För sjätte året i rad skriver Carina Edlund och Jorma Kyrö i Balans om nyheterna inför bokslutet. Ambitionen är dock inte, och kan heller inte vara, att ge en fullständig redogörelse. På elva sidor får Balans läsare en sammanfattning och som vanligt finns den utlagd på Balans hemsida <www.balans.farsrs.se> som pdf-fil om du vill skriva ut och spara dessa sidor.

Normgivningen inom redovisningsområdet har under de senaste åren förändrats i hög grad. De företag vars aktier är noterade har genom IAS-förordningen krav som innebär att koncernredovisningen måste upprättas i enlighet med de internationella redovisningsreglerna International Financial Reporting Standards (IFRS). Redovisningsrådets rekommendationer RR1–RR29 får därmed inte tillämpas av de noterade företagen. Redovisningsrådet har publicerat tre rekommendationer, RR 30:05, RR 32:05 och RR 31 som istället ska tillämpas av de noterade företagen och som utgör ”brygga” mellan och komplement till de internationella reglerna och årsredovisningslagen (ÅRL). Redovisningsrådet uppdaterar inte längre rekommendationerna RR1–RR29 utan detta ansvar har Bokföringsnämnden (BFN) övertagit.

Enligt svensk lag behöver de företag vars skuldebrev är noterade inte tillämpa förordningen förrän räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2006. Av ÅRL framgår att företag vars andelar eller skuldebrev inte är noterade har möjlighet att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Om denna möjlighet utnyttjas ska samtliga tillämpliga standards tillämpas.

En koncern som inte upprättar koncernredovisning enligt IFRS, ska upprätta koncernredovisning enligt samma regler som tidigare. Det innebär att om koncernredovisningen tidigare har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer RR 1–RR 29 ska dessa även i fortsättningen ligga till grund för koncernredovisningen.

Vi beskriver i vår artikel de nyheter som riktar sig såväl till de noterade som icke-noterade företagen och som publicerats av internationella normgivare såsom International Accounting Standards Board (IASB), International Financial Reporting Committee (IFRIC) samt svenska normgivare såsom Redovisningsrådet (RR), dess akutgrupp och Bokföringsnämnden (BFN). I artikeln beskrivs även nyheter i ÅRL och bokföringslagen. Vi beskriver av utrymmesskäl inte publicerade utkast. I artikeln beskrivs inte heller normgivning som är specifik för finansiella företag.

I artikeln beskriver vi nyheterna utifrån förutsättningen att ett företag har kalenderår som räkenskapsår. Var därför observant på tidpunkterna för ikraftträdandena för nya lagregler och ny normgivning om företaget har brutet räkenskapsår.

Ändringar i årsredovisningslagen

Ändringar i årsredovisningslagen avseende förvaltningsberättelsens innehåll

Ändringarna i årsredovisningslagen (ÅRL) 1995:1554 trädde i kraft den 1 maj 2005 och ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds den 1 maj 2005 eller senare. De regler som återfinns i ÅRL om förvaltningsberättelsens innehåll är delvis baserade på artikel 46 i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Bestämmelserna i detta direktiv har nyligen ändrats genom det så kallade moderniseringsdirektivet som således föranlett de nedan behandlade utökningarna av ÅRL:s krav på upplysningar i förvaltningsberättelsen. I sammandrag innebär ändringarna av ÅRL att nedanstående ytterligare information ska lämnas i förvaltningsberättelsen:

  • I den utsträckning som det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska företag ta in hänvisningar till och lämna ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp på en annan plats i årsredovisningen. Kravet gäller för såväl moderbolagets som koncernens förvaltningsberättelser och det finns inga undantag från detta upplysningskrav. Av författningskommentarerna till propositionen 2004/05:68 Förvaltningsberättelsens innehåll, framgår att regeln kan gälla situationer då en beloppsuppgift som lämnas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna behöver kompletteras med information för att dess innebörd ska kunna förstås fullt ut.

