Innehåll

Balans nr 2 2022

Hur står det egentligen till med koncerndefinitionen i ÅRL?

I juni 2021 beslutades kommittédirektiv Dir. 2021:46, Genomförande av EU-direktiv om offentlig land-för-land rapportering och några frågor om års- och koncernredovisningar. Direktivet anger att utredaren bland annat ska bedöma om koncerndefinitionen i årsredovisningslagen (ÅRL) bör ändras.

Koncerndefinitionen har betydelse vid tillämpningen av ett stort antal regler, bland annat för att ta ställning till om och när en koncernredovisning ska upprättas men även vilka företag som i så fall ska omfattas av koncernredovisningen. Denna definition är avgörande för att bedöma om en koncernredovisning ska upprättas. I det fall ett företag tillämpar IFRS är det sedan IFRS 10 Koncernredovisning som avgör vilka företag som ska omfattas av, det vill säga ingå i, koncernredovisningen. I de fall IFRS inte tillämpas, utan i stället svenska normer, så styr ÅRL:s koncerndefinition även vilka företag som ska ingå koncern­redovisningen.

ÅRL:s koncerndefinition skiljer sig från IFRS 10 då ÅRL bland annat ställer upp ett krav på att äga andelar, vilket inte har någon motsvarighet i IFRS 10. Kravet på att äga andelar är något som funnits i svensk rätt under en lång tid, innan EU-direktiven infördes i mitten på 1990-talet. Om koncerndefinitionen ska innehålla ett krav att äga andelar eller inte har länge diskuterats och varit uppe i ett flertal utredningar men dessa har dock inte lett till någon förändring.

Nu är alltså frågan uppe för prövning igen vilket bland annat beror på att Bokföringsnämnden i en skrivelse till Justitiedepartementet har framfört att definitionen av när ett företag har kontroll över ett annat behöver ändras och att kravet på att äga andel ska tas bort.

Arbetet pågår för fullt i utredningen och bland annat utreds om kravet på att äga andel ska slopas eller inte, och om kravet slopas hur ska då koncerndefinitionen utformas? Ska den kvarstå oförändrad förutom att kravet på att äga andel slopas, ska definitionen ändras och anpassas efter IFRS 10 eller ska vi ha en nationell definition? Och även om det kan tyckas enkelt att bara ta bort kravet på ägarandel är det långt ifrån sanningen. Komplexiteten ligger i att det är svårt att överblicka konsekvenserna av att slopa kravet och vad en ny definition skulle innebära. Skulle det till exempel kunna innebära att bostadsutvecklare ska konsolidera bostadsrättföreningar under byggnation? Och vad skulle hända med all annan reglering som har likadan definition som ÅRL, till exempel aktiebolagslagen, eller lagar som hänvisar till ÅRL:s koncerndefinition, till exempel inkomstskattelagen.

Utredningen har alltså en gedigen uppgift att ta ställning till om kravet på att äga andel ska slopas eller inte, hur en eventuell ny koncerndefinition ska utformas, det vill säga när föreligger ett bestämmande inflytande/kontroll, vilka konsekvenser det kan få i redovisningen men även konsekvenser inom en mängd andra områden såsom associationsrätt och skatt.

Detta tangerar även en större principiell fråga inom redovisningen och det är hur nära den svenska redovisningsregleringen ska ligga den internationella, IFRS. Historiskt sett har svensk redovisning, framförallt koncernredovisningen, en stark koppling till den internationella utvecklingen såväl när det gäller utvecklingen av praxis som regleringen.

Ännu finns inget nytt förslag att ta ställning till men uppdraget ska redovisas 1 juni 2022 så förhoppningsvis har vi en remiss att se fram emot under sommaren!

Pernilla Lundqvist är ordförande i FAR:s Strategigrupp Redovisning samt FAR:s Operativa grupp Finansiell rapport­ering – Redovisning.