Kina och historier från verkliga livet är två trender i höstens bokutgivning. Det påstår i alla fall Svensk Bokhandel. Att intresset är stort för Kina går det väl knappast att förvånas över. Under många år har vi hört från bl.a. näringslivet hur viktigt landet är – först som producent men nu även som marknad. Att vi nu genom böcker – såväl fakta som skönlitteratur – får lära oss mer om folket och samhället som sådant kan bara vara ett plus.
Vad gäller historier från verkliga livet så har väl sådana alltid intresserat människor. När något hänt i verkligheten känns en extra kittling i maggropen ... Se bara på intresset för alla s.k. realityprogram på tv (där verkligheten dock ofta tycks överträffa dikten!).
En återgivning från verkliga livet är Revisorsnämndens Praxis 2005 (Revisorsnämnden; 286 sid.). En sammanställning gjord av Adam Diamant. Här kan den intresserade läsa ett urval av RN:s beslut i främst disciplinärenden som avgjorts under 2005. Det gäller såväl anmälningar som systematisk och uppsökande tillsyn, s.k. SUT-ärenden.
Internkontroll är idag högaktuellt inom revisorskåren. Amerikanska Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod för bolagsstyrning har inneburit att fler och fler – och allt mindre – företag månar om sin interna kontroll.
I Testa den interna kontrollen (FAR Förlag; 256 sid.) får i första hand onoterade aktiebolag en handfast vägledning till hur internkontrollen ska kunna förbättras. Checklistorna är många och materialet överskådligt. ”Om den interna kontrollen är god kan också företagets revisor finna det effektivt att förlita sig på den vid revisionen. Detta kan i sin tur minska kostnaderna för revisionen.” skriver Marie Wernerman, vd för FAR Förlag i förordet till boken.
Arguments on harmonising standards for auditing (Riksrevisionen; 83 sid.) är en till utseendet oansenlig, men till innehållet omfattande bok skriven av Filip Cassel. Här presenteras argument för och emot harmonisering och standardisering av revisionsstandarder bl.a. länder emellan.
Filip Cassel drar slutsatsen att det är ”mycket prat men lite diskussion” i ämnet. Detta gäller övergripande frågeställningarna, som exempelvis om och i så fall hur samhället ska ha insyn i harmoniseringsprocessen. Vad gäller detaljer – t.ex. hur enskilda standarder ska skrivas eller skrivas om – är det många som visar intresse. Även på detta plan uppstår det dock problem eftersom förutsättningarna för debatten ofta tas för givna:
”Some causes of confusion in the debate might thus be the fact that much is taken for granted, that differences and successive changes in interpretation of central concepts occur, and that many arguments are implicit.”
Filip Cassel menar att förvirringen kring hur man nu ska gå vidare för att utveckla så väl standardisering som harmonisering av revisionsstandarder, delvis beror på att man i ett första skede nått samförstånd utan att de olika sidorna luftat sina emellanåt motstridiga åsikter. Intressenterna har utan en mer djupgående diskussion enats om att standarder ska harmoniseras. Sedan blir man förvånad när meningarna går isär om hur detta ska ske!
Arguments on harmonising standards for auditing ger inga svar på vilka argument som ”är bäst”. Skriften kan dock fungera som en uppslagsbok med argument för och emot – inklusive en kort historik samt nulägesbeskrivning; frågeställning för frågeställning. Den ger även en intressant lista över ämnen som akademiker och studenter kan ta sig an.