... till Stefan Svanström, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
I en motion till riksdagen föreslår du att Sverige antar en internationellt vedertagen standard (XBRL) för företagens elektroniska ingivning av finansiell information. Varför har du skrivit en motion om XBRL?
– Väldigt få företetag använder i dag möjligheten till elektronisk ingivning av finansiell information. Det är bekymmersamt eftersom det skulle innebära en enorm besparingspotential för både enskilda företag och samhället som helhet.
Vad är vinsten med XBRL?
– Jag förordar inte XBRL specifikt, men någon form av standard underlättar och XBRL är den som är mest använd i världen. I Danmark finns en lag på att årsredovisningar ska lämnas elektroniskt enligt XBRL. I USA används XBRL av motsvarande Finansinspektionen och EU-kommissionen avser att införa XBRL för noterade bolag från 2020.
Hur mycket pengar kan man spara?
– Beräkningarna som har gjorts är behäftade med stor osäkerhet. Som alltid vid regelförenkling sker besparingarna på sikt, men om XBRL skulle få fullt genomslag kan det röra sig om ett par miljarder kronor om året, totalt sett. Men först är det ju en kostnad.
Vem ska stå för kostnaden för att införa XBRL?
– Om man inte bestämmer sig för en standard kan man inte heller göra de investeringar som kommer att ge besparingar på sikt. Regeringen måste sätta ned foten och säga att det är den här standarden som ska gälla, först då kan företagen göra investeringar.
Varför har du engagerat dig i XBRL-frågan?
– Jag har följt frågan sedan jag arbetade som politisk sakkunnig på finansdepartementet åt dåvarande finansmarknadsminister Mats Odell. Jag har sett besparingspotentialen för både näringslivet och förvaltningen, men frågan har hanterats villrådigt. Jag hoppas att min motion kan ändra på det.
Rakel Lennartsson