IAS 12 är antagen av EU-kommissionen och är ändrad genom följande förordningar:

  • (EU) 2023/2468 – antagande av International Tax Reform – Pillar Two Model Rules, Amendments to IAS 12

  • (EU) 2023/1803 – EU-rättslig konsolidering av tidigare ändringar; ändringen innehåller mindre översättningsändringar men ändrar inte standarden i sak (konsolideringen tar bort referenser till tidigare EU-förordningar)

  • (EU) 2022/1392 – antagande av Deferred Tax related to Assets and Liabilities arising from a Single Transaction, Amendments to IAS 12

  • (EU) 2019/412 – antagande av Annual Improvements to IFRS Standards 2015–2017 Cycle

  • (EU) 2017/1989 – antagande av Recognition of Deferred Tax Assets for Unrealised Losses, Amendments to IAS 12

  • (EU) 2017/1986 – följdändringar vid antagande av IFRS 16 Leases

  • (EU) 2016/2067 – följdändringar vid antagande av IFRS 9 Financial Instruments

  • (EU) 2016/1905 – följdändringar vid antagande av IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers

  • (1174/2013/EU) – följdändringar vid antagande av Investment Entities, Amendments to IFRS 10, IFRS 12 and IAS 27

  • (1255/2012/EU) – antagande av Income Taxes – Deferred Tax: Recovery of Underlying Assets, Amendments to IAS 12

  • (1254/2012/EU) – följdändringar vid antagande av IFRS 11 Joint Arrangements

  • (475/2012/EU) – följdändringar vid antagande av Presentation of Items of Other Comprehensive Income, Amendments to IAS 1

  • (495/2009/EG) – följdändringar vid antagande av IFRS 3

  • (1274/2008/EG) – följdändringar vid antagande av IAS 1

Följande SIC-tolkning hör ihop med IAS 12:

  • SIC 25 Inkomstskatter – konsekvenser av en förändring av skattestatus.

Syfte

Syftet med denna standard är att ange hur inkomstskatter ska redovisas. Redovisning av inkomstskatter handlar framför allt om redovisning av aktuella och framtida skatteeffekter av

  1. framtida återvinning eller reglering av det redovisade värdet av tillgångar respektive skulder i ett företags rapport över finansiell ställning, och

  2. transaktioner och andra händelser under innevarande period, som redovisas i ett företags finansiella rapporter.

Vid redovisning av en tillgång eller en skuld förutsätts att tillgångens eller skuldens redovisade belopp kommer att återvinnas eller regleras av det rapporterande företaget. Om det är sannolikt att återvinning respektive reglering av detta redovisade belopp kommer att påverka storleken av framtida skattebetalningar, ska företaget enligt denna standard redovisa en uppskjuten skatteskuld eller en uppskjuten skattefordran. Vissa begränsade undantag finns.

Skatteeffekter av transaktioner och andra händelser ska enligt standarden redovisas på samma sätt som transaktionerna och de andra händelserna. Om således transaktioner och andra händelser redovisas i resultatet ska alla därmed sammanhängande skatteeffekter också redovisas i resultatet. För transaktioner och andra händelser som redovisas utanför resultatet (antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital) ska skatteeffekterna också redovisas utanför resultatet (antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital). Redovisningen av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder i ett rörelseförvärv påverkar på samma sätt beloppet för goodwill som uppkommit i det rörelseförvärvet eller beloppet för den vinst vid förvärv till lågt pris som redovisas.

Denna standard behandlar också redovisningen av uppskjutna skattefordringar till följd av outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott eller outnyttjade skattekrediter, hur inkomstskatter ska rubriceras i de finansiella rapporterna samt vilka upplysningar som måste lämnas avseende inkomstskatter.

Tillämpningsområde

1.Denna standard ska tillämpas vid redovisning av inkomstskatter.

2.Med inkomstskatter avses i denna standard samtliga inhemska och utländska skatter som baseras på företagets skattepliktiga resultat. Inkomstskatter innefattar även skatter, såsom kupongskatter, som ska erläggas av dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang vid värdeöverföring till det rapporterande företaget.

3.har upphävts.

4.Denna standard behandlar inte redovisning av statliga bidrag (se IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd) eller skattemässiga investeringsavdrag. Dock behandlar standarden hur temporära skillnader på grund av sådana bidrag eller avdrag ska redovisas.

4A.Denna standard är tillämplig på inkomstskatter som härrör från skattelagstiftning som antagits, eller antagits i sak, för att införa de modellregler enligt andra pelaren som offentliggjorts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), inbegripet skattelagstiftning som inför kvalificerade nationella lägsta tilläggsskatter (top-up tax) som beskrivs i dessa regler. Sådan skattelagstiftning, och de inkomstskatter som följer därav, kallas nedan ”lagstiftning enligt andra pelaren” respektive ”inkomstskatter enligt andra pelaren”. Som ett undantag från kraven i denna standard ska ett företag varken redovisa eller lämna upplysning om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder avseende inkomstskatter enligt andra pelaren.

Förordning (EU) 2023/2468

Definitioner

5.I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

  • Redovisat resultat är periodens resultat före avdrag för skattekostnad.

  • Skattepliktigt resultat är det skattemässiga överskott (underskott) för en period som ska ligga till grund för beräkning av aktuell inkomstskatt enligt gällande skatteregler.

  • Skattekostnad eller skatteintäkt är det sammanlagda beloppet av aktuell och uppskjuten skatt bestämt utifrån periodens resultat.

  • Aktuell skatt är den inkomstskatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period.

  • Uppskjuten skatteskuld är inkomstskatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som ska betalas i framtiden.

  • Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida inkomstskatt som hänför sig till

    1. avdragsgilla temporära skillnader,

    2. outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott, och

    3. outnyttjade skattekrediter.

  • En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller en skulds redovisade värde i rapporten över finansiell ställning respektive dess skattemässiga värde. Temporära skillnader kan vara antingen

    1. skattepliktiga temporära skillnader, som leder till skattepliktiga belopp då framtida skattepliktiga resultat fastställs i samband med att det redovisade värdet av tillgången eller skulden återvinns respektive regleras, eller

    2. avdragsgilla temporära skillnader, som leder till avdragsgilla belopp då framtida skattepliktiga resultat fastställs i samband med att det redovisade värdet av tillgången eller skulden återvinns respektive regleras.

  • Skattemässigt värde för en tillgång eller en skuld är det värde som tillgången eller skulden har för skatteändamål.

6.Skattekostnad och skatteintäkt består av aktuell skattekostnad och aktuell skatteintäkt samt uppskjuten skattekostnad och uppskjuten skatteintäkt.

Skattemässigt värde

7.Det skattemässiga värdet av en tillgång är det belopp som blir skattemässigt avdragsgillt mot de skattepliktiga intäkter som erhålls då företaget återvinner det redovisade värdet av tillgången. Om de intäkterna inte kommer att vara skattepliktiga är tillgångens skattemässiga värde lika med dess redovisade värde.

Exempel
  1. En maskin kostade 100. En skattemässig avskrivning på 30 har redan gjorts under innevarande och tidigare perioder. Återstående kostnad kommer att vara avdragsgill under kommande perioder, antingen som avskrivning eller genom avdrag i samband med att maskinen säljs. Intäkter som uppstår vid användande av maskinen är skattepliktiga, en vinst vid försäljning av maskinen är skattepliktig och en förlust vid dess försäljning är skattemässigt avdragsgill. Maskinens skattemässiga värde är 70.

  2. Räntefordringar har ett redovisat värde på 100. Motsvarande ränteintäkter beskattas enligt kontantprincipen. Räntefordringarnas skattemässiga värde är lika med noll.

  3. Kundfordringar har ett redovisat värde på 100. Motsvarande intäkter har redan inräknats i det skattepliktiga resultatet. Kundfordringarnas skattemässiga värde är 100.

  4. Fordringar på utdelning från ett dotterföretag har ett redovisat värde på 100. Utdelningen är inte skattepliktig. I realiteten är hela det redovisade värdet av tillgången avdragsgillt mot intäkterna. Följaktligen har utdelningsfordran ett skattemässigt värde på 100.1

  5. En lånefordran har ett redovisat värde på 100. Återbetalningen av lånet får inga skatteeffekter. Lånefordrans skattemässiga värde är 100.

Med denna metod uppstår ingen skattepliktig temporär skillnad. Med ett alternativt beräkningssätt anses de upplupna utdelningsfordringarna ha ett skattemässigt värde på noll och en skattesats på noll tillämpas på den resulterande skattepliktiga temporära skillnaden 100. I inget av fallen uppstår någon uppskjuten skatteskuld.

8.Det skattemässiga värdet av en skuld är lika med dess redovisade värde minus eventuella till skulden hänförliga skattemässigt avdragsgilla belopp under kommande perioder. Det skattemässiga värdet av en skuld som uppkommit till följd av förskottsbetalning är lika med dess redovisade värde med avdrag för den eventuella del av förskottsbetalningen som inte är skattepliktig under kommande perioder.

Exempel
  1. Kortfristiga skulder innefattar upplupna kostnader med ett redovisat värde på 100. Relaterade kostnader kommer att dras av vid beskattningen enligt kontantprincipen. De upplupna kostnadernas skattemässiga värde är lika med noll.

  2. Kortfristiga skulder innefattar förskottsbetald intäktsränta med ett redovisat värde på 100. Intäktsräntan beskattades enligt kontantprincipen. Förskottsbetalda räntors skattemässiga värde är lika med noll.

  3. Kortfristiga skulder innefattar upplupna kostnader med ett redovisat värde på 100. Relaterade kostnader har redan dragits av vid beskattningen. Det skattemässiga värdet av upplupna kostnader är 100.

  4. Kortfristiga skulder innefattar upplupna böter och viten med ett redovisat värde på 100. Böter och viten är inte skattemässigt avdragsgilla. Det skattemässiga värdet av upplupna böter och viten är 100.2

  5. En låneskuld har ett redovisat värde på 100. Återbetalningen av lånet får inga skatteeffekter. Låneskuldens skattemässiga värde är 100.

Med denna metod uppstår ingen avdragsgill temporär skillnad. Med ett alternativt beräkningssätt anses de upplupna böterna och vitena ha ett skattemässigt värde på noll och en skattesats på noll tillämpas på den resulterande avdragsgilla temporära skillnaden 100. I inget av fallen uppstår någon uppskjuten skattefordran.

9.En post kan ha ett skattemässigt värde även om den inte redovisas som tillgång eller skuld i rapporten över finansiell ställning. Exempelvis redovisas utgifter för forskning som kostnad i den period de uppstår, men kan vara skattemässigt avdragsgilla först under en senare period. Skillnaden mellan forskningsutgiftens skattemässiga värde, det vill säga det belopp som blir avdragsgillt i framtiden, och det redovisade värdet noll är en avdragsgill temporär skillnad som resulterar i en uppskjuten skattefordran.

10.Om det inte omedelbart framgår vad det skattemässiga värdet för en tillgång eller en skuld är, kan det underlätta att beakta den huvudprincip som denna standard bygger på, nämligen att ett företag med vissa begränsade undantag redovisar en uppskjuten skatteskuld eller en uppskjuten skattefordran, om en framtida återvinning eller reglering av det redovisade värdet av en tillgång eller skuld påverkar framtida skattebetalningar. Exempel C under punkt 51A visar på omständigheter då det kan vara värdefullt att överväga denna huvudprincip. Där visas hur en tillgångs eller en skulds skattemässiga värde påverkas av förväntningar avseende dess återvinning respektive reglering.

11.I koncernredovisningen fastställs temporära skillnader genom en jämförelse mellan tillgångarnas och skuldernas redovisade värden i koncernredovisningen och motsvarande skattemässiga värden i respektive företag. Det skattemässiga värdet bestäms genom hänvisning till koncernens självdeklaration i jurisdiktioner där sådan inges. I andra jurisdiktioner bestäms det skattemässiga värdet genom hänvisning till varje enskilt koncernföretags självdeklaration.

Redovisning av aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar

12.Aktuell skatt för innevarande period och tidigare perioder ska, till den del den inte betalats, redovisas som skuld i rapporten över finansiell ställning. Om den betalda skatten avseende innevarande period och tidigare perioder överstiger den beräknade skatten för dessa perioder, ska det överskjutande beloppet redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning.

