• Nya regler om den lagstadgade hållbarhetsrapporten träder i kraft den 1 januari 2024 med anledning av EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). CSRD ändrar redovisningsdirektivet 2013/34/EU, öppenhetsdirektivet 2004/109/EG, revisionsdirektivet 2006/43/EG och revisionsförordningen 537/2014/EU.

  • Bestämmelserna i CSRD har vid genomgången av denna rekommendation inför årsskiftet 2023/2024 inte hunnit införlivas i svensk rätt. Förslag på införlivande presenteras i SOU 2023:35 Nya regler om hållbarhetsredovisning.

  • Utredning SOU 2023:35 föreslår att de företag som var skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport enligt de äldre bestämmelser som gällde före den 1 januari 2024 och som kommer att omfattas av de nya reglerna för hållbarhetsrapportering från och med räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2024 under övergångsperioden fortsatt ska tillämpa de äldre bestämmelserna.

  • Observera att denna rekommendation i vissa delar hänvisar till de äldre bestämmelserna om hållbarhetsrapportering vilka föreslås gälla för vissa stora företag under en övergångsperiod.

  • FAR arbetar med att ta fram en ny rekommendation baserad på CSRD. Denna rekommendation kan komma att uppdateras. Nya och uppdaterade rekommendationer publiceras löpande på FAR Online.

1 Inledning

1.1Denna rekommendation är särsvensk och är ett förtydligande gällande revisorns rapportering vid bestyrkande av hållbarhetsinformation baserad på tillämpning av ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Strukturen på rekommendationen följer ISAE 3000 (omarbetad) i tillämpliga delar. Rekommendationen ska även läsas mot bakgrund av vad som anges i Internationellt ramverk för bestyrkandeuppdrag som utgör ett ramverk framtaget av IAASB samt Ramverk för utförande av granskningsuppdrag i Sverige.

(FAR N 2022:12)

1.2Rekommendationen behandlar inte granskning eller rapportering av den lagstadgade hållbarhetsrapporten enligt 6 kap. 10 § ÅRL, med undantag för den i förekommande fall kombinerade rapporteringen från granskning av både hållbarhetsredovisning och lagstadgad hållbarhetsrapport (exempel 3).

(FAR N 2018:21)

1.3Målet med rekommendationen är att revisorer med hjälp av förklaringar och belysande exempel ska få en djupare förståelse av tillämpningen av ISAE 3000 (omarbetad) vid granskning av hållbarhetsinformation.

(FAR N 2022:12)

1.4Rekommendationen ska tillämpas såväl vid granskningsuppdrag där hela hållbarhetsredovisningen bestyrks, som vid granskningsuppdrag avseende enbart utvald hållbarhetsinformation.

2 Definitioner

2.1Terminologin i denna rekommendation, utöver de definitioner som finns i ISAE 3000 (omarbetad), förklaras enligt följande:

  • Avsedda användare och användargrupper: Parter som är intresserade av hur verksamheten bedrivs och av innehållet i företagets hållbarhetsredovisning/hållbarhetsinformation.

  • Företag: Med företag avses i denna rekommendation såväl aktiebolag som andra organisationsformer.

  • Intressent: Intressent är någon som påverkas av eller påverkar företaget. Exempel på intressenter är:

    1. leverantörer av varor och tjänster (inköpsmarknaden), inklusive eventuella partners för gemensam upphandling av varor eller tjänster,

    2. anställda i det rapporterande företaget,

    3. kunder och slutanvändare av levererade varor och tjänster (försäljningsmarknaden),

    4. samhället,

    5. intresseorganisationer, och

    6. finansiella intressenter, såsom exempelvis aktieägare och andra investerare.

  • Indikator: Upplysning inom ett specifikt område. Upplysningen kan vara såväl kvantitativ som kvalitativ. Den behöver således inte vara en sifferupplysning, men kan i många fall likställas med nyckeltal eller KPIer.

