Kristina Lilja, redovisningskonsult på PwC Kista och ordförande i FAR:s sektion Redovisning
Thomas Logardt, redovisningskonsult på Revisorgruppen Nord i Skellefteå och ledamot i FAR:s sektion Redovisning
Christina Thulin, redovisningskonsult på Baker Tilly Mapema AB och ledarmot i FAR:s styrelse
Påverkas ditt arbete med årsredovisningen av om företaget har revision?
– Nej, i mitt arbete som auktoriserad redovisningskonsult följer jag Svensk Standard för redovisningstjänster, Reko. Det innebär bland annat att följa lagar och god redovisningssed samt att verka för att årsredovisningen är materiellt och formellt riktig. Att upprätta en bra, informativ och relevant årsredovisning ingår i en redovisningstjänst utförd enligt Reko och påverkas inte av om företaget har revision eller inte.
– Nej. Jag arbetar utifrån Reko, vilket innebär att arbetssättet blir detsamma oavsett om företaget har revision eller inte. Det blir inte en light-version bara för att det inte görs någon revision. Om jag upprättar årsredovisningen vill jag även helst kunna upprätta en bokslutsrapport för detta arbete, så jag ser till att jag får in det material som behövs för att kvalitetssäkra underlaget för årsredovisningen.
– Som redovisningskonsult påverkas mitt arbete marginellt av om kunden har revisor eller inte. Då jag är auktoriserad redovisningskonsult jobbar jag enligt Reko, vilket resulterar i samma slutprodukt oberoende av om det finns en revisor eller inte. För mig är revisorn dock självklart en bra avstämningspart som jag kan bolla frågeställningar med, vilket i slutändan ger ett mervärde för kunden.
Bedöms oreviderade årsredovisningar annorlunda av exempelvis kreditgivare?
– I dag finns oreviderade årsredovisningar bara i de minsta företagen och i dessa tror jag generellt sett inte att det gör så stor skillnad för bedömningen. Vid krediter till de små företagen krävs nästan alltid säkerheter i form av borgen och exempelvis inteckningar i ägarens fastighet. Om revisionspliktsgränserna höjs är det troligt att kreditgivare själva eller via extern part behöver säkerställa kreditvärdigheten vid nya engagemang.
– Ja, jag har från bankhåll hört att det helt klart är en kvalitetsstämpel om företaget har en reviderad årsredovisning. Samtidigt har jag inte hört någonting från mina kunder att de skulle ha fått problem på grund av att de inte har någon revisionsberättelse. Men det kan ju också bero på att det oftast är de mindre företagen som väljer bort revisionen och de har inte heller några större engagemang gentemot sin bank.
– Det borde de absolut göra, inte minst med tanke på oseriösa aktörer. Revisionen är en kvalitetsstämpel, tyvärr är nog marknaden lite delad i frågan. Jag tycker att det är självklart att den som ska leverera varor för stora belopp vill ha någon form av säkerhet för att kunden också kan betala.
Borde det vara obligatoriskt för företag att anlita någon form av experthjälp för årsredovisningen?
– Nej jag tycker inte det ska vara obligatoriskt att anlita experthjälp. Visst förekommer det undermåliga årsredovisningar som säkert inte ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen och där det finns goda skäl att tro att även den underliggande redovisningen är bristfällig men detta problem ska inte rättas till med obligatoriska krav på experthjälp. Redovisningstjänsterna ska även i fortsättningen vara efterfrågestyrda!
– Nej. Eftersom revisionsplikten är borttagen och K2 har införts, vilket är två åtgärder för att förenkla för småföretagen, skulle det vara en åtgärd som i stället skapar ny byråkrati och nya kostnader för dessa småföretag. Bättre att våra tjänster är styrda av efterfrågan än lagreglerade och att vi på så sätt måste skapa en förståelse för vad det är vi gör åt våra kunder.
– Jag tror inte på införande av obligatoriska krav, även om det borde vara självklart att anlita expertis – redovisningsreglerna är i många fall långt ifrån enkla. Företag som anlitar en auktoriserad redovisningskonsult och/eller en kvalificerad revisor borde få lättnader. Eller snarare, företag som inte anlitar expertis borde få utökade kontroller från till exempel Skatteverket, och få andra typer av kreditbetyg hos rating-företag och så vidare.