13.Om ett skattemässigt underskott medför rätt till återbetalning av aktuell skatt hänförlig till en tidigare period ska detta redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning.

14.När ett skattemässigt underskott utnyttjas för att återvinna aktuell skatt hänförlig till en tidigare period, redovisar företaget detta som en tillgång under den period då underskottet uppkommer, eftersom det är sannolikt att den ekonomiska fördelen kommer företaget till del och det går att mäta den på ett tillförlitligt sätt.

Redovisning av uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar

Skattepliktiga temporära skillnader

15.Uppskjuten skatteskuld avseende samtliga skattepliktiga temporära skillnader ska redovisas i rapporten över finansiell ställning, förutom till den del skatteskulderna är hänförliga till

  1. den första redovisningen av goodwill, eller

  2. den första redovisningen av en tillgång eller en skuld härrörande från en transaktion som

    1. inte är ett rörelseförvärv,

    2. vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, och

    3. vid tidpunkten för transaktionen inte ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader.

Uppskjutna skatteskulder hänförliga till skattepliktiga temporära skillnader på grund av innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang ska emellertid redovisas i enlighet med punkt 39.

16.Vid redovisningen av en tillgång i rapporten över finansiell ställning förutsätts att dess redovisade värde kommer att återvinnas i form av ett inflöde av ekonomiska fördelar till företaget under kommande redovisningsperioder. När en tillgångs redovisade värde överstiger dess skattemässiga värde kommer den skattepliktiga ekonomiska fördelen att vara större än det belopp som är skattemässigt avdragsgillt. Mellanskillnaden utgör en skattepliktig temporär skillnad och skyldigheten att betala de framtida inkomstskatter som blir följden utgör en uppskjuten skatteskuld. När företaget återvinner tillgångens redovisade värde, återförs den skattepliktiga temporära skillnaden och företaget har fått en skattepliktig intäkt. Det är således sannolikt att företaget kommer att förlora ekonomiska fördelar i form av skattebetalningar. Av den anledningen kräver denna standard att alla uppskjutna skatteskulder ska redovisas. Undantag görs dock för de speciella fall som beskrivs i punkterna 15 och 39.

Exempel

En tillgång som kostade 150 har ett redovisat värde på 100. Ackumulerade skattemässiga avskrivningar på 90 har gjorts och skattesatsen är 25 procent.

Tillgångens skattemässiga värde är 60 (kostnaden 150 minus de ackumulerade avskrivningarna om 90). För att återvinna det redovisade värdet 100 måste företaget ha skattepliktiga inkomster på 100, men högre avskrivning än 60 är inte skattemässigt avdragsgill. Inkomstskatten blir följaktligen 10 (25 procent av 40) när företaget återvinner tillgångens redovisade värde. Skillnaden mellan det redovisade värdet 100 och det skattemässiga värdet 60 är en skattepliktig temporär skillnad på 40. Företaget redovisar därför en uppskjuten skatteskuld på 10 (25 procent av 40) vilket motsvarar den inkomstskatt det kommer att få betala när tillgångens redovisade värde återvinns.

17.Temporära skillnader kan uppkomma när intäkter eller kostnader ingår i det redovisade resultatet för en redovisningsperiod men i det skattepliktiga resultatet för en annan period. Sådana temporära skillnader brukar kallas avvikelser avseende tidpunkt. Nedan följer några exempel på denna typ av temporära skillnader som är skattepliktiga och därför ger upphov till uppskjutna skatteskulder:

  1. Ränteintäkter inkluderas i redovisat resultat fördelade över den tid de avser, men kan i vissa jurisdiktioner påverka det skattepliktiga resultatet enligt kontantprincipen. Det skattemässiga värdet för den fordran avseende sådana intäkter som redovisas i rapporten över finansiell ställning är då lika med noll, eftersom sådana intäkter inte påverkar det skattepliktiga resultatet förrän när kontant betalning erhålls.

  2. De avskrivningar som tas upp i det skattepliktiga resultatet kan skilja sig från dem som tas upp i det redovisade resultatet. Den temporära skillnaden är skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och dess skattemässiga värde. Det skattemässiga värdet är tillgångens anskaffningsvärde minus alla avdrag avseende tillgången som jurisdiktionen tillåter för bestämmande av skattepliktigt resultat för den innevarande perioden och föregående perioder. När de skattemässiga avskrivningarna ökar successivt, uppkommer en skattepliktig temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skatteskuld. (Om de skattemässiga avskrivningarna är långsammare än de redovisade uppstår en avdragsgill temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skattefordran).

  3. Utvecklingsutgifter kan aktiveras och skrivas av i redovisningen under kommande perioder, men dras av vid fastställandet av skattepliktigt resultat i den period de uppstår. Sådana utvecklingsutgifter har ett skattemässigt värde på noll eftersom de dras av från det skattepliktiga resultatet redan när de betalas. Den temporära skillnaden är skillnaden mellan utvecklingsutgifternas redovisade värde och deras skattemässiga värde på noll.

18.Temporära skillnader kan också uppkomma när

  1. de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna i ett rörelseförvärv redovisas till sina verkliga värden enligt IFRS 3 Rörelseförvärv, utan motsvarande justering av deras skattemässiga värden (se punkt 19),

  2. tillgångar omvärderas utan motsvarande justering av deras skattemässiga värden (se punkt 20),

  3. goodwill uppkommer vid ett rörelseförvärv (se punkt 21),

  4. det skattemässiga värdet för en tillgång eller en skuld vid den första redovisningen blir ett annat än det ursprungliga redovisade värdet, exempelvis då ett företag erhåller icke skattepliktiga statliga bidrag hänförliga till vissa tillgångar (se punkterna 22 och 33), eller

  5. det redovisade värdet av innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag eller intressen i samarbetsarrangemang skiljer sig från innehavets eller intressets skattemässiga värde (se punkterna 38–45).

Rörelseförvärv

19.Med begränsade undantag redovisas de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna i ett rörelseförvärv till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Temporära skillnader uppkommer när de identifierbara förvärvade tillgångarnas och övertagna skuldernas skattemässiga värden inte påverkas av rörelseförvärvet eller påverkas annorlunda. När exempelvis en tillgångs redovisade värde höjs till det verkliga värdet, men tillgångens skattemässiga värde alltjämt motsvarar den tidigare ägarens anskaffningsvärde, uppkommer en skattepliktig temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skatteskuld. Denna uppskjutna skatteskuld påverkar goodwill (se punkt 66).

Tillgångar redovisade till verkligt värde

20.IFRS medger eller kräver att vissa tillgångar redovisas till sina verkliga värden eller omvärderas (se exempelvis IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter, IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 16 Leasingavtal). I vissa jurisdiktioner påverkar en omvärdering eller annan omräkning av en tillgång till verkligt värde det skattepliktiga resultatet för innevarande period. Detta får till följd att tillgångens skattemässiga värde justeras och inga temporära skillnader uppkommer. I andra jurisdiktioner påverkar en omvärdering eller omräkning av en tillgång inte det skattepliktiga resultatet för den period då omvärderingen eller omräkningen görs och därför justeras inte tillgångens skattemässiga värde. Icke desto mindre kommer den framtida återvinningen av det redovisade värdet att ge upphov till skattepliktiga ekonomiska fördelar för företaget och det belopp som får dras av vid beskattningen kommer inte att vara detsamma som värdet av dessa fördelar. Skillnaden mellan en omvärderad tillgångs redovisade värde och dess skattemässiga värde är en temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skatteskuld eller en uppskjuten skattefordran. Så är även fallet under följande omständigheter:

  1. Även om företaget inte har för avsikt att sälja tillgången, återvinns tillgångens omvärderade redovisade värde genom användande. På så sätt uppstår en skattepliktig inkomst som är större än skattemässigt avdragsgilla avskrivningar under kommande perioder.

  2. Skatt på realisationsvinster skjuts upp om likviden från en försäljning av tillgången investeras i liknande tillgångar. I sådana fall uppstår en skyldighet att betala skatten vid försäljning eller användande av de liknande tillgångarna.

Goodwill

21.Goodwill som uppkommer i ett rörelseförvärv beräknas som beloppet för a minus b nedan:

  1. Summan av

    1. den överförda ersättningen värderad enligt IFRS 3, som normalt kräver verkligt värde per förvärvstidpunkten,

    2. beloppet för eventuella innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisade enligt IFRS 3, och

    3. i ett rörelseförvärv som genomförs i flera steg, det verkliga värdet per förvärvstidpunkten på förvärvarens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget.

  2. Nettot per förvärvstidpunkten av beloppen för de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna värderade enligt IFRS 3.

I flera länder är avskrivningen av det redovisade värdet för goodwill inte skattemässigt avdragsgill. I dessa jurisdiktioner är dessutom anskaffningsvärdet för goodwill vanligen inte avdragsgillt när ett dotterföretag säljer sin underliggande verksamhet. Således har goodwill i dessa jurisdiktioner ett skattemässigt värde lika med noll. Skillnaden mellan redovisat värde för goodwill och dess skattemässiga nollvärde utgör en skattepliktig temporär skillnad. Någon uppskjuten skatteskuld redovisas emellertid inte enligt denna standard. Grunden för detta är att goodwill beräknas som ett restvärde och att en redovisning av en uppskjuten skatteskuld skulle öka det redovisade värdet på goodwill.

21A.Efterföljande minskningar av en uppskjuten skatteskuld som inte redovisas eftersom den härrör från den första redovisningen av goodwill betraktas också som härrörande från den första redovisningen av goodwill och redovisas således inte enligt punkt 15 a. Om exempelvis ett företag vid ett rörelseförvärv redovisar goodwill på 100 VU men dess skattemässiga värde är noll, är företaget enligt punkt 15 a förbjudet att redovisa den uppskjutna skatteskuld som blir följden. Om företaget senare skriver ned värdet på denna goodwill med 20 VU minskar värdet på den skattepliktiga temporära skillnad som är hänförlig till denna goodwill från 100 VU till 80 VU, vilket medför en motsvarande minskning av värdet på den ej redovisade uppskjutna skatteskulden. Även denna värdeminskning av den ej redovisade uppskjutna skatteskulden betraktas som hänförlig till den första redovisningen av goodwill och det är således förbjudet att redovisa den enligt punkt 15 a.

21B.Uppskjutna skatteskulder avseende skattepliktiga temporära skillnader som är hänförliga till goodwill redovisas emellertid till den del de inte uppkommer vid den första redovisningen av goodwill. Om exempelvis ett företag vid ett rörelseförvärv redovisar goodwill på 100 VU och detta värde är skattemässigt avdragsgillt med 20 procent per år med början från och med det år då förvärvet gjordes, blir goodwillens skattemässiga värde 100 VU vid det första redovisningstillfället och 80 VU i slutet av det år då förvärvet gjordes. Om det redovisade värdet på goodwill i slutet av det år då förvärvet gjordes fortfarande är 100 VU, uppkommer en skattepliktig temporär skillnad på 20 VU i slutet av samma år. Eftersom den skattepliktiga temporära skillnaden inte är hänförlig till den första redovisningen av denna goodwill, uppstår en uppskjuten skatteskuld som ska redovisas.

Första redovisningen av en tillgång eller en skuld

22.En temporär skillnad kan uppkomma då en tillgång eller en skuld redovisas för första gången, exempelvis om hela eller en del av tillgångens anskaffningsvärde inte är skattemässigt avdragsgillt. En sådan temporär skillnad redovisas på olika sätt beroende på det slag av transaktion som föranledde den första redovisningen av tillgången eller skulden:

  1. Vid ett rörelseförvärv redovisar ett företag varje uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran och detta påverkar beloppet för den goodwill eller för den vinst vid förvärv till lågt pris som företaget redovisar (se punkt 19).

  2. Om transaktionen påverkar det redovisade eller det skattepliktiga resultatet, eller ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader, måste företaget redovisa samtliga uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar samt de därav följande uppskjutna skattekostnaderna och skatteintäkterna i resultatet (se punkt 59).

  3. Om transaktionen inte är ett rörelseförvärv och inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat och inte ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader, skulle företaget – om undantagen i punkterna 15 och 24 inte skulle finnas – redovisa därav följande uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran och justera tillgångens respektive skuldens redovisade värde med samma belopp. Sådana justeringar skulle medföra att de finansiella rapporterna blev mindre transparenta. Därför är det enligt denna standard inte tillåtet att redovisa sådana uppskjutna skatteskulder eller uppskjutna skattefordringar, vare sig vid första redovisningstillfället eller senare (se exempel nedan). Dessutom ska ett företag inte redovisa efterföljande förändringar i de oredovisade uppskjutna skatteskulderna eller skattefordringarna vid avskrivning av tillgången.

