Inför riksdagsvalet 9 september har Balans undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring branschens brännande frågor.
I den löpande nyhetsrapporteringen och i kontakten med läsarna har Balans identifierat ett antal frågor som är särskilt viktiga i branschen, bland annat hur det kan bli enklare att starta och driva företag och behovet av en modernisering av skattesystemet. Vi har kokat ner det till sex frågor som vi har ställt till samtliga riksdagspartier. Här publicerar vi svaren på två av frågorna. På tidningenbalans.se publiceras samtliga frågor och svar löpande fram till valet 9 september.
Sedan förra skattereformen har regelverket blivit mer komplext och mindre förutsägbart. Samtidigt råder nya förutsättningar genom bland annat globalisering, digitalisering och krav på hållbarhet. Många menar därför att behovet av en skattereform är stort. Hur ser ni på det?
Vänsterpartiet (V): Ja, det behövs en ny skattereform. Sverige har nu det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s kärnländer. Skatterna på kapitalinkomster, förmögenheter och fastigheter behöver höjas. Principen om lika skatt på lika inkomst behöver återupprättas. Ränteavdragen behöver trappas ned, samtidigt som vi sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare.
Centerpartiet (C): Centerpartiet vill se en ny bred skattereform. Bärande principer i en sådan bör vara att skatten på jobb och företag sänks, medan skatten på konsumtion och miljöförstöring höjs. Systemet bör bli enklare och i högre grad präglas av enhetlighet.
Kristdemokraterna (KD): Många har stor tilltro till att en skattereform ska vara lösningen på skattefrågorna. Men då ska man komma ihåg att skattepolitiken är en av de stora frågorna där partiernas åsikter skiljer sig mest, vilket försvårar dess genomförande. Vi tror att det behövs skatteförändringar som premierar frihet, flit och företagande. Vi vill öka människors behållning av de egna pengarna genom sänkta skatter på arbete, premiera sparande och investeringar och göra det dyrare att skada miljö och omgivning. Därför vill vi se en grön skatteväxling. Detta kan ske stegvis och är nödvändigtvis inte beroende – eller betjänt av – en större parlamentarisk skattereform.
Liberalerna (L): Sverige behöver en ny, genomgripande skattereform som tydligt sänker beskattningen på jobb och företagande. En sådan reform bör bland annat innehålla följande komponenter:
Förenklade och mer enhetliga skatteregler. Undantagen och särreglerna har blivit alltför många. Exempelvis bör skillnaden mellan bolagsformer vad gäller skatteeffekterna vid avsättning till periodiseringsfonder tas bort så att alla bolag ska kunna göra avsättningar med 30 procent av överskottet varje år under fem år.
Sänkta skatter på arbete. Skattesystemets huvudsyfte är att finansiera de offentliga åtagandena, men i sin utformning bör det gynna strävsamhet, flit, ambition och risktagande. Liberalerna vill därför återgå till den förra skattereformens princip där endast 15 procent av löntagarna betalade statlig skatt. Inkomstskatten och den totala beskattningen vid de lägsta inkomsterna ska sjunka för att skapa utrymme för högre sysselsättning.
Minskade arbetskraftskostnader. Höga lönekostnader håller särskilt tillbaka den del av tjänstesektorn som skulle kunna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Liberalerna vill därför bygga ut avdrag och riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden med fler lågtröskeljobb. Det handlar bland annat om att införa en ny anställningsform – inträdesjobb – med lägre ingångslön och befrielse från arbetsgivaravgift, samt om att vidga RUT-avdraget. Sverige behöver också genomföra riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden för äldre och gör det lönsamt för fler att stanna kvar i arbetslivet längre.
Sänkt bolagsskatt. Det skattesystem vi har tar inte i tillräcklig grad hänsyn till det internationella konkurrens- och omvandlingstryck som globaliseringen för med sig. Sverige har stegvis sänkt bolagsskattesatsen, men det har även våra konkurrentländer gjort. Liberalerna vill sänka bolagsskatten ytterligare och driver också att Sverige ska införa ett system med ”patentbox” som ger forskningsintensiva verksamheter en lägre bolagsskatt.
Mer attraktiva personaloptioner. Kampen om talangerna och experterna blir hårdare när rekryteringen av nyckelkompetenser är avgörande för att verksamheter ska kunna växa, men Sverige har fortfarande bland de högsta skattesatserna på personaloptioner i västvärlden. I en liberal modell för optionsbeskattning finns inga begränsningar i vem på företaget som får omfattas eller i storleken på företag eller optionsprogram. En med tiden växande del av värdet på optionen beskattas som kapitalinkomst, och inga arbetsgivaravgifter betalas när optionerna löses ut.
Höjda klimatskatter. På sikt vill Liberalerna se ett så lågt skattetryck som möjligt, men i nuläget ser vi att en skattereform behöver vara fullt finansierad. Bland de skattebaser som kan beskattas hårdare finns då exempelvis fordon och kemikalier enligt principen att förorenaren ska betala.
Socialdemokraterna (S): Vi ser gärna en blocköverskridande skattereform som kan säkerställa finansieringen av framtidens välfärd men partierna kan inte gå in i den diskussionen med ultimativa krav om sänkta skatter eller specifika skatte- eller avdragsförändringar. Vi tror på ett enhetligt, neutralt och likformigt skattesystem med så få undantag, avdrag/skatteavdrag och andra särregler som möjligt.