  • En beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Kravet gäller både för moderbolagets och för koncernens förvaltningsberättelser. Företag som har högst 10 anställda och högst 24 miljoner kronor i tillgångar är undantagna från detta upplysningskrav. Observera att undantaget inte gäller så kallade 10/24 koncerner men de behöver å andra sidan inte upprätta någon koncernredovisning. För en 10/24 koncern är det således endast då den frivilligt upprättar en koncernredovisning som upplysningen behöver lämnas för koncernen. Av författningskommentarerna framgår att väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför t.ex. kan handla om osäkerhet kring prisutveckling för eller tillgången till en råvara som företaget är beroende av eller kring valutans utveckling i ett för företaget viktigt exportland. Av kommentarerna framgår vidare att vilka risker och osäkerhetsfaktorer som ska anses väsentliga för företaget får bedömas från fall till fall och med beaktande av i vilken utsträckning risken eller osäkerheten kan antas få effekt på företagets verksamhet, ställning och resultat. Enligt kommentarerna är det naturligt att alltid ta upp sådana faktorer som har varit viktiga vid bedömningen av företagets förväntade utveckling.

  • Slutligen ska upplysningar av icke-finansiell karaktär lämnas, såsom exempelvis miljö- och personalfrågor. Dessa upplysningar måste endast lämnas av företag som bedriver näringsverksamhet och i vilka nettovärdet av tillgångarna för de senaste två räkenskapsåren har överstigit 1 000 prisbasbelopp eller som under de senaste två räkenskapsåren har haft i medeltal fler än 200 anställda, eller vars andelar eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats. Upplysningarna ska även lämnas för koncernen då något av koncernföretagen bedriver näringsverksamhet och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncernbalansräkningar för de senaste två räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1000 prisbasbelopp eller antalet anställda hos koncernföretagen under de senaste två räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200, eller moderföretagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats. Redan enligt den tidigare versionen av ÅRL är svenska företag skyldiga att i viss utsträckning lämna miljörelaterad information i årsredovisningen. Av ÅRL 6 kap. 1 § fjärde stycket framgår att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken ska lämna upplysningar i övrigt om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Upplysningskravet avser miljöpåverkan till följd av produktionsprocessen. Miljöpåverkan till följd av produkters effekter vid användning och återanvändning eller sluthantering omfattas dock inte av vare sig de tidigare eller de nya reglerna. Dessa innefattar inte heller information om koldioxidutsläpp och annan information i klimatfrågor. I den senare frågan har Justitiedepartementet gett en sakkunnig person i uppdrag att bland annat överväga behovet av ytterligare lagregler. Vad avser den ytterligare information som på grund av den nya ändringen av ÅRL ska lämnas avseende miljöfrågor kan, enligt författningskommentarerna, vägledning hämtas från Kommissionens rekommendation av den 30 maj 2001 om redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser. Informationen ska lämnas på ett så överskådligt och rättvisande sätt som möjligt. Det kan därför ofta, enligt författningskommentarerna, vara lämpligt att lämna kvantifierade uppgifter när det gäller exempelvis mål och resultat i fråga om utsläpp, avfall och energianvändning. Det finns dock inget generellt krav på att sifferupplysningar ska lämnas. Av författningskommentarerna framgår som exempel på personalrelaterad information att det kan vara bland annat vilka åtgärder som företaget under året har vidtagit när det gäller jämställdhet, arbetsmiljö eller kompetensutveckling. Även resultat och utvärderingar av tidigare genomförda åtgärder på dessa områden kan vara aktuella att redovisa, om de är relevanta för verksamheten. Det kan röra sig om olika slag av statistik som har tagits fram vid utvärderingarna, såsom uppgift om personalomsättningen. Även information om företagets policy i fråga om anställnings- och arbetsvillkor, såsom exempelvis förekomst av kollektivavtal och liknande, kan falla in under det nya upplysningskravet. Den nya informationen som ÅRL kräver om icke-finansiella resultatindikationer är inte begränsad till personal- och miljöfrågor. I författningskommentaren exemplifieras andra områden såsom etiska riktlinjer och sociala aspekter. Det kan t.ex. röra företagets verksamhet i tredje världen och företagets val av samarbetspartners, kunder och leverantörer.