Exempel som illustrerar punkt 22 c

En tillgång kostade 1.000 och företaget avser att använda tillgången under hela dess beräknade nyttjandeperiod av fem år. Därefter ska företaget göra sig av med den. Dess restvärde är då noll. Skattesatsen är 40 procent. Avskrivningar på tillgången är inte skattemässigt avdragsgilla. När tillgången säljs är eventuell realisationsvinst inte skattepliktig och eventuell realisationsförlust inte avdragsgill.

Allteftersom företaget återvinner tillgångens redovisade värde kommer det att få en skattepliktig inkomst på 1.000 och betala skatt på 400. Företaget redovisar inte den uppskjutna skatteskuld på 400 som detta ger upphov till, eftersom den beror på den första redovisningen av tillgången.

Nästa år är tillgångens redovisade värde 800. På den skattepliktiga inkomsten 800 betalas skatt på 320. Företaget redovisar inte den på grund av detta uppkomna uppskjutna skatteskulden på 320 eftersom den beror på den första redovisningen av tillgången.

22A.En transaktion som inte är ett rörelseförvärv kan leda till att det första redovisningstillfället för en tillgång och en skuld och vid tidpunkten för transaktionen varken påverkar redovisad vinst eller skattepliktig vinst. Exempelvis redovisar en leasetagare vid inledningsdatumet vanligtvis en leasingskuld och motsvarande belopp som en del av kostnaden för en nyttjanderättstillgång. Beroende på tillämplig skattelagstiftning kan lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader uppstå vid det första redovisningstillfället för tillgången och skulden i en sådan transaktion. Undantaget i punkterna 15 och 24 är inte tillämpligt på sådana temporära skillnader och ett företag ska redovisa alla eventuella resulterande uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar.

23.Enligt IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering ska emittenten av ett sammansatt finansiellt instrument (exempelvis ett konvertibelt skuldebrev) klassificera instrumentets skulddel som skuld och egetkapitaldelen som eget kapital. I vissa jurisdiktioner har skulddelen vid första redovisningstillfället ett skattemässigt värde som motsvarar det ursprungliga sammanlagda redovisade värdet av skulddelen och egetkapitaldelen. Den skattepliktiga temporära skillnad som blir följden av detta beror på att egetkapitaldelen och skulddelen särredovisas vid första redovisningstillfället. Därför är undantaget i punkt 15 b inte tillämpligt. Följaktligen ska företaget redovisa den uppskjutna skatteskuld som uppstår. Enligt punkt 61A redovisas den uppskjutna skatten direkt mot egetkapitaldelens redovisade värde. Enligt punkt 58 redovisas efterföljande förändringar av den uppskjutna skatteskulden i resultatet som en uppskjuten skattekostnad (eller en uppskjuten skatteintäkt).

Avdragsgilla temporära skillnader

24.Uppskjutna skattefordringar avseende samtliga avdragsgilla temporära skillnader ska redovisas i rapporten över finansiell ställning i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott, med undantag för uppskjutna skattefordringar som är hänförliga till den första redovisningen av en tillgång eller en skuld i en transaktion som

  1. inte är ett rörelseförvärv,

  2. vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, och

  3. vid tidpunkten för transaktionen inte ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang ska emellertid redovisas i enlighet med punkt 44.

25.Vid redovisningen av en skuld förutsätts att det redovisade värdet kommer att regleras under kommande perioder via ett utflöde av ekonomiska fördelar från företaget. Hela eller delar av detta utflöde kan vara avdragsgillt vid bestämmande av skattepliktigt resultat under en senare period än den då skulden redovisas. I dessa fall föreligger en temporär skillnad mellan skuldens redovisade värde å ena sidan och dess skattemässiga värde å den andra. Det kommer alltså att uppstå en uppskjuten skattefordran avseende lägre inkomstskatt under de kommande perioder då en del av skulden kan dras av vid bestämmande av skattepliktigt resultat. På motsvarande sätt, då en tillgångs redovisade värde är lägre än dess skattemässiga värde, ger skillnaden upphov till en uppskjuten skattefordran avseende lägre inkomstskatt under kommande perioder.

Exempel

Ett företag redovisar en skuld på 100 avseende upplupna garantikostnader. Kostnaderna för garantiåtagandena kommer inte att vara skattemässigt avdragsgilla förrän företaget betalar ut ersättning. Skattesatsen är 25 procent.

Det skattemässiga värdet av skulden är noll (det redovisade värdet 100 minus till skulden hänförliga, skattemässiga avdrag under kommande perioder). När skulden regleras till det redovisade värdet kommer företagets framtida skattepliktiga resultat att minskas med 100 och de framtida skattebetalningarna kommer följaktligen att minska med 25 (25 procent av 100). Skillnaden mellan det redovisade värdet 100 och det skattemässiga värdet noll är en avdragsgill temporär skillnad på 100. Därför redovisar företaget en uppskjuten skattefordran på 25 (25 procent av 100), under förutsättning att det är sannolikt att företaget i framtiden kommer att ha sådana skattepliktiga överskott att skatten kan sänkas.

26.Nedan följer exempel på avdragsgilla temporära skillnader som ger upphov till uppskjutna skattefordringar:

  1. Pensionsutgifter kan vid bestämmande av redovisat resultat dras av under arbetstagarens anställning, men dras vid bestämmande av skattepliktigt resultat av antingen när företaget betalar avgifter till en fond eller när företaget betalar ut pensionen. Det föreligger en temporär skillnad mellan skuldens redovisade värde och dess skattemässiga värde. Dess skattemässiga värde är vanligtvis lika med noll. En sådan avdragsgill temporär skillnad ger upphov till en uppskjuten skattefordran eftersom företaget kommer att tillföras ekonomiska fördelar i form av en rätt till skattemässigt avdrag när avgifter betalas eller pensionsutbetalningar sker.

  2. Utgifter för forskning redovisas som kostnad i det redovisade resultatet under den period då de uppkommer medan de får dras av vid fastställandet av skattepliktigt resultat först under en senare period. Skillnaden mellan forskningsutgiftens skattemässiga värde, det vill säga det belopp som blir avdragsgillt i framtiden, och det redovisade värdet noll är en avdragsgill temporär skillnad som resulterar i en uppskjuten skattefordran.

  3. Med begränsade undantag redovisar ett företag de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna i ett rörelseförvärv till verkligt värde per förvärvstidpunkten. Om en övertagen skuld redovisas per förvärvstidpunkten, men de därmed förbundna kostnaderna blir skattemässigt avdragsgilla först under en senare period, uppstår en avdragsgill temporär skillnad som ger upphov till en uppskjuten skattefordran. En uppskjuten skattefordran uppstår också när en identifierbar förvärvad tillgångs verkliga värde är lägre än dess skattemässiga värde. I båda dessa fall påverkas goodwill av den uppskjutna skattefordran som blir följden (se punkt 66).

  4. Vissa tillgångar kan redovisas till verkligt värde eller omvärderas utan att motsvarande skattemässiga justering görs (se punkt 20). En avdragsgill temporär skillnad uppstår om en tillgångs skattemässiga värde överstiger dess redovisade värde.

Exempel som illustrerar punkt 26 d

Identifiering av en avdragsgill temporär skillnad vid utgången av år 2:

Företag A köper för 1.000 VE, i början av år 1, ett skuldinstrument med ett nominellt värde på 1.000 VE som förfaller till betalning om 5 år med en ränta på 2 % att betalas i slutet av varje år. Effektivräntan är 2 %. Skuldinstrumentet värderas till verkligt värde.

I slutet av år 2 har skuldinstrumentets verkliga värde minskat till 918 VE, på grund av en ökning av marknadsräntorna till 5 %. Det är sannolikt att företag A kommer att erhålla alla de avtalsenliga kassaflödena om det fortsätter att inneha skuldinstrumentet.

Eventuella vinster (förluster) på skuldinstrumentet är skattepliktiga (avdragsgilla) först när de realiserats. Vinster (förluster) som uppstår vid försäljning eller när skuldinstrumentet förfaller till betalning beräknas skattemässigt som skillnaden mellan det erhållna beloppet och skuldinstrumentets anskaffningsvärde.

Det skattemässiga värdet av skuldinstrumentet är följaktligen dess anskaffningsvärde.

Skillnaden mellan skuldinstrumentets redovisade värde i företag A:s rapport över finansiell ställning på 918 VE och dess skattemässiga värde på 1.000 VE ger upphov till en avdragsgill temporär skillnad på 82 VE i slutet av år 2 (se punkterna 20 och 26 d), oberoende av om företag A avser att återvinna skuldinstrumentets redovisade värde genom försäljning eller genom användning, det vill säga genom att inneha det och erhålla avtalsenliga kassaflöden, eller en kombination av dessa.

Detta beror på att avdragsgilla temporära skillnader är skillnader mellan en tillgångs eller skulds redovisade värde i rapporten över finansiell ställning och dess skattemässiga värde som resulterar i belopp som är avdragsgilla vid bestämmande av skattepliktigt resultat under framtida perioder när det redovisade värdet av tillgången eller skulden återvinns eller regleras (se punkt 5). Företag A får ett avdrag som motsvarar tillgångens skattemässiga värde på 1.000 VE vid fastställandet av det skattepliktiga resultatet antingen vid försäljning eller på förfallodagen.

27.Återföring av avdragsgilla temporära skillnader ger upphov till avdrag vid bestämmande av skattepliktigt resultat under framtida perioder. Men den ekonomiska fördelen av minskade skattebetalningar kan komma företaget till del endast om företaget har tillräckliga skattepliktiga överskott att kvitta avdragen mot. Därför får ett företag redovisa uppskjutna skattefordringar endast när det är sannolikt att det kommer att uppkomma skattepliktiga överskott mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas.

27A.När ett företag bedömer huruvida det kommer att finnas ett skattepliktigt överskott mot vilket det kan utnyttja en avdragsgill temporär skillnad beaktar det huruvida skattelagstiftningen begränsar de källor till skattepliktiga överskott mot vilka företaget får göra avdrag vid återföringen av denna avdragsgilla temporära skillnad. Om skattelagstiftningen inte anger någon sådan begränsning gör ett företag en bedömning av den avdragsgilla temporära skillnaden i kombination med alla dess övriga avdragsgilla temporära skillnader. Om skattelagstiftningen begränsar möjligheten att utnyttja förluster för avdrag mot ett visst slag av intäkter, bedöms en avdragsgill temporär skillnad endast i kombination med andra avdragsgilla temporära skillnader som är av tillämpligt slag.

28.Det är sannolikt att skattepliktiga överskott kommer att finnas mot vilka en avdragsgill temporär skillnad kan utnyttjas när det finns tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader som är hänförliga till samma skattemyndighet och samma skattesubjekt och som förväntas återföras

  1. i samma period som den förväntade återföringen av den avdragsgilla temporära skillnaden, eller

  2. i perioder i vilka ett skattemässigt underskott hänförligt till den uppskjutna skattefordran kan användas för förlustutjämning bakåt respektive framåt i tiden.

I dessa fall redovisas den uppskjutna skattefordran under den period då de avdragsgilla temporära skillnaderna uppkommer.

29.Om det inte finns tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till samma skattemyndighet och samma skattesubjekt redovisas en uppskjuten skattefordran endast om någon av följande förutsättningar råder:

  1. Det är sannolikt att företaget kommer att generera tillräckliga skattepliktiga överskott hänförliga till samma skattemyndighet och samma skattesubjekt under samma perioder som återföringen av den avdragsgilla temporära skillnaden (eller i perioder i vilka ett skattemässigt underskott hänförligt till den uppskjutna skattefordran kan användas för förlustutjämning bakåt respektive framåt i tiden). När ett företag bedömer huruvida det kommer att ha ett tillräckligt skattepliktigt överskott i kommande perioder,

    1. jämför företaget de avdragsgilla temporära skillnaderna med framtida skattepliktiga överskott som undantar skatteavdrag till följd av återföring av dessa avdragsgilla temporära skillnader. Denna jämförelse visar i vilken utsträckning de framtida skattepliktiga överskotten är tillräckliga för att företaget ska kunna dra av de belopp som återföringen av dessa avdragsgilla temporära skillnader resulterar i, och

    2. medräknas inte skattepliktiga belopp som är hänförliga till avdragsgilla temporära skillnader som förväntas uppkomma i framtida perioder, eftersom de uppskjutna skattefordringarna till följd av dessa avdragsgilla temporära skillnader i sig kräver framtida skattepliktiga överskott för att kunna utnyttjas.

