Adam Diamant, chefsjurist Revisorsnämnden (RN)
Anna-Clara af Ekenstam, revisor på PwC och ordförande i FAR
Magnus Graner, justitiedepartementet
Nu är det så kallade revisionspaketet färdigförhandlat. Hur blev det?
– EU-kommissionens ursprungliga förslag var ett smörgåsbord av omfattande krav som sammantagna inte nödvändigtvis skulle leda till en högre revisionskvalitet. Även om det finns grund att ifrågasätta delar av det nu föreliggande regelverket, har det fått ett tydligare fokus och ger också medlemsstaterna en större möjlighet att beakta sina existerande system vid anpassningen av de nationella regelverken.
– Det är tydligt att det färdiga paketet är ett resultat av politiska kompromisser och i delar behövs fortsatt en hel del arbete för att tydliggöra vad som egentligen menas. Tyvärr har man tappat målet att stärka revisionens kvalitet och vi ser nu tydliga inslag av politiska mål inom till exempel skatteområdet.
– Förhandlingarna har lett till att förslagen har ändrats enligt den förhandlingslinje vi drivit från svenskt håll. Det är vi glada för. Men det finns fortfarande bestämmelser som vi behöver fundera ordentligt på när vi nu ska hantera dem på ett nationellt plan. Det handlar om ett mycket omfattande regelpaket.
Har sveriges röst fått genomslag i förhandlingarna, ge exempel:
– Viktiga frågor för RN har varit att tillsynsverktygen passar in i den svenska förvaltningsrättsliga traditionen, att sanktionerna inte blir oproportionerliga och att det internationella samarbetet rörande revisorstillsynen ska fortsätta organiseras inom samarbetet mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna. Tack vare aktivt arbete från Sveriges sida, föreslås nu ett utvecklat samarbetsforum för tillsynsorganisationerna.
– FAR har ju inte suttit med vid själva förhandlingsbordet, men efter vad vi vet tillhör Sverige ett av de länder som har hållit emot den tilltagande regleringen. Vi har dessutom kämpat för att skydda vår bolagsstyrningsmodell, en modell som har mycket gott renommé i Europa men som nu påverkas då man minskar aktieägarnas rätt att besluta i vissa i frågor.
– Vi har arbetat hårt för att bland annat värna den svenska modellen med självreglering och för att det ska bli en balans mellan nytta och kostnader. Vi är nöjda med de resultat vi lyckats uppnå. Här kan vi till exempel nämna att förslaget om så kallade rena revisionsbyråer är borta och att samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna inom EU styrs av medlemsstaterna.
Vilka blir de viktigaste konsekvenserna för branschen på sikt?
– Det nya regelverket kommer att ställa tilläggskrav på de byråer som reviderar företag av allmänt intresse. Det innebär att tillsynen över dessa revisionsbyråer kommer att behöva utvecklas. Regelverket markerar tydligare än i dag skillnaderna mellan revisionsbyråer som reviderar företag av allmänt intresse och andra revisionsbyråer, med risk för en ökad koncentration av marknaden för revisionstjänster.
– Parlamentet väntas rösta om förslaget i mars. Därefter har EU-länderna cirka två år på sig att genomföra direktiv och förordning. Begränsningar i rådgivningstjänster beräknas gälla från 2016 medan övergångsregler för byrårotation gör att dessa regler blir skarpa först 2020. På sikt kommer reglerna att medföra extra kostnader för bolagen och vi kommer sannolikt också att få se nya rekryteringsmönster hos revisonsbyråerna.
– Först om två år kommer reglerna att börja gälla. Därför kommer vi i år utreda vilka anpassningar som behöver göras i den svenska lagstiftningen. Särskilt börsbolagen och de finansiella företagen kommer att få uppleva ändringar bland annat vad gäller informationen från revisorn, processen inför valet av revisor och revisionsutskottens arbete.