Revisorer har mer jämställda löner än övriga ekonomer. Trots det är den oförklarade löneskillnaden i snitt 3.500 kronor.
Vart tredje år, med start 2005, har Civilekonomerna släppt en rapport om medlemmarnas löner. Sedan förbundets första rapport med lönestatistik från 2005 släpptes har rålönegapet minskat med tre procentenheter.
– Fortsätter det i samma takt kommer det att ta över 50 år innan kvinnor och män har samma medellön, säger Fanny Hemmingsson, utredare på Civilekonomerna.
Löneskillnaderna kvarstår även om man tar hänsyn till faktorer som att män har en högre medelålder, är överrepresenterade på chefsposter och att kvinnor i högre utsträckning arbetar inom offentlig sektor.
– Då får man fram det vi kallar den oförklarade löneskillnaden. Den visar att bland våra medlemmar tjänar en kvinnlig ekonom i snitt 10,7 procent mindre än en manlig ekonom som är i samma sektor, samma ålder och har samma befattning, säger Fanny Hemmingsson.
De oförklarade löneskillnaderna varierar stort mellan olika branscher där Civilekonomernas medlemmar är verksamma och är betydligt högre inom den privata sektorn än inom den offentliga. Revisionsbranschen, som i Civilekonomernas statistik är skild från rådgivningsbranschen (som omfattar rena konsulter), utmärker sig med lägst oförklarad löneskillnad, 4,6 procent. De oförklarade löneskillnaderna i revisionsbranschen har också sjunkit då de vid mätningen före låg på omkring 7 procent.
Störst oförklarade löneskillnader finns inom rådgivning med 16,1 procent och finans, fonder, mäklare med 14,6 procent.
– En förklaring till varför revisionsbranschen utmärker sig positivt kan vara att det finns en tydlig karriärstege som är kopplad till löneutvecklingen, säger Fanny Hemmingsson.
Charlotta Marténg