  2. Företaget har möjlighet att skatteplanera så att skattepliktiga överskott uppstår i rätt perioder.

29A.Uppskattningen av sannolika framtida skattepliktiga resultat kan inkludera en återvinning av vissa av företagets tillgångar för mer än deras redovisade värde, om det finns tillräckliga bevis för att det är sannolikt att företaget kommer att uppnå detta. Exempelvis när en tillgång värderas till verkligt värde ska företaget överväga huruvida det finns tillräckliga bevis för att dra slutsatsen att det är sannolikt att företaget kommer att återvinna tillgången för mer än dess redovisade värde. Detta kan till exempel vara fallet när ett företag förväntar sig att inneha ett skuldinstrument med fast ränta och erhålla de avtalsenliga kassaflödena.

30.Skatteplanering är åtgärder som företaget kan vidta i syfte att skapa eller öka skattepliktiga inkomster i en viss period innan rätten till avdrag för ett skattemässigt underskott eller rätten till en skattekredit löper ut. I vissa jurisdiktioner kan exempelvis företag skapa eller öka skattepliktiga överskott genom att

  1. välja att ränteintäkter beskattas antingen då beloppet erhålls eller då fordran uppkommer,

  2. flytta vissa skattemässiga avdragsyrkanden till en efterföljande period,

  3. sälja och eventuellt återförhyra tillgångar vars värde har ökat utan att det skattemässiga värdet har justerats i motsvarande mån, och

  4. sälja en tillgång som genererar skattefria inkomster (i vissa länder exempelvis en statsobligation) och i stället köpa en tillgång som ger upphov till skattepliktiga inkomster.

Även om ett företag genom skatteplanering kan flytta skattepliktiga överskott från en senare period till en tidigare period, beror utnyttjandet av en rätt till avdrag för ett skattemässigt underskott eller en rätt till en skattekredit på förekomsten av framtida skattepliktiga överskott från andra källor än framtida temporära skillnader.

31.Om ett företag under senare år har redovisat förluster beaktas vägledningen i punkterna 35 och 36.

32.har upphävts.

Goodwill

32A.Om det redovisade värde för goodwill som uppkommer i ett rörelseförvärv är lägre än dess skattemässiga värde ger skillnaden upphov till en uppskjuten skattefordran. Den uppskjutna skattefordran som uppkommer vid den första redovisningen av goodwill ska redovisas som del av redovisningen av ett rörelseförvärv till den del det är sannolikt att ett skattepliktigt överskott kommer att kunna användas för avdrag av avdragsgilla temporära skillnader.

Den första redovisningen av en tillgång eller en skuld

33.I vissa fall uppkommer en uppskjuten skattefordran i samband med att en tillgång redovisas för första gången. Ett exempel är då ett icke skattepliktigt statligt bidrag tillåts reducera en tillgångs redovisade värde, men för skatteändamål inte dras av från tillgångens avskrivningsbara belopp (dvs. dess skattemässiga värde). Tillgångens redovisade värde är då lägre än dess skattemässiga värde. Detta ger upphov till en avdragsgill temporär skillnad. Det förekommer också att statliga bidrag redovisas som förutbetalda intäkter. Skillnaden mellan den förutbetalda intäkten och dess skattemässiga nollvärde utgör då en avdragsgill temporär skillnad. Oavsett hur bidraget behandlas redovisningsmässigt ska företaget inte redovisa resulterande uppskjuten skattefordran av de skäl som framgår av punkt 22.

Outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott och outnyttjade skattekrediter

34.En uppskjuten skattefordran som hänför sig till outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott eller outnyttjade skattekrediter ska redovisas i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att vara tillgängliga mot vilka de outnyttjade avdragen eller skattekrediterna kan utnyttjas.

35.Villkoren för redovisning av uppskjutna skattefordringar avseende outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott och outnyttjade skattekrediter är desamma som för redovisning av uppskjutna skattefordringar som avser avdragsgilla temporära skillnader. Förekomsten av outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott är emellertid en stark indikation på att skattepliktiga överskott eventuellt inte kommer att genereras i framtiden. Om ett företag under senare år redovisat förluster, redovisas därför uppskjutna skattefordringar till följd av outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott eller outnyttjade skattekrediter endast i den mån det finns tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader eller andra faktorer som övertygande talar för att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas mot vilka de outnyttjade avdragen eller skattekrediterna kan utnyttjas. I sådana fall lämnas upplysning om beloppet för uppskjuten skattefordran samt de faktorer som talar för att den ska redovisas, se punkt 82.

36.Ett företag beaktar följande omständigheter vid bedömandet av sannolikheten för att skattepliktiga överskott kommer att finnas mot vilka de outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott eller de outnyttjade skattekrediterna kan utnyttjas:

  1. Företaget måste ha tillräckliga skattepliktiga temporära skillnader hänförliga till samma skattemyndighet och samma skattesubjekt. Dessa temporära skillnader ska ge upphov till skattepliktiga överskott mot vilka de outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott eller de outnyttjade skattekrediterna kan utnyttjas innan rätten att utnyttja avdragen går förlorad.

  2. Det måste vara sannolikt att företaget kommer att få skattepliktiga överskott innan rätten att utnyttja de outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott eller de outnyttjade skattekrediterna går förlorad.

  3. De outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott måste ha uppstått på grund av identifierbara orsaker som sannolikt inte kommer att upprepas.

  4. Företaget kan vidta sådana skatteplaneringsåtgärder (se punkt 30) att skattepliktiga överskott kan skapas under samma perioder som det går att utnyttja de outnyttjade avdragen för skattemässiga underskott eller de outnyttjade skattekrediterna.

I den mån det inte bedöms som sannolikt att det kommer att finnas skattepliktiga överskott mot vilka outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott eller outnyttjade skattekrediter kan utnyttjas, redovisas inte någon uppskjuten skattefordran.

Omprövning av icke redovisade uppskjutna skattefordringar

37.Per varje rapportperiods slut prövas om redovisning ska ske av uppskjutna skattefordringar som inte tidigare redovisats i rapporten över finansiell ställning. Sådana skattefordringar redovisas i rapporten över finansiell ställning i den utsträckning det har blivit sannolikt att framtida skattepliktiga överskott kommer att medge att uppskjutna skattefordringar återvinns. Om företagets affärsbetingelser förbättrats kan det exempelvis framstå som mer sannolikt att företaget kommer att kunna generera tillräckliga skattepliktiga överskott. Därigenom kan en uppskjuten skattefordran komma att uppfylla kraven för redovisning enligt punkt 24 eller 34. Ett annat exempel är när en uppskjuten skattefordran omprövas i samband med ett rörelseförvärv eller senare (se punkterna 67 och 68).

Innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang

38.Temporära skillnader uppstår när det redovisade värdet av innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag eller intressen i samarbetsarrangemang (det vill säga moderföretagets eller investerarens andel i nettotillgångarna inklusive det redovisade värdet av goodwill) skiljer sig från innehavets eller intressets skattemässiga värde (oftast anskaffningsvärdet). Sådana skillnader kan uppstå under ett antal olika omständigheter:

  1. Om det i dotterföretag, filialer, intresseföretag och samarbetsarrangemang finns icke utdelade vinstmedel.

  2. Vid ändrade valutakurser i sådana fall där moder- och dotterföretag finns i olika länder.

  3. När det redovisade värdet av ett innehav i ett intresseföretag skrivs ned till sitt återvinningsvärde.

Om moderföretaget i sina separata finansiella rapporter redovisar innehavet till anskaffningsvärdet eller till ett omvärderat belopp, kan den temporära skillnaden i koncernredovisningen tas upp till ett annat belopp än den temporära skillnad som i moderföretagets separata finansiella rapporter hänförs till innehavet.

39.Ett företag ska redovisa en uppskjuten skatteskuld avseende samtliga skattepliktiga temporära skillnader som hänför sig till innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang, utom i de fall följande båda villkor uppfylls:

  1. moderföretaget, investeraren, samägaren i ett joint venture eller parten i en gemensam verksamhet kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna, och

  2. det är sannolikt att en sådan återföring inte sker inom överskådlig framtid.

40.Eftersom ett moderföretag kontrollerar ett dotterföretags utdelningspolitik, kan det styra vid vilken tidpunkt de temporära skillnaderna avseende innehavet återförs (både temporära skillnader som är hänförliga till icke utdelade vinstmedel och sådana som är hänförliga till valutakursdifferenser). Ofta är det praktiskt ogenomförbart att beräkna den inkomstskatt som måste betalas när den temporära skillnaden återförs. Om moderföretaget har beslutat att dotterföretagets vinster inte ska delas ut inom överskådlig framtid, redovisar moderföretaget därför inte någon uppskjuten skatteskuld för dessa. Samma överväganden tillämpas på innehav i filialer.

41.Ett företags icke-monetära tillgångar och skulder värderas i dess funktionella valuta (se IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser). Om företagets skattepliktiga resultat (och därmed dess skattemässiga värden för icke-monetära tillgångar och skulder) baseras på en annan valuta, ger valutakursförändringar upphov till temporära skillnader, som leder till en redovisad uppskjuten skatteskuld eller (med beaktande av punkt 24) en uppskjuten skattefordran. Det uppskjutna skattebeloppet debiteras eller krediteras resultatet (se punkt 58).

42.En investerare i ett intresseföretag styr inte företaget och har vanligen inget bestämmande inflytande över dess utdelningspolitik. Om inget avtal finns som stadgar att intresseföretagets vinstmedel inte ska delas ut inom överskådlig tid, redovisar investerare därför en uppskjuten skatteskuld hänförlig till skattepliktiga temporära skillnader avseende innehavet i intresseföretaget. I vissa fall kan investeraren inte fastställa den skatt som ska betalas om anskaffningsvärdet för innehavet i intresseföretaget återvinns, men kan fastställa att beloppet kommer att motsvara eller överstiga ett visst minimibelopp. I dessa fall värderas den uppskjutna skatteskulden till detta minimibelopp.

43.En överenskommelse mellan parterna i ett samarbetsarrangemang behandlar vanligtvis fördelningen av vinster och anger huruvida samtliga parter eller en grupp av parterna måste samtycka i denna fråga. Om en samägare i ett joint venture eller part i en gemensam verksamhet kan styra tidpunkten för utdelningen av dess andel av vinsten i ett samarbetsarrangemang och det är sannolikt att dess andel av vinsten inte kommer att delas ut inom överskådlig framtid redovisas inte någon uppskjuten skatteskuld.

44.Ett företag ska redovisa en uppskjuten skattefordran som hänför sig till alla avdragsgilla temporära skillnader avseende innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang endast i den omfattning det är sannolikt att

  1. den temporära skillnaden kommer att återföras inom överskådlig framtid, och

  2. skattepliktiga överskott mot vilka den temporära skillnaden kan utnyttjas kommer att finnas tillgängliga.

45.Vid ställningstagande till om en uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader hänförliga till dess innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang beaktar ett företag den vägledning som ges i punkterna 28–31.

Värdering

46.Aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar som är hänförliga till innevarande eller tidigare perioder ska värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till respektive erhållas från skattemyndigheterna. Beloppen beräknas enligt de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per rapportperiodens slut.

47.Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska värderas efter de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras enligt de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per rapportperiodens slut.

48.Aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas vanligen med tillämpning av beslutade skattesatser och skatteregler. I vissa jurisdiktioner har regeringens avisering av skattesatser och skatteregler dock samma verkan som lagstiftning i frågan, vilken kan inträffa flera månader efter aviseringen. I sådana fall värderas skattefordringarna och skatteskulderna med tillämpning av de aviserade skattesatserna och skattereglerna.

49.När olika skattesatser gäller för skilda beloppsnivåer på skattepliktiga inkomster, värderas uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder med tillämpning av de genomsnittliga skattesatser som förväntas gälla för skattepliktiga överskott (underskott) för de perioder då de temporära skillnaderna förväntas återföras.