Den ytterligare information, enligt ovan, som ska lämnas i koncernens förvaltningsberättelse berör såväl koncerner som tillämpar IFRS som de koncerner som inte tillämpar IFRS.

Den information som ska lämnas är bland annat kopplat till hur stort ett företag eller en koncern är. Det bör därför redan nu nämnas att ändringar har gjorts i ÅRL avseende bland annat definitionerna av större och mindre företag och koncerner. De nya definitionerna kommer att påverka vilka som är skyldiga att lämna ovanstående upplysningar i förvaltningsberättelsen för de räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare.

Elektroniska räkenskapshandlingar

Årsredovisningar som upprättas den 1 juli 2006 eller senare för aktiebolag får upprättas i elektronisk form. Bolagsverket har upprättat en ny e-tjänst där det krävs att årsredovisningen, revisionsberättelsen och fastställelseintyget är i XBRL-format samt att man innehar en giltig e-legitimation. Fördelen är att årsredovisningen inte behöver skickas mellan styrelseledamöter och revisorer för påskrift utan underskrifterna görs med hjälp av e-legitimationen. Till en början är e-tjänsten endast tillgänglig för privata aktiebolag. Ändringar härför har gjorts i ÅRL 2 kap. 5 §, 7 § och ÅRL 8 kap. 3 §.

Nyheter från Bokföringsnämnden

Ändring av BFNAR 2003:2 Redovisning av fusion

Detta allmänna råd publicerades 2003 och behandlar redovisning av andra typer av fusion än absorption av helägt dotterbolag, som behandlas i BFNAR 1999:1 Fusioner av helägda aktiebolag. BFNAR 2003:2 Redovisning av fusion, ändrades i december 2005 och tre punkter har fått ny lydelse.

Den viktigaste ändringen i vägledningen till det allmänna rådet är att Bokföringsnämnden strukit sin kommentar avseende s.k. nedströmsfusioner. I samband med arbetet med BFNAR 2003:2 fördes diskussioner om aktiebolagslagens regler tillät att ett moderbolag fusionerades in i ett dotterföretag (en s.k. nedströmsfusion). I den tidigare versionen av vägledningen drar BFN slutsatsen att det är mycket osäkert om aktiebolagslagens regler tillåter detta och nämnden kommenterade att de inte behandlar frågan i det allmänna rådet. Denna kommentar är nu borttagen och ersatt med en text att det allmänna rådet inte behandlar s.k. nedströmsfusion. Skälet till denna ändring är att det i författningskommentarerna i propositionen till den nya aktiebolagslagen framgår att en s.k. nedströmsfusion, där fusionsvederlaget utgörs av de aktier som moderbolaget äger i dotterbolaget före fusionen, inte utgör ett otillåtet förvärv av egna aktier från dotterbolagets sida. Skälet är att dessa aktier direkt kommer att tillföras ägarna i moderbolaget och övergår därmed inte till dotterbolaget i samband med fusionen.

FAR SRS Normgivning

FAR SRS vägledning om årsredovisning i aktiebolag är under omarbetning. En nyhet är att benämningen ”vägledning” föreslås försvinna och ersättas med benämningen ”rekommendation”. Detta innebär ingen ändring i sak. Rekommendationen är inte bindande utan har en vägledande funktion förutom i de fall den återger lagtext och normer som utgör god redovisningssed. Rekommendationen riktar sig främst till de stora och medelstora företag som upprättar årsredovisning och koncernredovisning enligt ÅRL och med tillämpning av BFN:s allmänna råd och vägledningar.

Rekommendationen riktar sig inte till företag som tillämpar IFRS i sin koncernredovisning och inte heller till bolag av stort allmänt intresse vilka förutsätts tillämpa Redovisningsrådets normgivning. De viktigaste föreslagna ändringarna är:

  • Mer vägledning om de utökade upplysningskraven i förvaltningsberättelsen föranlett av ändringar i ÅRL, se ovan avsnittet om ”Ändringar i årsredovisningslagen avseende förvaltningsberättelsens innehåll”.