  • Intressentdialog: Företaget ska ha regelbundna, formella dialoger med intressenterna för att identifiera deras informationsbehov. Andra kommunikationsformer är emellertid lika tänkbara, exempelvis den vanliga kommunikationen med avsedda användare och andra intressenter som sker via företagets webbplats eller i den process där klagomål från kunder hanteras. Arbetstagarrepresentanter kan utgöra ett viktigt forum när det gäller att definiera de anställdas informationsbehov. Intressenters åsikter kan även komma fram via styrelsen eller via media.

  • Hållbarhetsredovisning: Ett dokument riktat till avsedda användare i vilket det rapporterande företaget redovisar såväl sitt förhållningssätt till hållbar utveckling som aktiviteter, händelser och resultat som avser företagets arbete med hållbar utveckling under rapporteringsperioden. En hållbarhetsredovisning kan ha många namn, t.ex. miljöredovisning, social redovisning, Corporate Social Responsibility (CSR)-redovisning, ansvarsredovisning eller triple bottom line-redovisning. En hållbarhetsredovisning kan publiceras på olika sätt.

  • Hållbarhetsrapport: Den formella rapporten som ska upprättas i enlighet med 6 kap. ÅRL.

  • Väsentlighetanalys: Företagets process för att identifiera väsentlig information i en hållbarhetsredovisning. Information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som intressent fattar på basis av information i hållbarhetsredovisningen. Bedömningen av väsentlighet och den relativa betydelsen av kvantitativa och kvalitativa faktorer gällande information i en hållbarhetsredovisning är en komplex fråga som inbegriper mer omfattande perspektiv av påverkan och fler kategorier av intressenter.

(FAR N 2022:12)

3 Krav

Utföra ett bestyrkandeuppdrag enligt ISAE 3000 (omarbetad)

3.1Revisorn ska följa ISAE 3000 (omarbetad) och eventuella ämnesspecifika ISAE som är relevanta för uppdraget. Inom hållbarhetsområdet kan särskilt nämnas ISAE 3410 Assurance engagement on greenhouse gas statements1.

Finns ej översatt till svenska.

(FAR N 2022:12)

Acceptera och behålla kundrelationer

Förutsättningar för bestyrkandeuppdraget

3.2När ett uppdrag accepteras, ska revisorn diskutera med uppdragsgivaren om hur företaget avser att definiera de kriterier som ska tillämpas. Syftet med diskussionen är att i förväg undanröja meningsskiljaktigheter i fråga om rutiner för rapportering och/eller relevans, fullständighet och riktighet för vissa områden.

3.3Kriterier kan vara baserade på relevanta lagar, riktlinjer och principer som det rapporterande företaget följer. De kriterier enligt vilka hållbarhetsinformationen är upprättad och mot vilka den därmed ska granskas kan antingen vara etablerade eller specifika (dvs. kriterier som företaget självt skapat) för granskningsuppdraget. Det är viktigt att dessa specifika kriterier kan användas för att utvärdera den presenterade informationen, dvs. att de är lämpliga. Utifrån Internationellt ramverk för bestyrkandeuppdrag framgår vilka kännetecken kriterier ska ha för att vara lämpliga; nämligen att de är relevanta, fullständiga, tillförlitliga, neutrala och begripliga. De etablerade eller specifika kriterier som företaget valt att tillämpa för informationen ska vara tillgängliga för de avsedda användarna. Skälet är att användarna ska kunna bilda sig en egen uppfattning om de kriterier som företaget baserat sin redovisning på och som revisorn använt vid sin granskning av innehållet i hållbarhetsredovisningen.

3.4Uppdragsgivaren i det rapporterande företaget är ansvarig för urvalet av lämpliga kriterier utöver definierade i relevanta ramverk.

Begränsning av uppdragets inriktning och omfattning innan uppdraget accepteras

3.5Revisorn kan acceptera följande begränsningar som i tillämpliga fall tas med i uppdragsbrevet:

  • Begränsningar av (innehållet i) hållbarhetsinformationen: Hållbarhetsinformationen, t.ex. en rapport, vänder sig exempelvis (ännu) inte till alla relevanta användargrupper; eller omfattar (ännu) inte alla länder där företaget har verksamhet; eller innefattar (ännu) inte alla indikatorer av relevans för de avsedda användarna.