50.har upphävts.

51.Värderingen av uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar ska återspegla skatteeffekterna av hur företaget per rapportperiodens slut förväntar sig att återvinna eller reglera det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld.

51A.I vissa jurisdiktioner kan det sätt på vilket ett företag återvinner eller reglerar det redovisade värdet av en tillgång respektive en skuld påverka antingen eller både

  1. den skattesats som blir tillämplig när företaget återvinner eller reglerar det redovisade värdet av tillgången respektive skulden, och

  2. det skattemässiga värdet på tillgången eller skulden.

I dessa fall värderas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar med tillämpning av de skattesatser och skattemässiga värden som gäller för det sätt på vilket tillgången förväntas bli återvunnen eller skulden reglerad.

Exempel A

En materiell anläggningstillgång har ett redovisat värde om 100 och ett skattemässigt värde om 60. Om tillgången säljs gäller en skattesats på 20 procent medan skattesatsen för andra inkomster är 30 procent.

Företaget redovisar en uppskjuten skatteskuld på 8 (20 procent av 40) om det förväntar sig att sälja tillgången utan att alls använda den och en uppskjuten skatteskuld på 12 (30 procent av 40) om det avser att behålla tillgången och återvinna det redovisade värdet genom att använda tillgången.

Exempel B

En materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde på 100 och ett redovisat värde på 80 omvärderas till 150. Ingen motsvarande skattemässig justering görs. Ackumulerade skattemässiga avskrivningar på 30 har gjorts och skattesatsen är 30 procent. Om tillgången säljs för ett högre pris än anskaffningsvärdet kommer ackumulerade skattemässiga avskrivningar om 30 att läggas till den skattepliktiga inkomsten, men försäljningslikvid utöver anskaffningsvärdet kommer inte att vara skattepliktig.

Tillgångens skattemässiga värde är 70 och det föreligger en skattepliktig temporär skillnad på 80. Om företaget förväntar sig att återvinna det redovisade värdet genom att använda tillgången måste det generera en skattepliktig inkomst på 150, men får bara dra av en avskrivning på 70. Detta ger en uppskjuten skatteskuld på 24 (30 procent av 80). Om företaget avser att återvinna det redovisade värdet genom att sälja tillgången omgående för en likvid om 150 beräknas den uppskjutna skatteskulden på följande sätt:

Skattepliktig temporär skillnad

Skattesats

Uppskjuten skatteskuld

Ackumulerade skattemässiga avskrivningar

 30

30 %

 9

Likvid utöver anskaffningsvärde

 50

noll

 −

Totalt

 80

 9

(Obs! I enlighet med punkt 61A ska ytterligare uppskjuten skatt som uppkommer på grund av omvärderingen redovisas i övrigt totalresultat.)

Exempel C

Samma omständigheter som i exempel B, men om tillgången säljs för mer än anskaffningsvärdet kommer de ackumulerade skattemässiga avskrivningarna att läggas till den skattepliktiga inkomsten (med en skattesats på 30 procent) och försäljningslikviden beskattas med 40 procent efter avdrag för ett inflationsjusterat anskaffningsvärde om 110.

Om företaget förväntar sig att återvinna det redovisade värdet genom att använda tillgången måste det generera en skattepliktig inkomst på 150, men får bara dra av en avskrivning på 70. Detta ger ett skattemässigt värde om 70, den skattepliktiga temporära skillnaden blir 80 och den uppskjutna skatteskulden 24 (30 procent av 80) som i exempel B.

Om företaget räknar med att återvinna det redovisade värdet genom att omgående sälja tillgången för en likvid om 150, får en indexerad kostnad om 110 dras av. Nettointäkten 40 beskattas med 40 procent. Dessutom läggs de ackumulerade skattemässiga avskrivningarna om 30 till den skattepliktiga inkomsten och beskattas med 30 procent. Detta ger ett skattemässigt värde om 80 (110 minus 30), den skattepliktiga temporära skillnaden blir 70 och den uppskjutna skatteskulden 25 (40 procent av 40 plus 30 procent av 30). Om inte det skattemässiga värdet är uppenbart i exemplet kan det vara till hjälp att beakta den huvudprincip som slås fast i punkt 10.

(Obs! I enlighet med punkt 61A ska ytterligare uppskjuten skatt som uppkommer på grund av omvärderingen redovisas i övrigt totalresultat.)

51B.Om en uppskjuten skatteskuld eller en uppskjuten skattefordran är hänförlig till en icke-avskrivningsbar tillgång som värderats enligt omvärderingsmetoden i IAS 16 ska värderingen av den uppskjutna skatteskulden eller den uppskjutna skattefordran återspegla skattekonsekvenserna av en återvinning av det redovisade värdet för den icke-avskrivningsbara tillgången genom försäljning, oberoende av värderingsgrunden för tillgångens redovisade värde. Det innebär att om skattelagstiftningen anger en skattesats, hänförlig till det skattepliktiga belopp som uppkommer vid en försäljning av tillgången, som avviker från den skattesats som gäller för det skattepliktiga belopp som blir följden av att använda tillgången är det den förra som ska användas för att värdera den uppskjutna skatteskuld eller skattefordran som är hänförlig till den icke-avskrivningsbara tillgången.

51C.Om en uppskjuten skatteskuld eller en uppskjuten skattefordran är hänförlig till en förvaltningsfastighet som värderas enligt modellen för verkligt värde i IAS 40 antas, om inte annat kan påvisas, att det redovisade värdet för förvaltningsfastigheten kommer att återvinnas genom försäljning. Om antagandet inte frångås innebär detta att värderingen av den uppskjutna skatteskulden eller den uppskjutna skattefordran helt ska återspegla skattekonsekvenserna av en återvinning av det redovisade värdet för fastigheten genom försäljning. Detta antagande frångås om förvaltningsfastigheten är avskrivningsbar och innehas enligt en affärsmodell vars mål är att i allt väsentligt förbruka alla de ekonomiska fördelar som är förknippade med fastigheten över tiden, och inte genom försäljning. Om antagandet frångås ska kraven i punkterna 51 och 51A följas.

Exempel som illustrerar punkt 51C

En förvaltningsfastighet har ett anskaffningsvärde om 100 och ett verkligt värde om 150. Den värderas enligt modellen för verkligt värde i IAS 40. Den består av mark med ett anskaffningsvärde om 40 och ett verkligt värde om 60 och en byggnad med ett anskaffningsvärde om 60 och ett verkligt värde om 90. Marken har en obegränsad nyttjandeperiod.

Ackumulerade skattemässiga avskrivningar om 30 har gjorts för byggnaden. Orealiserade ändringar av det verkliga värdet på förvaltningsfastigheten påverkar inte det skattepliktiga överskottet. Om förvaltningsfastigheten säljs till ett högre pris än anskaffningsvärdet läggs återföringen av den ackumulerade skattemässiga nedskrivningen om 30 till det skattepliktiga överskottet och beskattas till den ordinarie skattesatsen på 30 procent. Om försäljningspriset överstiger anskaffningsvärdet anger skattelagen skattesatser på 25 procent för tillgångar som innehafts kortare tid än två år och 20 procent för tillgångar som innehafts i två år eller längre.

Eftersom förvaltningsfastigheten värderas enligt modellen för verkligt värde i IAS 40 antas, om inte annat kan påvisas, att företaget helt kommer att återvinna det redovisade värdet för förvaltningsfastigheten genom försäljning. Om detta antagande inte frångås innebär det att den uppskjutna skatteskulden helt återspeglar skattekonsekvenserna av en återvinning av det redovisade värdet för fastigheten genom försäljning, även om företaget förväntar sig att generera hyresinkomster från fastigheten före försäljning.

Markens skattemässiga värde blir 40 om den säljs och den skattepliktiga temporära skillnaden blir 20 (60 – 40). Byggnadens skattemässiga värde blir 30 (60 – 30) om den säljs och den skattepliktiga temporära skillnaden blir 60 (90 – 30). Detta ger en total skattepliktig temporär skillnad för förvaltningsfastigheten om 80 (20 + 60).

Enligt punkt 47 är skattesatsen den skattesats som förväntas gälla för den period då förvaltningsfastigheten realiseras. Om företaget avser att sälja fastigheten efter att ha innehaft den i mer än två år beräknas den resulterande uppskjutna skatteskulden på följande sätt:

Skattepliktig temporär skillnad

Skattesats

Uppskjuten skatteskuld

Ackumulerade skattemässiga avskrivningar

30

30 %

9

Likvid utöver anskaffningsvärde

50

20 %

10

Totalt

80

19

Om företaget förväntar sig att sälja fastigheten efter att ha innehaft den i mindre än två år ändras den ovanstående beräkningen, och skattesatsen för den likvid som överskrider anskaffningsvärdet blir då 25 procent i stället för 20 procent.

Om företaget innehar byggnaden enligt en affärsmodell vars mål är att i allt väsentligt förbruka alla de ekonomiska fördelar som är förknippade med byggnaden över tiden i stället för att sälja den, frångås detta antagande för byggnaden. Mark skrivs emellertid inte av. Antagandet om återvinning genom försäljning frångås därför inte för marken. Därav följer att uppskjutna skatteskulder återspeglar skattekonsekvenserna av återvinningen av det redovisade värdet för byggnaden genom användning och det redovisade värdet för marken genom försäljning.

Byggnadens skattemässiga värde om den används blir 30 (60 – 30) och den skattepliktiga temporära skillnaden blir 60 (90 – 30). Detta ger en uppskjuten skatteskuld om 18 (30 procent av 60).

Markens skattemässiga värde om den säljs blir 40 och den skattepliktiga temporära skillnaden blir 20 (60 – 40). Detta ger en uppskjuten skatteskuld om 4 (20 procent av 20).

Den uppskjutna skatteskulden för förvaltningsfastigheten blir då 22 (18 + 4) om antagandet om återvinning genom försäljning frångås för byggnaden.

51D.Det som sägs i punkt 51C om antaganden som kan frångås gäller även när en uppskjuten skatteskuld eller en uppskjuten skattefordran uppstår till följd av en värdering av en förvaltningsfastighet i ett rörelseförvärv, om företaget använder modellen för verkligt värde när förvaltningsfastigheten sedan värderas.

51E.Punkterna 51B–51D ändrar inte kraven att tillämpa principerna i punkterna 24–33 (avdragsgilla temporära skillnader) och punkterna 34–36 (outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott och outnyttjade skattekrediter) i denna standard vid redovisning och värdering av uppskjutna skattefordringar.

52.har upphävts.

52A.I vissa jurisdiktioner blir inkomstskattesatsen högre eller lägre om en del av eller all nettovinst eller en del av eller alla balanserade vinstmedel betalas ut som utdelning till företagets aktieägare. I vissa andra jurisdiktioner kan återbetalning eller betalning av inkomstskatt utlösas om en del av eller all nettovinst eller en del av eller alla balanserade vinstmedel betalas ut som utdelning till företagets aktieägare. I dessa fall värderas aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder enligt den skattesats som gäller för icke utdelade vinstmedel.

Exempel som illustrerar punkterna 52A och 57A

Följande exempel behandlar värdering av aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder i ett företag där jurisdiktionen föreskriver att inkomstskattesatsen är högre för icke utdelade vinstmedel (50 procent). När utdelning sker, återbetalas ett visst belopp. Skattesatsen på utdelade vinster är 35 procent. Vid rapportperiodens slut den 31 december 20X1 låter företaget bli att redovisa en skuld avseende efter rapportperiodens slut föreslagna eller fastställda utdelningar. Till följd av detta redovisas ingen utdelning för år 20X1. Skattepliktig inkomst för 20X1 är 100.000. Den skattepliktiga temporära nettoskillnaden för 20X1 är 40.000.

Företaget redovisar en aktuell skatteskuld och en aktuell skattekostnad om 50.000. Det redovisas inte någon tillgång avseende det belopp som skulle kunna återvinnas vid en framtida utbetalning av utdelningen. Företaget redovisar också en uppskjuten skatteskuld och en uppskjuten skattekostnad på 20.000 (50 procent av 40.000) för de inkomstskatter företaget kommer att betala när det återvinner eller reglerar det redovisade värdet av sina tillgångar och skulder utifrån den skattesats som gäller för icke utdelade vinstmedel.