  • I ett aktiebolags egen redovisning utgör medel tillförda överkursfonden från och med den 1 januari 2006 fritt eget kapital.

  • Beskrivning av hur eget kapital ska specificeras i koncernredovisningen för aktiebolag enligt BFNAR 2005:1.

  • Kommenterar förhållandet att det från och med den 1 juli 2006 är tillåtet att, under vissa förutsättningar, upprätta årsredovisning i elektronisk form och att underteckna dessa elektroniskt.

Det bör även nämnas i sammanhanget att FAR SRS arbetar med ett utkast som behandlar värdering av tillgångar och skulder vid redovisning av företagsförvärv samt vid prövning av nedskrivningsbehov enligt IFRS. Utkastet ska lämna vägledning och riktlinjer vid värdering av tillgångar och skulder utifrån främst IFRS 3 avseende förvärvsanalys och IAS 36 om nedskrivningsprövningar.

Nyheter riktade till företag som tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS)

Nyheter från Redovisningsrådet och Akutgruppen

RR 30:05 Kompletterande redovisningsregler för koncerner

Redovisningsrådets rekommendation RR 30:05 tillämpas, av företag vars värdepapper på balansdagen är noterade på en börs eller auktoriserad marknadsplats, vid upprättandet av koncernredovisningen. Den ska även tillämpas av företag som frivilligt tillämpar IFRS vid upprättandet av koncernredovisningen i enlighet med ÅRL 7:33.

Syftet med rekommendationen är att ge vägledning avseende de regler i ÅRL som ska tillämpas vid upprättande av koncernredovisning enligt IFRS.

RR 30:05 ska tillämpas vid utforming av finansiella rapporter som avser perioder som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 2006. Den upphäver RR 30 som publicerades i december 2004.

Skillnaden mot den tidigare versionen är främst att det finns en inledande text till varje standard som anges i RR 30:05 av vilken det framgår om den i IFRS Bound Volume 2005 intagna standarden är formellt antagen av EU-kommissionen eller ej. Då koncernens egna kapital inte längre indelas i fritt och bundet eget kapital är skillnaderna mot IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter färre i RR 30:05 än de var i RR 30.

RR 32:05 Redovisning för juridiska personer

Redovisningsrådets rekommendation RR 32:05 ska tillämpas vid redovisning för juridiska personer vars värdepapper på balansdagen är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Ett moderbolag vars värdepapper är noterade enligt ovan ska tillämpa rekommendationen. Dotterföretag vars redovisning intagits i en koncernredovisning upprättad enligt IFRS får tillämpa RR 32:05.

Den huvudregel som återfinns i RR 32:05 är att juridiska personer vars värdepapper är noterade ska tillämpa de IFRS, inklusive tolkningar från SIC/IFRIC, som tillämpas i koncernredovisningen. Avvikelser från huvudregeln som anges i RR 32:05 är dels främst föranledda av bestämmelser i ÅRL och dels av sambandet mellan redovisning och beskattning.

RR 32:05 ska tillämpas vid utformning av finansiella rapporter som avser räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2006 eller senare. Den upphäver RR 32 utgiven i december 2004. Skillnaderna mellan RR 32 och RR 32:05 framgår av bilaga till rekommendationen ”Jämförelse med föregående utgåva av RR 32”.

I RR 32:05 har ändringar gjorts till följd av ändrad tillämpningstidpunkt för möjligheten enligt ÅRL att värdera biologiska tillgångar, förvaltningsfastigheter och andra materiella tillgångar samt immateriella tillgångar till verkligt värde. Tillämpnings tidpunkten har skjutits fram från 2006 till 2009.

Jämfört med tidigare skrivning i RR 32 har i RR 32:05 införts att skattemässiga extraavskrivningar inte ska redovisas för tillgångar för vilka skattemässiga avskrivningar är frikopplade från redovisningen, som är fallet med fastigheter. Upplysning ska istället lämnas i not. Eventuella skillnader redovisas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter.

