Profil i Balans: Jobben skapas i de mindre företagen

Duracellkaninen från Högfors, envis och strategisk. Rösterna om Maud Olofsson är många. Klart är att näringsministern har varit en starkt drivande kraft bakom beslutet att slopa revisionsplikten för små aktiebolag.

Maud Olofsson är inte särskilt lång men syns tydligt i folkmängden. Den turkosa kavajen gör att hon utmärker sig i maskinhallen på teknikcollege på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Näringsministern är på plats för att presentera regeringens vårproposition och valet av ställe passar henne bra. På teknikcollege har man satsat hårt på att få fler tjejer att välja industriprogrammet och satsningen har varit lyckad. På ett år har andelen tjejer ökat från elva till tjugotvå procent.

– Kvinnor behövs inom industrin, och för er som sitter här hoppas jag att tanken på att bli anställd inte är enda alternativet. Minst 50 procent av er måste bli företagare, säger Maud Olofsson.

Att företagande ligger henne varmt om hjärtat är ingen överraskning. Hon beskriver sig själv som samhällsentreprenör och säger att hon kommer att vara entreprenör hela sitt liv. Övertygelsen är att jobben skapas i de små företagen, och det avspeglar sig tydligt i den politik hon driver. Minskade egenavgifter, slopandet av revisionsplikten, enklare momsregler. Och så en av de frågor hon brinner starkast för – att förändra LAS (lagen om anställningsskydd).

– Som partiledare för Centern anser jag att man måste ändra LAS, där har vi och de övriga partierna i regeringen olika uppfattning. LAS är bra för den som varit anställd länge, det skapar trygghet, men lagen skapar också en tröghet på arbetsmarknaden. Människor vågar inte säga upp sig och börja på nya jobb eftersom de då är sist in och därmed också riskerar att åka först ut. Det är inte bra för arbetsmarknaden, säger hon.

Hennes förslag är att småföretag med upp till tio anställda borde få undantas från LAS.

– Det är de små företagen som får problem med las. För de stora företagen är den inget problem eftersom de lättare kan förhandla och kringgå reglerna.

Maud Olofsson menar också att LAS bidrar till att hålla ungdomsarbetslösheten på en hög nivå och hon är mån om att få in ungdomarna på arbetsmarknaden. Som det ser ut i dag är risken stor att en hel generation missas. En lösning är sommarjobben, menar Maud Olofsson, och tycker att alla måste ta sitt ansvar. Inte bara regeringen.

– Det är även upp till näringslivet och den ideella sektorn att se till att ungdomarna får sommarjobb. Vi behöver de ungas kompetens, vi har inte råd att inte släppa in dem, konstaterar hon.

Själv minns hon sitt första sommarjobb på ett försäkringsbolag. Under en sommar jobbade hon några timmar i veckan med att sortera försäkringsbrev. Jobbet fortsatte som ett extrajobb parallellt med studierna och pengarna hon fick in stärkte inte bara kassan utan även självförtroendet.

– Ett jobb gör så mycket. Jag kände mig behövd, jag kände att jag kunde något och att jag fick ett bättre självförtroende. Jag fick också en förståelse för hur arbetsmarknaden fungerar och det är väldigt viktigt, säger Maud Olofsson.

Som 14-åring gick hon med i Centerpartiets ungdomsförbund. Utbudet av ungdomsförbund var inte så stort och att valet föll på centern var inte konstigt med tanke på att hon hade haft ett brinnande miljöintresse ända sedan hon var liten.

– Miljöfrågorna var viktiga då och är viktiga nu. Sen har jag också varit uppvuxen med entreprenörskap och i en miljö som säger att man ska göra saker själv. Centerns ungdomsförbund hade också ett internationellt engagemang. Jag kommer ihåg att vi samlade in pengar till en skola i Etiopien, det var konkret och handfast. Den skolan finns fortfarande och är en högskola i dag, det känns roligt.

Maud Olofssons cv är långt. Utöver näringsminister är hon sedan fyra år tillbaka även vice statsminister. Hon har varit partiledare för Centerpartiet sedan 2001 och suttit i riksdagen sedan 2002. Men även om hon också varit kommunalråd hemma i Robertsfors har hon långt ifrån alltid varit heltidspolitiker. Hon har exempelvis varit vd för Västerbottens läns hushållningssällskap, arbetat som landsbygdshandläggare och EU-samordnare åt Länsstyrelsen i Västerbottens län och varit projektledare för kvinnoprojekt i Robertsfors.