  • Begränsningar av granskningen: Exempel på detta är att vissa områden och indikatorer, som visserligen ingår i rapporten, (ännu) inte är tillräckligt kontrollerade och att revisorn och uppdragsgivaren därför kommer överens om att det inte är rimligt att informationen i fråga blir föremål för revision eller översiktlig granskning, åtminstone inte för närvarande.

3.6Ovannämnda typer av begränsningar kan accepteras och avtalas om i uppdragsbrevet under följande omständigheter:

  • Begränsningarna tydligt motiveras i företagets rapportering och om möjligt anges även hur dessa ska hanteras i framtiden.

  • Revisorn ska bedöma om uppdraget fortfarande är genomförbart med tanke på de avsedda användarna, förutsatt att det är rimligt att anta att de sannolikt inte blir vilseledda på grund av begränsningarna.

Planera och utföra uppdraget

Planera

3.7Generellt sett är samma principer, metoder och granskningsåtgärder tillämpliga i ett bestyrkandeuppdrag där sakförhållandet är en hållbarhetsredovisning eller hållbarhetsrelaterad information som i ett bestyrkandeuppdrag som gäller historisk finansiell information.

3.8Många företag som ger ett bestyrkandeuppdrag avseende sin hållbarhetsredovisning anlitar även en revisor för revision av sina finansiella rapporter. Då revisorn som granskar hållbarhetsredovisning diskuterar med andra revisorer som arbetar med det rapporterande företaget, tar han eller hon upp frågor som kvaliteten i företagets bolagsstyrning, kontrollmiljön och kontrollverksamheten i företaget. Vid dessa diskussioner erhålls även kännedom om viktiga delar i riskanalysen samt om de iakttagelser som revisorn som granskar de finansiella rapporterna och i förekommande fall internrevisorn kommer fram till, i den mån de är (eller skulle kunna vara) relevanta för granskningen av hållbarhetsredovisningen. Vid en uppdelning mellan revisionen av finansiella rapporter och granskning av hållbarhetsredovisning ska, i samband med att uppdraget avseende hållbarhetsredovisningen accepteras, en överenskommelse träffas med uppdragsgivaren om att informationsutbyte mellan de olika revisorerna tillåts, vilket skriftligen ska bekräftas av uppdragsgivaren i ett uppdragsbrev.

3.9Avstämningar mellan den revisor som lämnar ett bestyrkande av hållbarhetsinformation och den revisor som granskar de finansiella rapporterna minskar på intet sätt den förstnämndas odelade ansvar för att utföra sin granskning.

Väsentlighet

3.10Information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av den lämnade hållbarhetsinformationen. Bedömningen av väsentlighet och den relativa betydelsen av kvantitativa och kvalitativa faktorer gällande information i en hållbarhetsredovisning är en komplex fråga som inbegriper mer omfattande perspektiv av påverkan och fler intressenter. Väsentlighet i en hållbarhetsredovisning måste baseras på revisorns professionella omdöme.

3.11Om information saknas som kan vara väsentlig och relevant för användare av hållbarhetsredovisningen, måste det rapporterande företaget ge en lämplig motivering i själva redovisningen till att informationen utelämnats. En anledning kan vara behovet av att känslig information ska förbli konfidentiell, under förutsättning att detta argument accepteras av revisorn.

3.12De tillämpliga kriterierna kan diskutera begreppet väsentlighet inom ramen för upprättande och presentation av information om granskningsobjektet och därmed utgöra en referensram för revisorn när han eller hon bedömer väsentlighet för uppdraget. Om de tillämpliga kriterierna inte innefattar en diskussion om begreppet väsentlighet, utgör ISAE 3000 (omarbetad) (punkterna A 92–A 100) en referensram för revisorn.

(FAR N 2022:12)

3.13I de fall revisorn granskar en hel hållbarhetsredovisning ska revisorn bedöma företagets beslutsprocess i fråga om urvalet och omfattningen av informationen i hållbarhetsredovisningen (rapporteringens väsentlighet).