Därefter redovisar företaget den 15 mars 20X2 utdelningar på 10.000 från tidigare rörelseresultat som en skuld.

Den 15 mars 20X2 redovisar företaget återvunna inkomstskatter om 1.500 (15 procent av de utdelningar som redovisats som en skuld) som en aktuell skattefordran. Beloppet redovisas även som en minskning av aktuell skattekostnad för 20X2.

52B.har upphävts.

53.Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska inte diskonteras.

54.En tillförlitlig beräkning av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder till ett diskonterat värde skulle kräva detaljerade uppgifter om när enskilda temporära skillnader kommer att återföras. I många fall anses beräkningen vara praktiskt ogenomförbar eller mycket komplex. Det är därför inte korrekt att kräva diskontering av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Om företagen fick välja om diskontering skulle ske, skulle det bli omöjligt att jämföra olika företags uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Därför vare sig kräver eller tillåter denna standard diskontering av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.

55.Temporära skillnader ska beräknas genom hänvisning till det redovisade värdet av en tillgång eller en skuld. Detta gäller även då det redovisade värdet har beräknats genom diskontering, exempelvis vad avser pensionsförpliktelser (se IAS 19 Ersättningar till anställda).

56.Det redovisade värdet av en uppskjuten skattefordran ska omprövas vid varje rapportperiods slut. Det redovisade värdet ska reduceras i den mån det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att denna uppskjutna skattefordran ska kunna utnyttjas helt eller delvis. Reduktionen ska återföras i den mån det senare bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga.

Redovisning av aktuell och uppskjuten skatt

57.Aktuella eller uppskjutna skatteeffekter av transaktioner och andra händelser redovisas på ett sätt som är konsekvent med redovisningen av själva transaktionen eller händelsen. Hur denna princip genomförs slås fast i punkterna 58–68C.

57A.Ett företag ska redovisa skattekonsekvenserna av utdelningar enligt definitionen i IFRS 9 när det redovisar en skyldighet att betala utdelning. Skattekonsekvenserna av utdelningar är mer direkt kopplade till tidigare transaktioner eller händelser som genererat utdelningsbar vinst än till värdeöverföring till ägarna. Ett företag ska därför redovisa skattekonsekvenserna av utdelningar i resultatet, övrigt totalresultat eller eget kapital i enlighet med var företaget ursprungligen redovisade dessa tidigare transaktioner eller händelser.

Poster som redovisas i resultatet

58.Aktuell skatt och uppskjuten skatt ska redovisas som intäkt eller kostnad och inkluderas i periodens resultat. Undantag gäller för skatt som hänför sig till

  1. en transaktion eller händelse som redovisas, i samma eller annan period, utanför resultatet, antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital (se punkterna 61A–65), eller

  2. ett rörelseförvärv (annat än om ett investmentföretag, såsom det definieras i IFRS 10 Koncernredovisning, förvärvar ett dotterföretag som ska värderas till verkligt värde via resultatet) (se punkterna 66–68).

59.Uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar uppkommer vanligen när inkomster eller utgifter tas upp i det redovisade resultatet för en period men inkluderas i det skattepliktiga resultatet för en annan period. Den uppskjutna skatt som blir följden redovisas i resultatet. Detta sker exempelvis i följande fall:

  1. När räntor, royalty eller utdelning erhålls i efterskott och ingår i det redovisade resultatet i enlighet med IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering eller IFRS 9 Finansiella instrument, beroende på vad som är tillämpligt, men inkluderas i det skattepliktiga resultatet enligt kontantprincipen.

  2. När kostnader för immateriella tillgångar dragits av vid beskattningen redan i samband med betalningen för att sedan aktiveras i enlighet med IAS 38, men skrivs av i resultatet.

60.Det redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kan förändras utan att någon förändring sker av de tillhörande temporära skillnaderna. Det kan inträffa exempelvis på grund av

  1. förändringar i skattesatser eller skatteregler,

  2. förnyade bedömningar av möjligheten att återvinna uppskjutna skattefordringar, eller

  3. att en tillgång visar sig kunna återvinnas på ett annat sätt än vad som tidigare förväntats.

Den därigenom uppkomna uppskjutna skatten redovisas i resultatet, utom i den mån den är hänförlig till poster som tidigare redovisats utanför resultatet (se punkt 63).

Redovisning utanför resultatet

61.har upphävts.

61A.Aktuell skatt och uppskjuten skatt ska redovisas utanför resultatet om skatten är hänförlig till poster som redovisas, i samma eller annan period, utanför resultatet. Därför ska aktuell skatt och uppskjuten skatt som är hänförlig till poster som redovisas, i samma eller annan period

  1. i övrigt totalresultat redovisas i övrigt totalresultat (se punkt 62),

  2. direkt i eget kapital redovisas direkt i eget kapital (se punkt 62A).

62.International Financial Reporting Standards kräver eller tillåter att vissa poster redovisas i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är

  1. en förändring i redovisat värde som härrör från omvärderingen av materiella anläggningstillgångar (se IAS 16), och

  2. [utgått]

  3. valutakursdifferenser som härrör från omräkningen av de finansiella rapporterna för en utlandsverksamhet (se IAS 21).

  4. [utgått]

62A.International Financial Reporting Standards kräver eller tillåter att vissa poster krediteras eller debiteras direkt mot eget kapital. Exempel på sådana poster är

  1. en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel till följd av antingen ett byte av redovisningsprincip som tillämpas retroaktivt eller rättelsen av ett fel (se IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel), och

  2. belopp som härrör från den första redovisningen av egetkapitaldelen i ett sammansatt finansiellt instrument (se punkt 23).

63.Det kan i undantagsfall vara svårt att bestämma det belopp avseende aktuell och uppskjuten skatt som är hänförligt till poster som redovisas utanför resultatet (antingen i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital). Så är exempelvis fallet när

  1. det finns flera inkomstskattenivåer och det är omöjligt att avgöra enligt vilken skattesats en viss del av ett skattepliktigt resultat har beskattats,

  2. en förändring av skattesatser eller skatteregler påverkar en uppskjuten skattefordran eller en uppskjuten skatteskuld som (helt eller delvis) avser en post som tidigare redovisades utanför resultatet, eller

  3. ett företag beslutar att en uppskjuten skattefordran ska redovisas eller att den inte längre ska redovisas till sitt fulla belopp och den uppskjutna skattefordran avser (helt eller delvis) en post som tidigare redovisades utanför resultatet.

I sådana fall bestäms aktuell och uppskjuten skatt avseende poster som redovisas utanför resultatet genom en rimlig proportionell fördelning av aktuell och uppskjuten skatt för företaget i den aktuella jurisdiktionen eller med någon annan metod som ger en med hänsyn till omständigheterna mer lämplig fördelning.

64.IAS 16 anger inte om ett företag varje år från omvärderingsreserven till balanserade vinstmedel måste överföra belopp motsvarande skillnaden mellan avskrivningen på en omvärderad tillgång och den avskrivning som baseras på samma tillgångs anskaffningsvärde. Om en sådan överföring görs, ska den uppskjutna skatten dras från det överförda beloppet. Motsvarande hänsyn måste tas vid överföringar i samband med avyttring av en materiell anläggningstillgång.

65.Om en skattemässig omvärdering av en tillgång har samband med en redovisningsmässig omvärdering under en tidigare period eller en förväntad framtida redovisningsmässig omvärdering, redovisas skatteeffekterna av både omvärderingen av tillgången och justeringen av det skattemässiga värdet i övrigt totalresultat under den period respektive förändring äger rum. Om den skattemässiga omvärderingen däremot inte har något samband med en tidigare gjord eller förväntad framtida redovisningsmässig omvärdering, ska skatteeffekterna av justeringen av det skattemässiga värdet redovisas i resultatet.

65A.När ett företag betalar ut utdelning till sina aktieägare kan det vara skyldigt att för aktieägarnas räkning betala en del av utdelningen till skattemyndigheterna. Detta kallas i många jurisdiktioner för kupongskatt. Ett sådant belopp som betalas eller ska betalas till skattemyndigheterna redovisas mot eget kapital som en del av utdelningen.

Redovisning av uppskjuten skatt i samband med rörelseförvärv

66.Temporära skillnader kan, vilket redan har förklarats ovan i punkterna 19 och 26 c, uppstå i samband med rörelseförvärv. Enligt IFRS 3 ska ett företag redovisa samtliga resulterande uppskjutna skattefordringar (till den del kraven i punkt 24 är uppfyllda) eller uppskjutna skatteskulder som identifierbara tillgångar eller skulder vid förvärvstidpunkten. Följaktligen påverkar dessa uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder det belopp för goodwill eller den vinst vid förvärv till lågt pris som företaget redovisar. Enligt punkt 15 a redovisar ett företag emellertid inte uppskjutna skatteskulder som uppkommer vid den första redovisningen av goodwill.

67.Till följd av ett rörelseförvärv kan sannolikheten för realisering av en uppskjuten skattefordran för förvärvaren från före förvärvet ändras. En förvärvare kan betrakta det som sannolikt att den kommer att återvinna sin egen uppskjutna skattefordran som inte redovisats före rörelseförvärvet. Exempelvis kan förvärvaren ha möjlighet att utnyttja sina outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott mot det förvärvade företagets framtida skattepliktiga överskott. Alternativt kan det, till följd av rörelseförvärvet, inte längre vara sannolikt att ett framtida skattepliktigt överskott tillåter återvinning av den uppskjutna skattefordran. I sådana fall redovisar förvärvaren en ändring i uppskjuten skattefordran i samma period som rörelseförvärvet, men innefattar inte ändringen som en del av redovisningen av rörelseförvärvet. Därför beaktar inte förvärvaren detta vid värdering av den goodwill eller den vinst vid förvärv till lågt pris som den redovisar i rörelseförvärvet.

68.Den potentiella förmånen avseende det förvärvade företagets förlustutjämning framåt, eller andra uppskjutna skattefordringar, kanske inte uppfyller villkoren för separat redovisning vid den första redovisningen av ett rörelseförvärv, men kan realiseras vid en senare tidpunkt.

Ett företag ska redovisa förvärvade uppskjutna skatteförmåner som det realiserar efter rörelseförvärvet enligt nedan:

  1. Förvärvade uppskjutna skatteförmåner redovisade inom värderingsperioden som är följden av ny information om fakta och omständigheter som förelåg per förvärvstidpunkten ska tillämpas för att minska det redovisade värdet på goodwill hänförlig till det förvärvet. Om det redovisade värdet för denna goodwill är noll ska kvarvarande uppskjutna skatteförmåner redovisas i resultatet.

  2. Alla övriga förvärvade uppskjutna skatteförmåner som realiserats ska redovisas i resultatet (eller, om det krävs enligt denna standard, utanför resultatet).

Aktuell och uppskjuten skatt som uppkommer vid aktierelaterade ersättningar

68A.I vissa skattejurisdiktioner erhåller ett företag ett skatteavdrag (det vill säga ett belopp som är avdragsgillt vid fastställande av skattepliktigt resultat) som är hänförligt till ersättning som betalas med företagets aktier, aktieoptioner eller andra egetkapitalinstrument. Skatteavdragsbeloppet kan skilja sig från den hänförliga ackumulerade kostnaden för ersättning, och kan uppkomma i en senare redovisningsperiod. I vissa jurisdiktioner kan ett företag exempelvis redovisa en kostnad för erhållandet av anställdas tjänster som ersättning för tilldelade aktieoptioner, i enlighet med IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, och inte erhålla något skatteavdrag förrän aktieoptionerna löses in, där värderingen av skatteavdraget baseras på företagets aktiekurs per lösendagen.

68B.På samma sätt som med de forskningsutgifter som diskuteras i punkterna 9 och 26 b, är skillnaden mellan det skattemässiga värdet för anställdas tjänster till dags dato, det vill säga det belopp som blir avdragsgillt i framtiden, och det redovisade värdet noll en avdragsgill temporär skillnad som resulterar i en uppskjuten skattefordran. Om det belopp som skattemyndigheterna kommer att tillåta som ett avdrag under kommande perioder inte är känt i slutet av perioden, ska det uppskattas, baserat på tillgänglig information i slutet av perioden. Exempelvis, om det belopp som skattemyndigheterna kommer att tillåta som avdrag under kommande perioder är beroende av företagets aktiekurs per en framtida tidpunkt, ska värderingen av den avdragsgilla temporära skillnaden baseras på företagets aktiekurs i slutet av perioden.