I RR 32:05 har vidare upplysningskraven beträffande förmånsbestämda pensionsplaner förtydligats.

Redovisningsrådet har även kompletterat RR 32:05 med en punkt som avser IAS 18 Intäkter. I denna punkt framgår att ett moderföretag ska redovisa anteciperad utdelning från dotterföretag under vissa angivna förutsättningar. Moderföretaget ska ha rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek. Moderföretaget ska även ha tagit ett formellt beslut beträffande utdelningens storlek innan dess finansiella rapporter publiceras samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

En viktig sak att notera är att juridisk person, som tillämpar RR 32:05, ska tillämpa IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering i finansiella rapporter som avser perioder som påbörjas fr.o.m. 1 januari 2006, med de undantag som framgår av RR 32:05 punkt 70.

URA 47 Redovisning av eget kapital i koncern

Detta uttalande publicerades i mars 2006 och behandlar hur majoritetens andel av eget kapital i en koncernredovisning upprättad enligt IFRS ska redovisas. Med utgångspunkt i IAS 1 anser Akutgruppen att en koncern ska indela eget kapital i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver samt balanserade vinstmedel inklusive årets resultat.

Reserver utgörs av Omvärderingsreserv enligt IAS 16, Omräkningsreserv enligt IAS 21, Verkligtvärdereserv samt vinster och förluster hänförliga till ej reglerade kassaflödessäkringar enligt IAS 39.

Akutgruppen har vidare gjort bedömning att eget kapitalandelen av obeskattade reserver ska redovisas som en del av balanserade vinstmedel eftersom avsättningen till obeskattade reserver utgörs av företagets intjänade vinstmedel.

Viktiga beslut tagna av IASB

Av en pressrelease framgår att IASB beslutat att inte kräva tillämpning av nya IFRS standarder eller större ändringar av de befintliga standarderna före den 1 januari 2009. Beslutet omfattar inte IFRIC:s tolkningsuttalanden utan dessa ska tillämpas i enlighet med respektive uttalandes tidpunkt för ikraftträdande. Standarder och ändringar av standarder som IASB fastställt och givit ut före pressreleasen berörs inte heller av beslutet. Det innebär att exempelvis IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar ska tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2006 eller senare och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar ska tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2007 eller senare.

Mer detaljerad information, om vilka nya standarder respektive större ändringar av befintliga standarder vars ikraftträdande senarelagts till den 1 januari 2009 samt vilka mindre ändringar av befintliga standarder som kan träda i kraft före den 1 januari 2009, framgår av IASB:s Work Plan som finns på IASB:s hemsida <http://www.iasb. org/Current + Projects/intro.htm>. Det är tillåtet att före den 1 januari 2009 frivilligt tillämpa nya standarder som publiceras och större ändringar av befintliga standarder, förutsatt att de har godkänts av EU.

Ändringar till IAS 19 Ersättningar till anställda

Ändringarna tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2006 eller senare, tidigare tillämpning uppmuntras. Ändringarna innehåller bland annat ett nytt alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster. Det nya alternativet innebär att de aktuariella vinsterna och förlusterna redovisas direkt mot eget kapital. Väljer man att tillämpa detta alternativ ska principen tillämpas på samtliga förmånsbestämda planer och samtliga aktuariella vinster och förluster. Man bör även vara observant på att om detta alternativ väljs ska eget kapitalrapporten som exkluderar transaktioner med företagets ägare ”Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader” användas. Det har även införts regler som behandlar förutsättningarna för att redovisa en tillgång eller skuld avseende en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Om ett företag redovisar en plan som omfattar flera arbetsgivare som en avgiftsbestämd plan beroende på att det inte finns tillräcklig information för att redovisa planen som förmånsbestämd, kan ändå en tillgång eller skuld behöva redovisas. Finns det en avtalsenlig överenskommelse avseende hur över- respektive underskotten ska fördelas mellan deltagarna i planen redovisas en tillgång eller skuld enligt överenskommelsen. Det har även tillkommit regler avseende hur koncerninterna pensionsplaner ska redovisas för de enskilda juridiska personerna inom en koncern. Ett antal upplysningskrav har tillkommit, bland annat ska ett företag med förvaltningstillgångar för varje kategori av förvaltningstillgångar ange dess procentuella eller beloppsmässiga storlek av de totala förvaltningstillgångarna.

