningsgrupp för redovisningsfrågor Hon medverkade senast i Balans 12/97.