68C.Enligt vad som anges i punkt 68A, kan värdet på skatteavdraget (eller ett uppskattat framtida skatteavdrag, beräknat i enlighet med punkt 68B) skilja sig från hänförlig ackumulerad ersättningskostnad. Enligt punkt 58 i standarden ska aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas som intäkt eller kostnad och tas upp i resultatet för perioden, förutom till den del skatten uppkommit vid a) en transaktion eller händelse som, i samma eller en annan period, redovisas utanför resultatet, eller b) ett rörelseförvärv (annat än ett investmentföretags förvärv av ett dotterföretag som måste värderas till verkligt värde via resultatet). Om värdet av skatteavdraget (eller det uppskattade framtida skatteavdraget) överstiger värdet av den hänförliga ackumulerade ersättningskostnaden, tyder detta på att skatteavdraget är hänförligt inte bara till ersättningskostnaden utan också till en egetkapitalpost. I det fallet ska överskottet från tillhörande aktuell eller uppskjuten skatt redovisas direkt mot eget kapital.

Klassificering

Skattefordringar och skatteskulder

69.har upphävts.

70.har upphävts.

Kvittning

71.Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder ska nettoredovisas om, och endast om, företaget

  1. har legal rätt till kvittning av de redovisade beloppen, och

  2. har för avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

72.Även om aktuella skattefordringar och skatteskulder redovisas och värderas separat kvittas de i rapporten över finansiell ställning enligt principer som liknar dem som gäller för finansiella instrument enligt IAS 32. Legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder föreligger normalt när de hänför sig till inkomstskatter som debiteras av en och samma skattemyndighet och denna tillåter att skatterna regleras med ett nettobelopp.

73.I koncernredovisningen nettoredovisas en aktuell skattefordran avseende ett koncernföretag och en aktuell skatteskuld avseende ett annat koncernföretag om, och endast om, de berörda företagen har legal rätt att betala eller erhålla ett nettobelopp och företagen har för avsikt att betala eller erhålla sådant nettobelopp eller att samtidigt återvinna tillgången och reglera skulden.

74.Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska nettoredovisas om, och endast om,

  1. det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder, och

  2. de uppskjutna skattefordringarna och de uppskjutna skatteskulderna hänför sig till inkomstskatter debiterade av samma skattemyndighet för antingen

    1. samma skattesubjekt, eller

    2. olika skattesubjekt som avser att antingen kvitta aktuella skatteskulder och skattefordringar genom nettobetalning eller att realisera tillgångarna och reglera skulderna samtidigt för varje framtida period då det förväntas föreligga betydande uppskjutna skatteskulder eller skattefordringar att reglera eller återvinna.

75.För att en detaljerad tidsplan för återföringen av varje temporär skillnad inte ska behöva upprättas, kräver denna standard att ett företag ska nettoredovisa uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder hänförliga till samma skattesubjekt om, och endast om, de avser inkomstskatter som debiteras av samma skattemyndighet och företaget har legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder.

76.I sällsynta fall kan det förekomma att ett företag har legal kvittningsrätt och avsikt att kvitta endast för vissa perioder. I dessa sällsynta fall kan det krävas en detaljerad tidsplan för att göra en tillförlitlig bedömning av huruvida ett skattesubjekts uppskjutna skatteskuld kommer att medföra större skattebetalningar under samma period som ett annat skattesubjekts uppskjutna skattefordran medför lägre skattebetalningar för det senare skattesubjektet.

Skattekostnad

Skattekostnad eller skatteintäkt hänförlig till resultatet i ordinarie verksamhet

77.Periodens skattekostnad eller skatteintäkt, hänförlig till resultatet i ordinarie verksamhet, ska redovisas som en del av resultatet i rapporten(-erna) över resultat och övrigt totalresultat.

77A.har upphävts.

Valutakursdifferenser avseende uppskjutna utländska skatteskulder och skattefordringar

78.Enligt IAS 21 ska vissa valutakursdifferenser redovisas som intäkt eller kostnad, men standarden anger inte var i rapporten över totalresultat sådana differenser ska redovisas. Om valutakursdifferenser avseende uppskjutna utländska skatteskulder eller uppskjutna utländska skattefordringar redovisas i rapporten över totalresultat, är det således tillåtet att beteckna dem som uppskjutna skattekostnader eller uppskjutna skatteintäkter om detta är till bästa nytta för den som läser de finansiella rapporterna.

Upplysningar

79.Separata upplysningar ska lämnas om viktiga delbelopp av periodens skattekostnad eller skatteintäkt.

80.Periodens skattekostnad eller skatteintäkt kan bestå av följande delbelopp:

  1. Aktuell skattekostnad eller skatteintäkt.

  2. Under innevarande period redovisade justeringar av aktuell skatt för tidigare perioder.

  3. Uppskjuten skattekostnad eller skatteintäkt som hänför sig till uppkomst och återföring av temporära skillnader.

  4. Uppskjuten skattekostnad eller skatteintäkt som hänför sig till förändringar av skattesatser eller införandet av nya skatter.

  5. Tidigare inte redovisade skattefordringar som hänför sig till outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott, outnyttjade skattekrediter eller temporära skillnader avseende tidigare perioder som utnyttjas för att minska en aktuell skattekostnad.

  6. Tidigare inte redovisade skattefordringar som hänför sig till outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott, outnyttjade skattekrediter eller temporära skillnader avseende tidigare perioder som utnyttjas för att minska en uppskjuten skattekostnad.

  7. Uppskjuten skattekostnad, som hänför sig till en reduktion eller en återföring av en tidigare gjord reduktion av en uppskjuten skattefordran (se punkt 56).

  8. Den skattekostnad(-intäkt) som är hänförlig till de byten av redovisningsprinciper och fel som inkluderas i resultatet i enlighet med IAS 8, eftersom dessa inte kan redovisas retroaktivt.

81.Separat upplysning ska också lämnas om följande:

a.

Det sammanlagda beloppet av aktuell och uppskjuten skatt hänförlig till poster som debiteras eller krediteras direkt mot eget kapital (se punkt 62A).

ab.

Det inkomstskattebelopp som är hänförligt till varje komponent i övrigt totalresultat (se punkt 62 och IAS 1, enligt omarbetning 2007).

b.

[utgått]

c.

En redogörelse för sambandet mellan periodens skattekostnad eller skatteintäkt och redovisat resultat i enlighet med ett eller båda följande alternativ:

  1. en avstämning mellan å ena sidan skattekostnad eller skatteintäkt och å andra sidan redovisat resultat multiplicerat med gällande skattesats(er). Av avstämningen ska framgå hur gällande skattesats(er) beräknats, eller

  2. en avstämning mellan den genomsnittliga effektiva skattesatsen och gällande skattesats. Av avstämningen ska framgå hur gällande skattesats beräknats.

d.

En beskrivning av förändringar i gällande skattesats(er) i förhållande till föregående redovisningsperiod.

e.

Belopp avseende avdragsgilla temporära skillnader, outnyttjade avdrag för skattemässiga underskott och outnyttjade skattekrediter som inte motsvaras av i rapporten över finansiell ställning redovisade uppskjutna skattefordringar. I de fall posterna har fastställda förfallotidpunkter ska dessa anges.

f.

Det sammanlagda beloppet av temporära skillnader som hänför sig till innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang, för vilka uppskjutna skatteskulder inte redovisats (se punkt 39).

g.

För varje slag av temporär skillnad samt för varje slag av outnyttjat avdrag för skattemässigt underskott och outnyttjad skattekredit anges

  1. uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som redovisats i rapporten över finansiell ställning för varje period som redovisas,

  2. uppskjutna skatteintäkter eller skattekostnader som redovisas i resultatet, om detta ej tydligt framgår av förändringarna i de belopp som redovisas i rapporten över finansiell ställning.

h.

Avseende verksamheter som avvecklats anges den skattekostnad som hänför sig till

  1. vinst eller förlust vid avvecklingen, och

  2. resultatet av den avvecklade verksamhetens ordinarie verksamhet för perioden samt jämförelsetal för varje tidigare redovisad period.

i.

Skattekonsekvenserna av utdelningar till aktieägare som föreslagits eller fastställts innan de finansiella rapporterna godkändes för utfärdande utan att utdelningarna redovisats som en skuld i de finansiella rapporterna.

j.

Om ett rörelseförvärv i vilket företaget är förvärvaren leder till en ändring av redovisat belopp för dess uppskjutna skattefordran före förvärvet (se punkt 67), beloppet för den ändringen.

k.

Om de uppskjutna skatteförmåner som förvärvats i ett rörelseförvärv inte redovisas per förvärvstidpunkten utan redovisas efter förvärvstidpunkten (se punkt 68), en beskrivning av den händelse eller ändring i omständigheter som lett till att de uppskjutna skatteförmånerna redovisas.

82.Upplysning ska lämnas om uppskjutna skattefordringar och de förhållanden som motiverar att de redovisas då

  1. utnyttjande av en uppskjuten skattefordran är beroende av framtida skattepliktiga överskott utöver de överskott som beror på återföring av befintliga skattepliktiga temporära skillnader, och

  2. företaget har lidit en förlust under innevarande eller föregående redovisningsperiod i samma jurisdiktion där den uppskjutna skattefordran uppkommit.

82A.Under de omständigheter som anges i punkt 52A, ska företaget upplysa om karaktären på de möjliga skattekonsekvenser som skulle bli följden av att utdelningar betalas ut till aktieägarna. Dessutom ska företaget upplysa om beloppen avseende de möjliga skattekonsekvenser som går att fastställa och om det kan finnas möjliga skattekonsekvenser som inte går att fastställa.

83.har upphävts.

84.De upplysningar som krävs enligt punkt 81 c gör det möjligt att förstå huruvida förhållandet mellan skattekostnad/skatteintäkt och redovisat resultat är av ovanlig karaktär och att förstå vilka betydande faktorer som i framtiden kan få betydelse i sammanhanget. Förhållandet mellan skattekostnad/skatteintäkt och redovisat resultat kan påverkas av faktorer som skattefria intäkter, kostnader som inte är avdragsgilla vid fastställandet av skattepliktigt resultat, effekten av avdrag för skattemässiga underskott samt effekten av utländska skattesatser.

85.Då sambandet mellan skattekostnader/skatteintäkter och redovisat resultat beskrivs används den gällande skattesats som ger användaren av företagets finansiella rapporter bäst information. Ofta är detta den skattesats som gäller i det land där företaget har sitt säte. Skattesatsen för nationella skatter läggs samman med skattesatser för lokala skatter på i huvudsak samma resultatnivå. För ett företag med verksamhet i flera jurisdiktioner kan det emellertid vara mer klargörande att lägga samman separata avstämningar som utarbetats utifrån de olika jurisdiktionernas skattesatser. I det följande ges exempel som visar hur valet av tillämplig skattesats påverkar presentationen av den siffermässiga avstämningen.

Exempel som illustrerar punkt 85

År 19X2 har ett företag ett redovisat resultat i sin egen jurisdiktion (land A) på 1.500 (19X1: 2.000) och i land B 1.500 (19X1: 500). Skattesatsen i land A är 30 procent och i land B 20 procent. I land A är kostnader på 100 (19X1: 200) inte skattemässigt avdragsgilla.

Här följer ett exempel på en avstämning till hemlandets skattesats.

19X1

19X2

Redovisat resultat

2.500

3.000

Skatt enligt hemlandets skattesats 30 procent

750

900

Skatteeffekt av kostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla

60

30

Effekt av lägre skattesatser i land B

−50

−150

Skattekostnad

760

780

Här följer ett exempel på en avstämning som har gjorts genom att lägga samman avstämningar för varje nationell jurisdiktion. Med denna metod visas inte effekten av skillnader mellan det rapporterande företagets skattesats i hemlandet och skattesatsen i andra jurisdiktioner som en särskild post i avstämningen. För att kunna beskriva förändringar i tillämpliga skattesatser i enlighet med punkt 81 d, kan företaget bli tvunget att föra resonemang om effekten av betydande förändringar i skattesatser eller sammansättningen av de resultat som intjänats i olika jurisdiktioner.

Redovisat resultat

2.500

3.000

Skatt enligt den skattesats som gäller för resultat i vederbörande land

700

750

Skatteeffekt av kostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla

60

30

Skattekostnad

760

780

86.Den genomsnittliga effektiva skattesatsen utgörs av skattekostnaden/skatteintäkten dividerad med det redovisade resultatet.

