Innehåll

Balans nr 2 2021

Omdöme framför checklistor

Mazars VD Mikael Fredstrand vill lyfta blicken och se på revisionen ur ett högre perspektiv. Glöm det där med att bara följa regler och checklistor. I stället säger han att revisorer, precis som kockar, ska våga tänka själva och smaka av maten för att se att de följer rätt recept.

I snart ett halvår har Mikael Fredstrand varit VD för Mazars, men han är inne på 33:e året på byrån och har varit revisor sedan 1988. Ett djupare samtal med honom ger ett längre perspektiv på branschens utveckling och avslöjar att han gärna drar paralleller till matlagning när han beskriver sin syn på revisionens utveckling och komplexiteten kring de regler och lagar som styr branschen i dag. En regelstyrning som med åren blivit mer omfattande, men som enligt Mikael Fredstrand kan ifrågasättas i fall den verkligen blivit bättre för bolagen som revideras, dess intressenter, banker och leverantörer. Och vilken typ av revisorer får vi med dagens regelverk? undrar han.

Dessutom tycker han egentligen att han är fel person på VD-posten.

Du har berättat att du fastnade för revisionsyrket av en ren tillfällighet när du var klar med din universitetsutbildning, och att det sedan ”blev som det blev”. Samma sak säger du om att du nu är VD på Mazars, att det var tillfälligheterna som ledde dig hit?

− Absolut, så är det. Revisionsyrket visade sig vara rätt val för mig och Mazars rätt arbetsplats. När det gäller VD-jobbet var det en tillfällighet att jag fick jobbet. Egentligen är jag för gammal och jag är heller inte kvinna. Men när Marianne (Sandén Ljungberg reds anm) skulle sluta och ledningen rätt snabbt behövde hitta en ersättare kände jag att jag kunde gå in och hjälpa till ett tag. Men på sikt får någon yngre kraft ta vid. Jag tycker inte att det är bra om det är någon äldre som ska driva framåt, det bör de unga krafterna göra.

Men varför skulle det göra skillnad om du var kvinna?

− Att vara kvinna underlättar nog i dag tror jag. Många som bestämmer är fortfarande män och tycker att det är kul att få fram en kvinna till en VD-post för att på så sätt visa på ett jämställt företag. Och det finns många duktiga, ambitiösa kvinnor att lyfta fram. Jämställdhet och mångfald är viktiga frågor, både internt vid till exempel rekryteringar men även externt mot kund, något som märks inte minst i kommunikationen mot kunderna och i marknadsföringen.

Vad hoppas du kunna åstadkomma som VD?

− Jag vill att medarbetarna är nöjda, precis som jag försöker få mina kunder nöjda. Det är en hård konkurrens om medarbetare och vi måste vara en bra arbetsplats. Det ska vara kul att gå till jobbet, det är jätteviktigt. Jag har varit på Mazars i mer än 30 år, och det handlar inte om brist på fantasi utan snarare att det har varit så bra att jag inte har behövt flytta på mig.

Du har i en tidigare intervju i Balans berättat att du kombinerar VD-jobbet med att vara verksam revisor och har inte ansökt om dispens hos Revisorsinspektionen, RI, från yrkesverksamhetskravet. Varför?

– Det är bra att man ska vara praktiserande revisor. Genom att vara verksam revisor har man örat mot rälsen och förstår på ett praktiskt sätt alla regelverk som omgärdar revisionsbranschen. Samtidigt är det viktigt att kunna delegera, både när det kommer till revisionsuppdragen och i företagsledningen. Att arbeta med målstyrning i stället för detaljstyrning. Och sen får man kanske räkna med att ibland lägga några timmar extra för att få det att gå ihop, VD-rollen och yrkesverksamhetskravet.

Digitaliseringen och automatiseringen är ständigt i fokus, inte minst det senaste årets pandemi har skyndat på digitaliseringen inom branschen. Hur ser du på revisorns roll i mot den bakgrunden?