3.14Revisorn ska bedöma hållbarhetsinformationens/hållbarhetsredovisningens helhetsintryck och som minimum bedöma att informationen inte är vilseledande och att de frågor som tas upp är tydligt och tillräckligt behandlade. I samband med detta ska revisorn som ett minimum bedöma att rapporten inte är, eller skulle kunna vara, missledande, beroende på bristande eller överdriven betoning på vissa grupper av avsedda användare, ämnen och/eller information om dessa ämnen, och att den tillgodoser de avsedda användarnas legitima informationsbehov. Som del i revisorns bedömning av helhetsintrycket kan revisorn t.ex. genomföra en genomgång av publik information så som t.ex. nyhetsartiklar, så kallad mediasökning.

Förstå det underliggande granskningsobjektet och andra omständigheter för uppdraget

3.15I samband med planeringen av uppdraget ska revisorn inhämta kunskap om granskningsobjektet och den bransch företaget verkar inom.

3.16Källor för att få en allmän kunskap och förståelse om den aktuella branschen kan innefatta:

  • Intervjuer med lokalt eller centralt placerade chefer med särskilt ansvar att övervaka att regler följs.

  • Intervjuer med lokalt eller centralt placerade hållbarhets- eller miljöansvariga.

  • Andra källor kan vara relevanta lagar, föreskrifter och standarder, i den mån de har betydelse för granskningsområdet.

  • Relevanta policydokument och företagets uppförandekod.

3.17Bedömningen av den inneboende risken påverkas t.ex. av följande faktorer:

  • Det rapporterande företagets storlek och komplexitet, affärsprocesser och deras möjliga påverkan på miljön och samhället (exempelvis miljörisker som härrör från användningen av råmaterial, energi och vatten och effekten av detta på den biologiska mångfalden).

  • Förekomsten av verksamhet på flera orter eller anläggningar i flera länder eller i områden med olika kulturer, lagbestämmelser, prejudikat och liknande.

  • Hur känslig informationen är enligt det rapporterande företagets uppfattning å ena sidan och de avsedda användarnas å den andra sidan. Vitt skilda intressen kan medföra risk för meningsskiljaktigheter om exempelvis hur fullständig den rapporterade informationen är.

  • De avsedda användarnas uppfattning om direkta och indirekta ekonomiska effekter på dem och de ekonomiska systemen. Det bör noteras att särskilt de indirekta effekterna inte alltid kan fastställas exakt.

  • I vilken omfattning den redovisade informationen har fastställts genom uppskattningar och bedömningar.

3.18Revisorn ska inhämta kunskap om kontrollmiljön innefattande uppdragsgivarens styrning för att uppnå ekonomiska mål med hänsyn till de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av fattade beslut. Revisorn ska bedöma:

  • styrningen i företaget, affärsstrategin, de affärsmässiga principerna och företagets uppförandekoder,

  • om inställningen hos ledande befattningshavare och medvetenheten om hållbarhetsfrågor hos övriga medarbetare inom företaget stämmer överens med varandra,

  • rutiner och processer för att samla in och bearbeta hållbarhetsinformation,

  • hur företaget följer lagar och föreskrifter som rör miljö och socialt ansvar, däribland rapporteringskrav, förordningar och internationella överenskommelser, uppförandekoder för att förhindra oetiskt agerande och branschvisa överenskommelser, och

  • hur medarbetare eller avdelningar med särskilt ansvar för kontrollmiljön arbetar, såsom internrevisorer och/eller befattningshavare med särskilt ansvar att övervaka att lagar och föreskrifter följs.

Inhämta bevis

3.19En stor del av informationen i t.ex. en hållbarhetsredovisning är i allmänhet kvalitativ, exempelvis information om företagets strategi, dess policyer och uppförandekod samt dess förhållande till grupper av intressenter. För denna typ av information ska revisorn inhämta bevis genom att använda en kombination av granskningsåtgärder, där det ofta ingår att:

  • intervjua högsta ansvariga för det rapporterande företagets miljöpolicy och sociala policy och de befattningshavare som har ansvar för intern övervakning för att bedöma om inhämtad information genom intervjuerna är ändamålsenliga och tillräckliga bevis för hållbarhetsinformation,

  • studera interna och externa källor, såsom policydokument och internetsidor, och granska att dokumenten och informationen ger tillfredsställande underlag till och stöd för den information som ingår i hållbarhetsredovisningen, och

  • studera protokoll från företagsledningens och styrelsens möten samt från andra möten som är relevanta för innehållet i hållbarhetsredovisningen, såsom möten om genomförandet av personalpolicy och social policy.