Ändring av IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Om ett företag har monetära fordringar på eller monetära skulder till en utlandsverksamhet och en reglering av dessa inte är planerad eller trolig att ske inom en överskådlig framtid betraktas posten enligt IAS 21 som en del av företagets nettoinvestering. Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkning av posten till balansdagskurs redovisas i koncernredovisningen i en separat post inom eget kapital dvs. den redovisas i omräkningsreserven. Även i moderbolaget ska kursförändringen redovisas direkt mot eget kapital enligt ÅRL 4 kap. 14 § d. I punkt 15 a, som är en ny punkt, har ett förtydligande gjorts att inte bara moderbolag utan även dotterbolag kan ha utvidgade investeringar gentemot en utlandsverksamhet.

Vidare har en ändring skett som innebär att oavsett vilken valuta som posten är uttryckt i ska valutakursdifferensen som uppkommer på den monetära posten, som betraktas som en del av företagets nettoinvestering, redovisas i en separat post inom eget kapital. Tidigare fanns en begränsning till att detta endast fick ske om posten var uttryckt i någon av bolagens funktionella valutor.

Ändring av IAS 39 Redovisning och värdering

Kassaflödessäkring av interna prognostiserade flöden

Frågan har diskuterats under lång tid. Den slutliga skrivningen i IAS 39 tillåter att en högst sannolik transaktion kan utgöra en säkrad post under förutsättning att transaktionens valuta utgörs av en annan valuta än den funktionella valuta det bolag som ingår säkringen har. Vidare ska transaktionen leda till en påverkan på koncernens resultaträkning. Det innebär att koncerninterna betalningar avseende räntor, förvaltningsavgifter och royalty som vanligen elimineras fullt ut inte omfattas av möjligheten att tillämpa kassaflödessäkring. Notera dock om den koncerninterna transaktionen leder till en fordran/skuld kan kursdifferenser uppstå.

Exempelvis påverkas koncernens resultaträkning av en intern försäljning av lager mellan två koncernbolag, under förutsättning att det sker en vidareförsäljning externt. En förutsättning för att få säkra det prognostiserade flödet enligt ovan är att transaktionens valuta är en annan valuta än det bolags funktionella valuta som ingår säkringen.

Om en försäljning av avskrivningsbara anläggningstillgångar sker mellan koncernbolag påverkas koncernens resultaträkning genom att avskrivningarna redovisas i transaktionens valuta som avviker från det köpande bolagets funktionella valuta.

Ett annat exempel på när ändringen kan tillämpas är då en försäljning sker koncern-internt av en lagerpost och denna lagerpost kommer att säljas externt. Detta förutsätter även att transaktionens valuta är en annan valuta än det bolags funktionella valuta som ingår säkringen.

Fair value option -Verkligt värde-option

IAS 39 har sedan tidigare innehållit regler för redovisning och värdering av finansiella instrument enligt ”fair value option”. Tillämpningen av denna möjlighet har dock i den reviderade versionen av IAS 39 gjorts mer restriktiv.

För att kunna tillämpa verkligt värde-optionen krävs nu antingen 1) att instrumentet innehåller ett eller flera inbäddade derivat, 2) valet tar helt bort eller i betydande utsträckning minskar inkonsekvenser i värdering eller redovisning eller 3) en grupp av finansiella tillgångar, skulder eller en kombination av dessa förvaltas och resultatet utvärderas baserat på verkligt värde, i enlighet med en dokumenterad riskhanterings- eller investeringsstrategi samt att information om gruppen tillhandahålls internt på denna grund till företagets nyckelpersoner i ledande ställning.