Miljöpartiet (MP): Miljöpartiet vill se en bred skattereform under nästa mandatperiod. Framför allt ser vi en stor potential för att öka miljöskatternas andel av skattebasen och i gengäld kunna sänka skatten på arbete och företagande. Miljöpartiet ser att globaliseringen medför behov av en harmonisering av skatteregler och ökar likabehandlingen mellan länder så att så kallade skatteparadis och skatteundandragande motverkas vilket vi tycker är positivt. Även land-för-landrapportering och BEPS och ökade krav på hållbarhet tror vi kommer att bidra till att schyssta bolag som följer reglerna får en viktig konkurrensfördel framöver.
Moderaterna (M): Moderaterna vill se en skattereform under nästa mandatperiod. Skattesystemet har förändrats upp emot 600 gånger sedan 90-talet. Många förändringar har varit bra och nödvändiga, men det är dags att återgå till ett enklare och mer tillväxtinriktat skattesystem. För oss är principerna för en skattereform följande: den ska belöna ansträngning, minimera särbehandling och kryphål samt uppfattas som legitim. De första stegen i reformen bör vara sänkt inkomstskatt för alla som arbetar och att färre ska betala statlig inkomstskatt.
Sverigedemokraterna (SD): Sverigedemokraterna delar analysen av att skattesystemet blivit mer komplext och allt mer svårt att överblicka. Tidpunkten för när vi behöver genomföra en bred parlamentarisk överenskommelse om en reform av skattesystemet närmar sig. Därför förbereder vi oss för att kunna bidra till att en sådan reform får bästa möjliga förutsättningar att ge enkla regelverk till företagen, stabil finansiering av offentlig sektors kärnverksamheter, men även bidra till ekonomisk sammanhållning av Sverige.
Många mindre verksamheter bedrivs i aktiebolag och måste därför tillämpa regelsystem som inte är relevanta. Ett exempel är beslutet om ansvarsfrihet i ett enmansbolag. Samtidigt är det knappast möjligt att ytterligare stretcha aktiebolagslagen. Hur ser ni på möjligheten att ta fram en företagsform särskilt designad för nystartade och små verksamheter?
Vänsterpartiet (V): Vi har inget sådant förslag, men det låter som en intressant idé.
Centerpartiet (C): I flera andra länder finns system som ger möjlighet till omfattande regelförenklingar för de absolut minsta företagen. Vi vill att en ny företagsform införs för riktigt små företag även i Sverige. Det gäller företag med begränsad omsättning och vi kallar företagsformen ingångsföretag. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag, men med ordentliga regelförenklingar. Ingångsföretagen ska inte betala vare sig inkomstskatt, egenavgifter eller moms. I stället för vanliga skatter och avgifter betalas en schablonmässig skatt, baserad på omsättningen. Genom att ingångsföretag endast betalar en sådan omsättningsskatt krävs det inte att de upprätthåller samma omfattande bokföring som vanliga företag måste göra. För att möjliggöra denna nya företagsform i praktiken ska Skatteverket ges i uppdrag att ta fram en plattform som tillåter att skatt dras direkt, via en app, vid elektroniska köp.
Kristdemokraterna (KD): Det är centralt för oss att minska de onödiga reglerna på företagande. När formerna för företagande förändras måste också lagstiftningen följa med och anpassas. Vi är därför positivt inställda till att se över hur lagstiftningen kan förbättras i syfte att förenkla för mindre företag.
Liberalerna (C): I Sverige finns möjligheten att starta och driva ett antal bolagsformer som saknar aktiebolagets kapitalkrav, till exempel enskild firma och handelsbolag. Dessa bolagsformer kan vara dåligt anpassade för dagens snabbväxande företagskonstellationer, där företagsoptioner fungerar som det främsta incitamentet för att locka investerare och anställda. Vi skulle därför vilja se en enklare bolagsform för småföretag till exempel enligt den modell som finns i Tyskland, ett så kallat ug (Unternehmergesellschaft).
Socialdemokraterna (S): Att motverka regelkrångel är en viktig fråga för många småföretagare. Vi vill främst fortsätta vårt arbete med att förenkla för småföretagare genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, särskilt inriktat mot kontakten till offentlig sektor. Redan i februari 2016 slöts en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting för att minska på regelkrånglet för restaurangföretagare. Näst på tur är besöksnäringen: hotell och evenemang. Vi har också nu gjort det möjligt för företagare att lämna in sina årsrapporteringar digitalt, något som tidigare inte varit möjligt.
Miljöpartiet (MP): För många små och nystartade näringsverksamheter som tagit sig från hobbystadiet kan enskild firma eller handelsbolag vara en bättre bolagsform än AB, även om det medför en risk med ökat personligt ansvar. Det finns helt enkelt fördelar och nackdelar med respektive företagsform, men att införa ytterligare varianter riskerar att komplicera ytterligare för nyblivna företagare och den som står på gränsen till att starta eget. Vi ser i dagsläget därför inget sådant behov men tror på att tillgängliggöra information om vilken företagsform som kan vara lämplig för olika typer av verksamhet och i olika skeden av verksamhetens utveckling. Miljöpartiet har i regering drivit igenom att verksamheter med en omsättning på upp till 30.000 kronor är momsbefriad.
Moderaterna (M): Regler ska vara ändamålsenliga och utformas på så sätt att det är möjligt att driva en verksamhet med en administration inom rimliga gränser. Vi vill därför utreda enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning.
Sverigedemokraterna (SD): Sverigedemokraterna utesluter det inte men vi ser inte ytterligare en företagsform som det mest angelägna för att stimulera entreprenörskap och företagande. Genom våra offensiva förslag för näringslivsklimatet som helhet bjuder vi företagen en god miljö att utvecklas och verka i. Det handlar till exempel om krafttag för att förenkla regelbördan och minska de administrativa kostnaderna, upprätta internationellt konkurrenskraftiga skatter. Våra satsningar på små och medelstora företag är omfattande vad gäller sänkta kostnader för att anställa.