Revisionen har stor betydelse även i de minsta aktiebolagen. Den fungerar som en del av det interna kontrollsystemet och säkerställer att den interna och externa redovisningen är informativ och pålitlig. Det menar Svenska Revisorsamfundets (SRS) ordförande Per-Olof Andersson som förespråkar bibehållen revisionsplikt i små och medelstora aktiebolag.
En utgångspunkt för att uppställa krav på revision av alla aktiebolag bör vara att de samlade positiva effekterna av revision är högre än kostnaderna för revisionen. Syftet kan alltså inte vara att säkerställa sysselsättning för revisorer och liknande. Redan att uppskatta kostnaderna är emellertid svårt. Det räcker inte att summera revisionskostnader från företagens årsredovisningar eftersom dessa kostnader också innefattar viss rådgivning och kostnader för att utreda och rätta fel.
De positiva effekterna är än svårare att uppskatta eftersom många av dem är svåra att kvantifiera. Flera positiva effekter av revision är därtill inte möjliga att observera och kvantifiera. Som exempel på sådana faktorer kan nämnas att bankerna använder mindre resurser på att skaffa information om det reviderade företaget jämfört med om revision saknas. Revision bidrar även till en effektivare konkurrens mellan företag, främst genom att det ger en bättre genomlysning av företagen som gör det svårare att dölja information vilket kan underlätta för konkurrenter att komma in på marknaden.
I små företag är de främsta intressenterna av revision företagens ägare och ledning, kreditgivare, kunder och leverantörer samt samhälle.
Ägare/företagsledning
Eftersom ägare och ledning ofta utgörs av samma personkrets kan det ifrågasättas om revision behövs för att öka trovärdigheten eftersom ägaren redan har full insyn. Detta synsätt kan teoretiskt motivera varför enmansbolag kan undantas från revision, om bolaget har flera aktieägare har ökad trovärdighet en betydelse.
Betydelsen av revision ligger dock på ett helt annat plan. Inledningsvis kan konstateras att revision har positiva effekter även i det minsta företag. Revision fungerar som en del av det interna kontrollsystemet och säkerställer att den interna och externa redovisningen är informativ och pålitlig. Redovisningsinformation upplevs som viktig av företagarna. De positiva effekterna av revision bekräftas av att olika undersökningar visar att företagsledningar i mindre företag anser att revision ger mervärden.
En viktig aspekt är att revisorer tillför företagen företagsekonomisk kompetens. Detta var också ett starkt motiv för att införa krav på revisionsplikt i alla aktiebolag. Det kan hävdas att något krav på revisionsplikt inte är nödvändigt att uppställa eftersom det ligger i företagens intresse att skaffa denna kompetens ändå. En svårighet för företagare är emellertid att bedöma olika rådgivares kompetens. Flera utredningar har pekat på bristande kompetens inom redovisnings- och skatteområdet bland redovisningskonsulter som ett allvarligt problem.
Jämfört med andra länder är det i Sverige en förhållandevis stor del av företagarna som själva väljer att upprätta sin redovisning. Än viktigare är emellertid revisorns roll i ekonomiska krissituationer där företagarna själva har en tendens att inte uppfatta problemens omfattning i tid. Ju tidigare de identifieras desto större förutsättningar finns det att förebygga konkurs och undvika borgenärsbrott. Kvalificerad revision och i denna ingående rådgivning är väsentlig för företagsledning och ägare. Den utgjorde ett viktigt motiv för att införa kvalificerad revision i alla aktiebolag. Utan lagkrav på revision skulle knappast rådgivningen kunna vara lika långtgående. Dessutom är risken påtaglig att de företag som bäst behöver revisorns rådgivning väljer bort den av kostnadsskäl, därmed ökar risken för att de omedvetet begår lagbrott och omfattas av personligt ansvar enligt regler om kontrollbalansräkning, obestånd och skattebetalning.
Kreditgivare, leverantörer, kunder
En mycket viktig kreditgivare i mindre företag är leverantörer. Förutom krediter kan leverantörer, liksom kunder, ha gjort realinvesteringar för att anpassa produktion till ett visst företags efterfrågan. I motsats till banker saknar de i regel möjlighet att kräva reviderade årsredovisningar eller saknar expertis för att värdera dem. De flesta använder istället kreditupplysningar. Dessa innehåller bl.a. information från årsredovisningar och revisionsberättelser systematiserade på ett visst sätt.