3.20Exempel på analytisk granskning är:

  • analyser av företagets prestationer i förhållande till tillgängliga standarder eller uttalade mål, samt analyser av trender,

  • jämförelser med information från andra företag i branschen, och

  • undersöka förhållandet mellan ekonomisk information och information i hållbarhetsredovisningen (t.ex. sambandet mellan mängden använd naturgas och mängden utsläppt koldioxid).

3.21Exempel på detaljgranskning:

  • Granskning av dokumentation och data för att erhålla tillräckliga och ändamålsenliga bevis avseende informationen i fråga. Dokumentation och data kan utgöras av både interna och externa dokument. Granskning baserad på extern dokumentation kan relativt ofta användas vid revision av miljödata i hållbarhetsredovisningen. Några exempel är granskningen av rapporter eller servicekontrakt för avfallstjänster som visar typ, frekvens och omfattning i fråga om det arbete som utförs av tredje part (t.ex. fakturor för avfallshantering). Exempel från intern dokumentation är att kontrollera om data stämmer överens med dokumentationen och att jämföra resultaten från utsläppsregistrering med data i det rapporterande företagets publikationer (såsom dokument publicerade på internet eller arkiverade hos tillsynsmyndigheter) och liknande medier.

  • Undersökning av att etablerade metoder och beräkningsmodeller för att ta fram relevant information (t.ex. formler för beräkning av kvantitet tungmetaller i utsläppt spillvatten) används korrekt.

  • Undersökning av om nyckeldata läggs in i systemen i rätt tid.

  • Omräkning och/eller ommätning av viktiga utsläpp i luften eller produktionen av farligt avfall.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2017:13

Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas den 31 december 2017 eller senare.

2018:21

Ändringarna ska tillämpas för granskning av hållbarhetsinformation för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

2022:12

Ändringarna ska tillämpas för granskning av hållbarhetsinformation för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten.

Avseende ISQM 1 har revisionsbyrån krav att tillämpa denna fr.o.m. 15 december 2022. Om uppdraget har påbörjats innan den 15 december 2022 får hänvisning göras till ISQM i revisorns rapportering.

Bilaga Exempel på revisorns rapportering

Exempel 1 Uttalande med olika grader av säkerhet i bestyrkandet

Exempel 1 RevR 6

Detta exempel illustrerar revisors rapport efter granskning av hållbarhetsredovisning där uttalande för vissa uppgifter lämnas med begränsad säkerhet (översiktlig granskning) och för andra uppgifter med rimlig säkerhet (revision).

Revisors rapport från översiktlig granskning och revision av Företaget XYZs hållbarhetsredovisning

Till Företaget XYZ, org.nr 55xxxx-xxxx

Inledning

Jag (Vi) har fått i uppdrag av [styrelsen/annan uppdragsgivare hos kundföretaget] i Företaget XYZ att granska Företaget XYZs hållbarhetsredovisning för år 20XX [med undantag för framtidsorienterade uppgifter på sidorna x3–y3]. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning [på sidan x/i not y] i detta dokument.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan y i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Mitt (Vårt) ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på min (vår) granskning.

Jag (Vi) har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Uppdraget består av översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet och en revision av viss information som specificeras nedan. En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra mig (oss) om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Jag (Vi) är oberoende i förhållande till Företaget XYZ enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Den uttalade slutsatsen grundad på min (vår) översiktliga granskning har därför inte den säkerhet som min (vår) uttalade slutsats grundad på min (vår) revision har. Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar jag (vi) mina (våra) slutsatser avseende revision och översiktlig granskning i separata avsnitt.

Min (Vår) revision har omfattat följande information:

  1. finansiella nyckeltal på sidorna x–y,

  2. vissa utvalda konton [ange vilka] för t.ex. elförbrukning,

  3. nyckeltal för utsläpp av koldioxid eller dylikt,

  4. nöjd kund-index, och

  5. olycksfallsstatistik.

