Inspirerad av artikeln om nya trender i Balans nr 4/2013 tas ett längre tidsperspektiv än vanligt i denna krönika. Om människor uppstod för cirka tre miljoner år sedan så passerade 2.990.000 år utan att människans villkor förändrades särskilt mycket. För ca 10.000 år sedan kom det första skiftet, jordbruket, som möjliggjorde uppkomsten av städer och att människor ägnade sig åt andra aktiviteter än ren överlevnad. Det andra skiftet kom med utvecklandet av skriftspråk, vilket gav människan ett kollektivt minne. All kunskap behövde inte längre berättas direkt från person till person. Detta möjliggjorde också den första rudimentära formen av redovisning.
Det tredje mänskliga skiftet är maskinen, vilket gav människan kontroll över fysisk kraft vida överstigande sin egen. Detta möjliggjorde industrialismen, vilken resulterat i ett tidigare helt oöverträffat materiellt välstånd (och därmed tillhörande miljöutmaningar). Projekten blev också större vilket krävde en mer avancerad finansiell och juridisk överbyggnad. Därmed uppkom också redovisning i modern form, det vill säga i en form som vi känner igen i dag.
Det är mycket möjligt att vi för närvarande är mitt i ett fjärde mänskligt skifte, som i längden får lika genomgående konsekvenser som de föregående tre. Det handlar om IT-utvecklingen, framförallt tre aspekter av denna utveckling: 1) Förmågan att lagra och ha tillgång till enorma datamängder, 2) Förmågan att processa och analysera dessa datamängder, samt 3) Nätverk där många människor kan interagera inom korta tidsrymder. Huruvida det verkligen rör sig om ett fjärde skifte eller inte är svårt att uttala sig om i dag, eftersom vi är mitt i händelserna, men det finns tecken som tyder på det.
Vad kan då denna förändring få för konsekvenser för redovisningsprofessionen? Ja, den kan potentiellt få stora konsekvenser. Redovisning handlar om data och information, vilket är precis vad datorer är som bäst på att hantera. Baserat på händelser under det senaste decenniet kan exempelvis följande noteras:
Förhållandet mellan experter och icke-experter. Inom flera områden har nätverk ändrat förhållandet mellan centralt placerade experter och beslutsfattare å ena sidan, och stora grupper av tidigare mottagare av beslut å andra sidan. Wikipedia har skapat stora problem för kommersiella aktörer inom encyklopedi-branschen. Bloggare och Twitter utmanar traditionell media, de tidigare experterna på filtrering och förmedling av nyheter. Universitetsstudenter letar på Youtube efter högkvalitativa föreläsningar när deras lokala lärare inte får dem att förstå. Instruktionsböcker ersätts av nätbaserade råd. De stora musikföretagen är inte längre drivande för all musik som produceras och finns tillgänglig på nätet. Och så vidare.
Inom redovisning kan detta i längden innebära utmaningar både för redovisningsspecialister och för revisorer. Redovisande företag kanske stämmer av med varandra direkt hur transaktioner ska redovisas i stället för att hyra in dyra redovisningsspecialister. Om företagens redovisning blir mer öppen och tillgänglig i realtid kan den kontroll av redovisningen som utförs av många människor i nätverk visa sig vara effektivare än den som utförs av en ansvarig revisor. Detta kan låta utopiskt, men utvecklingen har inom vissa områden, när den väl startat, gått snabbare än vad man kunnat föreställa sig.
Big data. Det är ett begrepp som diskuteras mycket just nu, framförallt i USA. Det handlar om mycket stora datamängder som kan användas för att få helt ny typ av information. Exempel på källor till Big data är transaktioner behandlade av MasterCard (som underlag för analys av konsumentbeteende, exempelvis i samband med konjunkturprognoser), GPS-signaler från miljontals bilar (som underlag för dimensionering av vägnät), och Twitter (för att se vad som för tillfället engagerar allmänheten).
Inom redovisning kan Big data användas för att få hårda data som underlag för mjuka faktorer. Twitter kan exempelvis användas för att analysera konsumenters uppfattning om ett företag, vilket skulle kunna vara en indikation på nedskrivningsbehov av varumärke eller goodwill i enlighet med IAS 36. Det läggs in 340 miljoner ”tweets” per dag (det motsvarar 4.000 per sekund), på en månad kan tio miljarder observationer genereras i en databas.
Utmaningen för redovisningsprofessionen kopplat till Big data är tvåfaldig. Dels handlar det om att bli skicklig på att hantera detta verktyg, vilket kräver ökad kompetens inom kvantitativ datahantering och förmåga att utveckla relevanta algoritmer. Dels handlar det om att hjälpa klienter som använder stora datamängder i värdeskapande syfte att ha tillräcklig kontroll och säkerhet för datan.
Vi lever just nu i en tid som innehåller stora förändringar och därmed utmaningar för dem som arbetar med information, vilket inkluderar redovisningsprofessionen. Aldrig har omvärldsanalysen varit så viktig för revisions- och redovisningsbyråer som nu!
Jan Marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Han skriver i vartannat nummer av Balans.
jan.marton@handels.gu.se