En viktig faktor, inte minst i kreditupplysningar, är bedömningar av betalningsförmåga, varvid ingår att bedöma sannolikheten för att ett företag går i konkurs. I de flesta fall går det att förutse en ekonomisk krissituation. Dessa bedömningar grundas bland annat på den reviderade årsredovisningen. Över hälften av de företag som fått en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen hade gått i konkurs fem år senare, jämfört med 20 procent bland de företag som fick en ren revisionsberättelse. Detta visar att utformningen av revisionsberättelserna är ett viktigt beslutsunderlag för bedömning av kreditvärdighet.
Samhället
Samhällets intresse och nytta av revision kan främst brytas ner i skattekontroll och brottsbekämpning. Det bör understrykas att brottsbekämpning även ligger i näringslivets intresse. Skattekontroll grundas inte på reviderade årsredovisningar.
Det råder dock ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Inte desto mindre utgör de reviderade räkenskaperna endast en del av underlaget för skattekontroll. Det råder dock ingen tvekan om att redan en god ordning och revisionens positiva påverkan på kvaliteten i redovisningen gagnar skattekontrollen. Härtill kommer de specifika granskningsuppgifter som åvilar revisorer.
Även om det inte primärt är revisorns uppgift att upptäcka brott i företagen ingår det som en viktig del i revisorns arbete att granska risker för oegentligheter och olika möjliga lagöverträdelser som kan påverka årsredovisning och förvaltning. Vid misstanke om brott ska revisorn dessutom vidta åtgärder som innefattar att om vissa villkor är uppfyllda anmäla brottsmisstanke till åklagare. Effektiviteten i denna lagstiftning kan inte bedömas genom att ta del av antal brottsanmälningar. Den viktigaste effekten ligger i att revisorer får en ytterligare påtryckningsmöjlighet för att förmå företagarna att följa lagstiftning och undanröja effekterna av brott. Företagens förmåga att faktiskt följa lagstiftning har stor betydelse för deras laglydnad.
Revisorns oberoende
Oberoende revision är en hörnsten för att skapa ökad trovärdighet till de reviderade årsredovisningarna. Absolut oberoende är en fiktion. Det handlar därför om att skapa en lämplig avvägning som säkerställer en oberoende revision men som inte går längre än vad som är nödvändigt och som gör det möjligt för företagen att utnyttja den kompetens som finns inom revisionsbyråer och bland revisorer.
Det finns väsentliga skillnader mellan små och stora företag när det gäller kretsen av intressenter och deras förväntningar på revisorns arbete vilket bör beaktas vid bedömningen av hot och behovet att vidta åtgärder. Det ligger i skattemyndighetens, bankers och andra intressenters intresse att både revision och rådgivning blir utförd eftersom den bidrar till att skapa en trovärdig information från företagen. Enligt SRS mening kan man tolerera något större hot och ställa lägre krav på omfattningen av motåtgärder i mindre företag. Det bör understrykas att detta inte innebär något avsteg från principen att revisorn ska vara opartisk och självständig i mindre företag.
Frågan om revisionsplikt ställs på sin spets om man ställer möjlighet att tillhandahålla kombinerade uppdrag mot revisionsplikt. SRS bedömning är att lagstiftaren kommer att välja en annan lösning men det finns ändå anledning att principiellt bedöma en sådan situation. Motiven för revisionsplikt kvarstår, däremot kommer företagen i en sådan situation att drabbas av ökade kostnaderna. För revisionsbyråerna kommer det inte längre att vara möjligt att ha kombinerade uppdrag, inget hindrar dock att redovisningstjänster tillhandahålls till vissa kunder och revision till andra. För företagen medför en sådan ändring ökade kostnader och risk för minskad kvalitet. Behovet av revision påverkas dock inte.
Sammanfattningsvis
SRS ska slå vakt om en oberoende revision, baserad på en modell där revisorn ska analysera hot mot oberoende, vid behov vidta motåtgärder för att reducera hoten till en acceptabel nivå för att kunna fullfölja uppdraget.
Om lagstiftaren skulle föreslå en regel som innebär förbud för revisionsbyråer att tillhandahålla tjänster av stor vikt för mindre företag såsom redovisningstjänster ska SRS verka för bibehållen revisionsplikt och särregler för mindre företag.
Per-Olof Andersson är ordförande i Svenska Revisorsamfundet, SRS. Per-Olof Andersson medverkade senast i Balans nr 11/2003.