– Jag har jobbat på många nivåer, och det är bra erfarenheter att ha som näringsminister, att ha varit på andra sidan. Jag vet hur krångligt det kan vara med långsamma myndigheter, jag vet hur mycket tid det kan ta med det administrativa som ska göras.

Enligt Maud Olofsson stavas lösningen på många problem förenkling. När hon får frågan vilken politisk handling hon är mest stolt över under alla sina år svarar hon att det är de 172 åtgärderna för ett bättre företagsklimat.

– Det har sänkt kostnaderna för företagen med 50 miljarder kronor och det har varit bra åtgärder för alla landets företagare. Ska jag lyfta fram något särskilt jag är nöjd med så är det rut- och rot-avdragen. De har öppnat för en helt ny privat tjänstesektor. Jag tycker att man ska bygga ut den i stället för att avskaffa den. Underlätta för det goda livet. Om människor inte längre har så nära till sina anhöriga och om de jobbar mycket, varför ska de då inte kunna köpa privata tjänster?

Maud Olofsson tycker att det viktiga med rut- och rotavdragen är att ha en skattebelastning som människor klarar av, och hon håller inte med om beskrivningen att avdragen skulle vara skattesubventionerade.

– Nej, jag tycker inte att det handlar om någon subvention. Skatten har inte varit rimlig. Därför måste man sänka den, det skapar fler jobb, konstaterar hon.

Förenklingarna för företagen, med bland annat minskade egenavgifter och framför allt den slopade revisionsplikten för små aktiebolag är en hjärtefråga. Näringslivsorganisationerna har framhållit näringsministern som den drivande kraften bakom slopandet av revisionsplikten. I debatten inför beslutet har det talats om att reformen kan komma att slå hårt mot revisorer på glesbygden. Det tror inte Maud Olofsson.

– Jag köper inte det argumentet. Det använder man alltid oavsett vad man talar om, att glesbygden kommer att drabbas. Men titta exempelvis på apoteksreformen. Då var det ju också tal om att det skulle bli sämre, men i Robertsfors blev det i stället ökade öppettider. För mig handlar det om att en bättre konkurrens leder till bättre anpassade produkter och bättre tjänster.

Inte heller tror hon att slopad revisionsplikt kommer att leda till något stort skattebortfall, och hänvisar till hur det ser ut i övriga länder i Europa.

– Det är bra att det till slut blev ett beslut om en reform, jag är glad för det. Men revisorsutredningens förslag fullt ut hade gett dubbelt så mycket förenkling för företagen, säger hon.

I stället får Maud Olofsson fortsätta arbeta med andra förenklingar för företagen, även om hon inte släpper frågan om revisionsplikten, och hoppas att ett andra steg kommer att tas inom en inte allt för lång framtid.

– Men det finns många regelförenklingar vi arbetar med. Minskade väntetider för tillstånd till företag till exempel. Det är viktigt att uppgiftsinsamlingen fungerar. Har Bolagsverket frågat om en sak en gång borde det räcka. Man ska inte behöva svara på samma frågor om och om igen. Men när det gäller uppgiftsinsamlingen bör nog också näringslivsorganisationerna och andra aktörer i samhället se över hur de arbetar. Det är inte bara myndigheterna i dag som samlar in mycket uppgifter.

Maud Olofssons dagar är hektiska och schemat ofta pressat. Den senaste tiden har hon uppmärksammats mycket i media, bland annat i samband med försäljningen av Saab och turerna kring Vattenfall. Dessutom är det valår. Men när hon får en stund över för att koppla av, då är det hemmet i Högfors som gäller.

– Jag älskar att vara i skogen. Är det säsong plockar jag bär och svamp, jag gillar att åka skidor eller ta en promenad. Skogen är mitt sätt att hitta lugn och harmoni.

Maud Olofsson har också en lite ovanlig hobby som hon gärna talar om; hon samlar på mortlar och har på 25 år kommit upp i mellan 60 och 70 klenoder.

– Det är en ganska kvinnlig sak och ett sensuellt och vackert föremål att samla på, säger hon entusiastiskt.

Det började med en mortel i present från maken på 30-årsdagen. Maud Olofsson beskriver den som en vacker mortel i glas, och konstaterar att hon är svag för vackra saker. Vid ett annat tillfälle fick hon en till, sedan ytterligare en och efter en tid insåg hon att hon tyckte att det var kul med mortlar. De är olika allihop, av olika material och olika utseende.

– Dessutom är de förknippade med ytterligare ett intresse jag har – mat. När jag ser mammas mortel kan jag fortfarande känna doften av kryddorna som hon har stött i den, säger Maud Olofsson.

Charlotta Danielsson