− Det är stor skillnad mot när jag började som revisor! Då jagade vi mycket för hand, och det handlade om debet och kredit och att få allt att gå ihop utan dator. I dag ser det annorlunda ut. Digitaliseringen har många fördelar, vi kan göra jobbet oavsett var vi är och är inte beroende av papper och pärmar. Under året som gått har vi verkligen fått nytta av att vi satsat på att bygga upp en digital verksamhet, även om vi kom igång lite sent. Men visst kan det vara svårare att bygga relationer digitalt. Är det en kund du haft i många år, då kanske det räcker med att lyfta luren. För nya kunder krävs lite mer, man måste komma företagen in på livet för att riktigt veta vilka de är och det kan vara svårare enbart digitalt.

Även regelverken för revisorer har förändrats och utvecklats under åren du har varit aktiv i branschen. Men du är inte enbart positiv till utvecklingen?

− Nej, jag tycker att man bör reflektera kring komplexiteten kring de regler och lagar som styr. Speciellt för onoterade bolag. Regelverk, redovisningsregler och rekommendationer har blivit betydligt mer omfattande de senaste 20 åren, bland annat sedan ISA infördes 2011 och EU:s revisionspaket. Om man hade varit kock hade det varit som att man från början utgick från ett grundrecept kombinerat med att mycket gick i muntlig tradition och man kunde tänka själv. Prova sig fram och smaka av. Nu har receptet utökats och man måste följa kokboken till punkt och pricka. Yrket är sig inte likt för de kreativt lagda, utan kanske passar bättre för de något mindre kreativa. Men en kock som har följt kokboken noga kan man ju inte klaga på, jämfört med en kock som vågat prova sig fram och tänka själv vid tillagningen.

Men har produkten som kunderna får blivit bättre?

− Jag tycker inte det. Jag roade mig med, ytterst ovetenskapligt, att fråga några äldre revisioner om de upplever att kvaliteten på årsredovisningar i dag är högre jämfört med för 20 till 30 år sedan. Ingen har sagt att årsredovisningen är fantastiskt mycket bättre, eller ens tio gånger bättre. Även om reglerna och checklistorna som ska följas har blivit tio gånger fler. Så jag tycker att man ska fråga sig i vems intresse de här förändringarna görs? För någon får ju betala för dem i slutänden. Om man som kund/intressent hade fått tio gånger högre kvalitet hade det kanske inte varit så mycket att säga något om, men så är det ju inte. Jag kan undra ibland varför inte branschen pratar mer om detta?

Finns det några andra frågor som du upplever att branschen borde prata om?

− En fråga som jag tycker är viktig och som kommer upp med jämna mellanrum är jävsfrågan och oberoendet. Det behöver vi diskutera. För hur vi än vrider och vänder på det kommer vi inte ifrån att det största jävet ligger i att kunden betalar vårt arvode. Det är svårt att komma runt. Och ju mer regler man lägger på och stramar åt, desto mindre nytta kan vi göra för företagen. Vill staten att det ska finnas konkurrens på området revision, är det viktigt att reglerna inte är gjorda så att bara de allra största byråerna i branschen kan följa dem.

Kan man tolka det som att du är positiv till IAASB:s projekt att ta fram en revisionsstandard för att anpassa revisionen i mindre företag, Less Complex Entities (LCE)?

− Ur revisorns perspektiv kan man så klart tänka att om man bara följer punkterna i checklistan kan ingen klaga. Men man måste se det ur ett högre perspektiv. Det ska inte handla om att bara skydda revisorn utan det måste vara så att företagen känner nytta. Och det vore roligt om vi kan bidra med något nytt och lyfta företagen till en högre nivå. Då kan inte alla företag stoppas in i samma mall. Jag tycker inte att det är en dum idé, det är ungefär som att kocken bör smaka av maten han lagar. Då känner han direkt om den har rätt touch eller om han har valt fel krydda. För tänk om han följer receptet och det visar sig att det var fel i receptet? Ibland måste vi våga stå upp mot regelverken och tänka själva.

Charlotta Marténg

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...