Min (Vår) granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Jag (Vi) anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Jag (Vi) anser att de bevis som jag (vi) skaffat under min (vår) granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge mig (oss) grund för mina (våra) uttalanden nedan.

Uttalanden

Grundat på min (vår) översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger mig (oss) anledning att anse att informationen i hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Grundat på min (vår) revision anser jag (vi) att den information i hållbarhetsredovisningen som omfattas av mitt (vårt) uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

[Mina (Våra) uttalanden omfattar inte framtidsorienterade uppgifter på sidorna x3–y3.]

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

[Namn på revisionsföretaget]

A.A.

B.B.

[Auktoriserad/Godkänd revisor]

[Specialistmedlem i FAR]

(FAR N 2022:12)

Exempel 2 Översiktlig granskning

Exempel 2 RevR 6

Detta exempel illustrerar revisors rapport efter granskning av hållbarhetsredovisning, där uttalande om redovisningen lämnas med begränsad säkerhet (översiktlig granskning).

Revisors rapport från översiktlig granskning av Företaget XYZs hållbarhetsredovisning

Till Företaget XYZ, org.nr 55xxxx-xxxx

Inledning

Jag (Vi) har fått i uppdrag av [styrelsen/annan uppdragsgivare hos kundföretaget] i Företaget XYZ att översiktligt granska Företaget XYZs hållbarhetsredovisning för år 20XX, [med undantag för framtidsorienterade uppgifter på sidorna x3–y3]. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning [på sidan x/i not y] i detta dokument.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan y i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Mitt (Vårt) ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på min (vår) översiktliga granskning.

Jag (Vi) har utfört min (vår) översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Jag (Vi) är oberoende i förhållande till Företaget XYZ enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för mig (oss) att skaffa mig (oss) en sådan säkerhet att jag (vi) blir medveten(-na) om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts.

Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Min (Vår) granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Jag (Vi) anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Jag (Vi) anser att de bevis som jag (vi) skaffat under min (vår) granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge mig (oss) grund för mitt (vårt) uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på min (vår) översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger mig (oss) anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

[Mitt (Vårt) uttalande omfattar inte framtidsorienterade uppgifter på sidorna x3–y3.]

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

[Namn på revisionsföretaget]

A.A.

B.B.

[Auktoriserad/Godkänd revisor]

[Specialistmedlem i FAR]

(FAR N 2022:12)

Exempel 3 Kombinerad rapportering från granskning av både hållbarhetsredovisning och lagstadgad hållbarhetsrapport

RevR 6 Exempel 3

Detta exempel illustrerar revisorns kombinerade rapportering över både hållbarhetsredovisningen och den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Revisorns rapport över översiktlig granskning av Företaget XYZs hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till Företaget XYZ, org.nr 55xxxx-xxxx

Inledning

Jag (Vi) har fått i uppdrag av [styrelsen/annan uppdragsgivare hos kundföretaget] i Företaget XYZ att översiktligt granska Företaget XYZs hållbarhetsredovisning för år 20XX. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning [på sidan x/i not y] i detta dokument varav den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan z.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan y i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Mitt (Vårt) ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på min (vår) översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. [Mitt (Vårt) uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.]

Jag (Vi) har utfört min (vår) översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Jag (Vi) har utfört min (vår) granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Jag (Vi) är oberoende i förhållande till Företaget XYZ enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt (vårt) yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för mig (oss) att skaffa mig (oss) en sådan säkerhet att jag (vi) blir medveten (medvetna) om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Min (Vår) granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Jag (Vi) anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Jag (Vi) anser att de bevis som jag (vi) skaffat under min (vår) granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge mig (oss) grund för mina (våra) uttalanden nedan.

Uttalanden

Grundat på min (vår) översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger mig (oss) anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Ort den DD månad ÅÅÅÅ

[Namn på revisionsföretaget]

A.A.

B.B.

[Auktoriserad/Godkänd revisor]

[Specialistmedlem i FAR]

(FAR N 2022:12)