Obligatorisk byrårotation diskuteras just nu i både EU och USA. I princip strider förslaget mot den svenska modellen, menar FAR som dock kan tänka sig stramare regler för finansiella företag.
Byrårotation, det vill säga krav på företagen att byta revisionsbyrå med jämna intervall, ingår som en del i EU-kommissionens förslag till ny reglering av revisorsrollen och marknaden för revision. Efter EU-kommissionens förslag har även the Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) lanserat diskussionen i USA.
Med tanke på frågans genomslag förväntar sig bedömare att byrårotation ska gå hela vägen till lagstiftning och FAR arbetar nu för att den framtida regleringen ska göra så lite skada som möjligt, utifrån branschorganisationens uppfattning att den svenska modellen med självreglering är bäst för alla parter.
– Bedömningen är att politikerna ändå kommer att införa någon form av byrårotation. Eftersom kontinuitet är viktigt i revisionen säger vi att rotationen får ske tidigast efter 14 år och endast i finansiella företag, säger FARs generalsekreterare Dan Brännström.
FAR har även tagit fram statistik som visar att 56 procent av Sveriges drygt 400 börsföretag (publika bolag) redan i dag byter byrå inom 7 år, vilket tyder på att rotationen fungerar väl i Sverige, även utan lagstiftning.
I Storbritannien däremot visar statistiken att de största bolagen i genomsnitt haft samma revisor i 48 år.
– EU-kommissionens förslag om byrårotation bygger på en uppfattning om att revisorer sitter väldigt länge på samma stol, och så ser det ut i vissa länder, framför allt Storbritannien, men så ser det inte ut i Sverige, säger Johan Rippe, revisor och ordförande för FARs sektion för stora företag.
Med tanke på de stora variationerna mellan EUs medlemsländer tycker FAR att EU-kommissionen bör överge förslaget att reglera delar av revisionen genom direktverkande lagstiftning i form av en förordning.
– Vi anser att ny reglering till allra största delen bör ske genom ett direktiv snarare än en förordning. Då kan en förändrad revisorsroll lättare anpassas till olika länders bolagsrätt och praxis för bolagsstyrning. Förordningsformen bör endast övervägas för finansiella företag, säger Dan Brännström.
Rakel Lennartsson