Ändring av IAS 39 och IFRS 4 Finansiella garantier

Ändringen behandlar hur den som ställt ut en finansiell garanti ska redovisa och värdera avtalet. I IAS 39 definieras en finansiell garanti som ”ett avtal som kräver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denna ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument”.

Finansiella garantier ska, när de redovisas i balansräkningen för första gången, redovisas till verkligt värde. Det verkliga värdet utgörs av det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin, förutsatt att transaktionen skett ”på armlängds avstånd”. Det innebär att om utställaren inte tagit marknadsmässigt betalt när garantin ställts ut så måste en skuld redovisas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan vad som faktiskt betalats och det verkliga värdet på garantin.

Den som ställt ut den finansiella garantin ska sedan löpande värdera och redovisa den finansiella garantin till det högsta av det belopp som redovisas enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag för ackumulerade periodiseringar i enlighet med IAS 18 Intäkter. Om det är troligt att garantin måste infrias ska balanspostens värde istället utgöras av det belopp som beräknats i enlighet med IAS 37 om detta är högre. Det belopp som ursprungligen redovisades i balansräkningen ska periodiseras som intäkt och utgör värdet på balansposten.

IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar

Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2006 eller senare. Standarden behandlar hur man ska redovisa utgifter för prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar. Enligt standarden kan dessa utgifter antingen kostnadsföras löpande eller aktiveras i balansräkningen. Princip ska anges och tillämpas konsekvent. Standarden ska inte tillämpas på utgifter som företaget ådragit sig innan det erhållit legala rättigheter till prospektering på ett visst område. Standarden ska inte heller tillämpas på utgifter det ådrar sig efter det att den tekniska möjligheten och kommersiella genomförbarheten av att utvinna en mineral tillgång kan påvisas.

Väljer man att aktivera utgifter för prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar ska man antingen klassificera dessa tillgångar som immateriella eller materiella enligt de förvärvade tillgångarnas karaktär. Benämningen i balansräkningen kan förslagsvis vara ”prospekterings- och utvärderingstillgångar”. När man sedan kan påvisa att man har den tekniska möjligheten och att det är kommersiellt genomförbart att utvinna mineraltillgången ska en omklassificering av balansposten ske.

Det framgår inte av standarden några förslag till benämningar på de omklassificerade posterna. Som beteckningar på balansposterna kan exempelvis ”utveckling av mineraltillgångar” användas under utvecklingsfasen och ”mineraltillgångar” eller ”gruvfyndighet” användas efter utvecklingsfasen. Innan omklassificering sker ska prospekterings- och utvärderingstillgångar testas för eventuellt nedskrivningsbehov. I standarden anges särskilda regler för nedskrivningsprövning av dessa tillgångar.

Uttalande från IFRIC

IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal

Detta tolkningsuttalande ger vägledning i samband med bedömning av om ett avtal innehåller eller är ett leasingavtal. Om så är fallet ska avtalet, alternativt leasingdelen av avtalet, redovisas i enlighet med IAS 17 Leasingavtal. Avtal som kan vara berörda av IFRIC 4 är avtal som överlåter rätten att använda en tillgång i utbyte mot en betalning eller serie betalningar. Vanligt förekommande är att detta sker tillsammans med tjänster som har anknytning till tillgången, exempelvis outsourcingavtal eller avtal inom telekombranschen där leverantören av nätverkskapacitet ingår avtal om att tillhandahålla köparen rätt till kapacitet.

Bedömningen av om ett avtal är eller innehåller ett leasingavtal ska baseras på avtalets innebörd och kräver en bedömning av huruvida avtalets fullföljande är beroende av användandet av en särskild tillgång eller tillgångar och avtalet överlåter en rätt att använda tillgången. Om exempelvis leverantören är förpliktigad att leverera en angiven kvantitet varor och tjänster och har rätten och förmågan att tillhandahålla dessa varor eller tjänster genom användande av andra tillgångar som inte är angivna i avtalet, är fullföljandet av avtalet inte beroende av den särskilda tillgången och avtalet innehåller därmed inte ett leasingavtal.

Uttalandet anger även att en bedömning av avtalet ska ske vid avtalets början. En ny bedömning ska ske om avtalsvillkoren förändrats eller om en ändrad bedömning sker av fastställandet av om fullföljandet är beroende av en angiven tillgång eller att betydande ändringar skett av tillgången och i vissa fall då ett villkor om förnyelse av avtalet utnyttjas eller avtalet förlängs.

IFRIC 5 Rätter till intressen i fonder för nedläggning, återställande och miljöåterställande åtgärder

Syftet med fonder för nedläggning, återställande samt miljöåterställande åtgärder, fortsättningsvis benämnd fonder, är att avskilja tillgångar för att finansiera kostnader för att lägga ned en anläggning, det kan exempelvis avse ett kärnkraftverk, eller viss utrustning, exempelvis bilar, eller för miljöåterställande åtgärder såsom att rena förorenat vatten eller återställa mark där gruvdrift bedrivits.

Tillskott till dessa fonder kan vara frivilligt eller krävas enligt föreskrift eller lag. Fonderna kan vara inrättade av en enda tillskottsgivare för att finansiera de egna nedläggningsförpliktelserna. Fonden kan även vara inrättad med flera tillskottsgivare för att finansiera deras enskilda eller gemensamma nedläggningsförpliktelser. Fonden administreras i allmänhet separat av oberoende förvaltare.

Uttalandet tillämpas på redovisning i de finansiella rapporterna för en tillskottsgivare när det gäller intressen som uppkommer på grund av fonder vars tillgångar administreras separat (antingen genom att de innehas av en separat juridisk person eller som åtskilda tillgångar i ett annat företag) samt att tillskottsgivarens rätt till åtkomst av tillgångarna är begränsad.

Tillskottsgivaren ska redovisa sin förpliktelse att betala nedläggningskostnader som en skuld och redovisa intresset i fonden separat såvida inte tillskottsgivaren slipper betala nedläggningskostnader även om fonden underlåter att betala.

Tillskottsgivaren ska vidare fastställa om den har bestämmande inflytande, gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande över fonden genom hänvisning till IAS 27, IAS 28, IAS 31 och SIC 12. Om den har det ska tillskottsgivaren redovisa sitt intresse i fonden i enlighet med dessa standarder. Om den inte har det ska tillskottsgivaren redovisa rätten att erhålla ersättning från fonden som en tillgång i balansräkningen. Denna ersättning ska värderas till det lägsta av det belopp avseende nedläggningsförpliktelsen som redovisas och tillskottsgivarens andel av det verkliga värdet på de nettotillgångar i fonden som är hänförliga till tillskottsgivaren. Uttalandet behandlar även redovisning i de fall tillskottsgivaren har förpliktelse att göra ytterligare tillskott.

IFRIC 6 Förepliktelse som uppstår genom deltagande på viss marknad – avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter

EU:s direktiv WEEE – Waste Electrical and Electronic Equipment reglerar insamling, behandling, återvinning och miljövänligt bortskaffande av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter. Direktivets bestämmelser har gett upphov till vissa frågor om när förpliktelsen att på lämpligt sätt omhänderta WEEE ska redovisas. I direktivet görs skillnad på nytt och historiskt avfall samt mellan avfall från privathushåll och annat avfall. All utrustning från privathushåll som sålts före 13 augusti 2005 anses ge upphov till historiskt avfall i direktivets mening. Uttalandet avser bara s.k. historiskt avfall.

Enligt direktivet ska kostnaden för att hantera avfall från utrustning för privathushåll bäras av tillverkaren av sådan utrustning som varit etablerad på den aktuella marknaden under en viss period som ska bestämmas av den berörda medlemsstaten. Direktivet kräver även att medlemsstaterna inför system för att dela kostnaderna proportionellt mellan tillverkarna.

IFRIC ombads avgöra vad som är den förpliktigande händelsen som ska ligga till grund för redovisning av avsättning för avfallshantering. Den förpliktigande händelsen ska enligt IFRIC vara deltagandet på den aktuella marknaden under referensperioden.