87.Det är ofta praktiskt ogenomförbart att beräkna oredovisade uppskjutna skatteskulder hänförliga till innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag och intressen i samarbetsarrangemang (se punkt 39). Således är det tillräckligt med upplysning om summan av de underliggande temporära skillnaderna. Denna standard kräver därför inte att upplysning lämnas om sådana uppskjutna skatteskulder. I de fall det är praktiskt möjligt uppmuntras företaget dock att upplysa om beloppen för oredovisade uppskjutna skatteskulder, eftersom sådan information kan vara av värde för den som läser de finansiella rapporterna.

87A.Enligt punkt 82A ska företaget upplysa om karaktären på de möjliga skattekonsekvenserna av att utdelningar betalas ut till aktieägarna. Företaget ska upplysa om huvuddragen i de skattesystem och de omständigheter som har betydelse för möjliga skattekonsekvenser av utdelning.

87B.I vissa fall är det inte praktiskt genomförbart att beräkna samtliga möjliga skattekonsekvenser av att betala utdelning till aktieägarna. Så kan exempelvis vara fallet om ett företag har många utländska dotterföretag. Även då kan det emellertid vara lätt att beräkna vissa skattebelopp. I en koncern kan exempelvis moderföretaget och några dotterföretag ha betalat inkomstskatt efter en högre skattesats för icke utdelade vinstmedel. Det står då klart vilket belopp som kommer att återbetalas vid framtida betalning av utdelning ur koncernens balanserade vinstmedel. I så fall ska upplysning lämnas om det belopp som kommer att återbetalas. I tillämpliga fall ska företaget också upplysa om att det finns ytterligare möjliga skattekonsekvenser som inte går att beräkna. I moderföretagets separata finansiella rapporter – om sådana avges – avser upplysningar om möjliga skattekonsekvenser endast moderföretagets balanserade vinstmedel.

87C.Ett företag som är skyldigt att lämna upplysningar i enlighet med punkt 82A kan också bli tvunget att lämna upplysningar om temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag, filialer och intresseföretag eller intressen i samarbetsarrangemang. Detta måste företaget i sådana fall ta ställning till vid utarbetande av de upplysningar som ska lämnas enligt punkt 82A. Företaget kan exempelvis bli tvunget att upplysa om det sammanlagda beloppet av temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterföretag för vilka uppskjutna skatteskulder inte redovisats (se punkt 81 f). Om det är praktiskt ogenomförbart att beräkna de oredovisade uppskjutna skatteskulderna (se punkt 87) kan det beträffande dessa dotterföretag finnas möjliga skattekonsekvenser av utdelningar som inte heller går att beräkna.

88.Ett företag ska lämna information om eventualförpliktelser och eventualtillgångar avseende skatter i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Eventualförpliktelser och eventualtillgångar kan exempelvis uppstå vid pågående skattetvister. Om förändringar av skattesatser eller skatteregler som beslutats eller aviserats efter rapportperiodens slut får betydande effekter på aktuella eller uppskjutna skattefordringar och skatteskulder lämnas upplysning om effekterna (se IAS 10 Händelser efter rapportperioden).

Internationell skattereform – modellregler enligt andra pelaren

88A.Ett företag ska lämna upplysning om att det har tillämpat undantaget för redovisning av och upplysning om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder avseende inkomstskatter enligt andra pelaren (se punkt 4A).

Förordning (EU) 2023/2468

88B.Ett företag ska lämna separat upplysning om sina aktuella skatteutgifter (skatteintäkter) avseende inkomstskatter enligt andra pelaren.

Förordning (EU) 2023/2468

88C.Under perioder då lagstiftning enligt andra pelaren har antagits, eller antagits i sak, men ännu inte trätt i kraft ska ett företag lämna upplysning om känd eller rimligen uppskattningsbar information som hjälper användare av finansiella rapporter att förstå företagets exponering mot inkomstskatter enligt andra pelaren som följer av den lagstiftningen.

Förordning (EU) 2023/2468

88D.För att uppfylla målet för upplysningar i punkt 88C ska ett företag lämna kvalitativ och kvantitativ information om sin exponering mot inkomstskatter enligt andra pelaren i slutet av rapportperioden. Denna information behöver inte återspegla alla särskilda krav i lagstiftningen enligt andra pelaren och kan lämnas i form av ett vägledande intervall. I den mån informationen inte är känd eller rimligen uppskattningsbar ska ett företag i stället lämna ett uttalande om detta och lämna upplysning om företagets framsteg när det gäller att bedöma sin exponering.

Förordning (EU) 2023/2468

Exempel som illustrerar punkterna 88A–88D

Exempel på information som ett företag kan lämna upplysning om för att uppfylla målet och kraven i punkterna 88C–88D:

  1. Kvalitativ information, t.ex. information om hur ett företag påverkas av lagstiftning enligt andra pelaren och de huvudsakliga jurisdiktioner där exponeringar mot inkomstskatter enligt andra pelaren kan förekomma.

  2. Kvantitativ information, t.ex.

    1. en uppgift om den andel av ett företags vinster som kan bli föremål för inkomstskatter enligt andra pelaren och den genomsnittliga effektiva skattesats som är tillämplig på dessa vinster, eller

    2. en uppgift om hur företagets genomsnittliga effektiva skattesats skulle ha ändrats om lagstiftning enligt andra pelaren hade varit i kraft.

Förordning (EU) 2023/2468

Ikraftträdande

89.Denna standard ska tillämpas på finansiella rapporter avseende perioder som börjar den 1 januari 1998 eller senare, med undantag för vad som anges i punkt 91. Om ett företag tillämpar denna standard för finansiella rapporter avseende perioder som börjar före den 1 januari 1998, ska företaget lämna upplysning om att det har tillämpat denna standard i stället för IAS 12 Accounting for Taxes on Income (”Redovisning av inkomstskatter”), som fastställdes 1979.

90.Denna standard ersätter IAS 12 Accounting for Taxes on Income (”Redovisning av inkomstskatter”), som fastställdes 1979.

91.Punkterna 52A, 52B, 65A, 81 i, 82A, 87A, 87B, 87C och strykningen av punkterna 3 och 50 ska tillämpas på finansiella rapporter för helår3 avseende perioder som börjar den 1 januari 2001 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om tidigare tillämpning påverkar de finansiella rapporterna ska företaget lämna upplysning om detta.

Punkt 91 hänvisar till ”finansiella rapporter för helår” enligt det mer uttryckliga sätt att ange ikraftträdande som infördes 1998. Punkt 89 hänvisar till ”finansiella rapporter”.

92.IAS 1 (enligt omarbetning 2007) innebar en ändring av terminologin i alla IFRS. Dessutom ändrades punkterna 23, 52, 58, 60, 62, 63, 65, 68C, 77 och 81, ströks punkt 61 och lades punkterna 61A, 62A och 77A till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 1 (enligt omarbetning 2007) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.

93.Punkt 68 ska tillämpas framåtriktat från ikraftträdandedatum för IFRS 3 (enligt omarbetning 2008) på redovisningen av uppskjutna skattefordringar som förvärvats i rörelseförvärv.

94.Därför ska företag inte justera redovisningen av tidigare rörelseförvärv om skatteförmånerna inte uppfyllde kriterierna för separat redovisning per förvärvstidpunkten och redovisas efter förvärvstidpunkten, såvida inte förmånerna redovisas inom värderingsperioden och är följden av ny information om fakta och omständigheter som förelåg per förvärvstidpunkten. Övriga redovisade skatteförmåner ska redovisas i resultatet (eller, om det krävs enligt denna standard, utanför resultatet).

95.IFRS 3 (enligt omarbetning 2008) innebar att punkterna 21 och 67 ändrades och att punkterna 32A och 81 j och k lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IFRS 3 (omarbetad 2008) för en tidigare period ska ändringarna även tillämpas för denna tidigare period.

96.har upphävts.

97.har upphävts.

98.Punkt 52 omnumreras till 51A, punkt 10 och exemplen efter punkt 51A ändras, och punkterna 51B och 51C och det följande exemplet samt punkterna 51D, 51E och 99 läggs till genom Uppskjuten skatt: Återvinning av underliggande tillgångar, utfärdad i december 2010. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2012 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

98A.IFRS 11 Samarbetsarrangemang, som utfärdades i maj 2011, innebar att punkterna 2, 15, 18 e, 24, 38, 39, 43–45, 81 f, 87 och 87C ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 11.

98B.Redovisning av poster i övrigt totalresultat (ändringar i IAS 1), utfärdad i juni 2011, ändrade punkt 77 och strök punkt 77A. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IAS 1 i den i juni 2011 ändrade lydelsen.

98C.Investmentföretag (ändringar i IFRS 10, IFRS 12 och IAS 27), som utfärdades i oktober 2012, innebar att punkterna 58 och 68C ändrades. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Tidigare tillämpning av Investmentföretag är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar tidigare ska det samtidigt också tillämpa alla ändringar som ingår i Investmentföretag.

98D.har upphävts.

98E.IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, som utfärdades i maj 2014, innebar att punkt 59 ändrades. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 15.

98F.IFRS 9, som utfärdades i juli 2014, ändrade punkt 20 och strök punkterna 96, 97 och 98D. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar när det tillämpar IFRS 9.

98G.I IFRS 16, utfärdad i januari 2016, ändrades punkt 20. Ett företag ska tillämpa denna ändring när det tillämpar IFRS 16.

98H.Genom Redovisning av uppskjutna skattefordringar för orealiserade förluster (ändringar i IAS 12), utfärdad i januari 2016, ändrades punkt 29 och lades punkterna 27A, 29A samt exemplet som följer efter punkt 26 till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2017 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar retroaktivt, i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel. När ändringen tillämpas för första gången får dock förändringen i ingående eget kapital för den tidigaste jämförelseperioden redovisas som ingående balanserade vinstmedel (eller i annan komponent i eget kapital, beroende på vad som är tillämpligt), utan att förändringen fördelas mellan ingående balanserade vinstmedel och övriga komponenter i eget kapital. Om ett företag tillämpar denna lättnad ska det lämna upplysning om detta.

98I.Genom Den årliga förbättringscykeln 2015–2017 för IFRS-standarder, som utfärdades i december 2017, lades punkt 57A till och ströks punkt 52B. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar tidigare ska det lämna upplysning om detta. När ett företag för första gången tillämpar dessa ändringar ska det tillämpa dem på skattekonsekvenserna av utdelningar som redovisats per eller efter början av den tidigaste jämförelseperioden.

98J.Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som härrör från en enda transaktion, utfärdad i maj 2021, innebar att punkterna 15, 22 och 24 ändrades och att punkt 22A lades till. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar i enlighet med punkterna 98K–98L för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

98K.Ett företag ska tillämpa Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som härrör från en enda transaktion på transaktioner som inträffar vid eller efter början av den tidigaste jämförelseperiod som redovisas.

98L.Ett företag som tillämpar Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som härrör från en enda transaktion ska också, vid början av den tidigaste jämförelseperiod som redovisas

  1. redovisa en uppskjuten skattefordran – i den omfattning det är sannolikt att det kommer att uppkomma skattepliktiga överskott mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas – och en uppskjuten skatteskuld för alla avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader som är förknippade med

    1. nyttjanderättstillgångar och leasingskulder, och

    2. nedmontering, återställande och liknande åtgärder och motsvarande belopp som redovisas som en del av anskaffningsvärdet för den hänförliga tillgången, och

  2. redovisa den ackumulerade effekten av att för första gången tillämpa ändringarna som en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel (eller annan komponent i eget kapital, beroende på vad som är tillämpligt) vid den tidpunkten.

98M.Internationell skattereform – modellregler enligt andra pelaren, utfärdad i maj 2023, lade till punkterna 4A och 88A–88D.

Ett företag ska

  1. tillämpa punkterna 4A och 88A omedelbart vid utfärdandet av dessa ändringar och retroaktivt i enlighet med IAS 8, och

  2. tillämpa punkterna 88B–88D för årliga rapportperioder som börjar den 1 januari 2023 eller senare. Företag behöver inte lämna de upplysningar som krävs enligt dessa punkter för delårsperioder som löper ut senast den 31 december 2023.

Förordning (EU) 2023/2468

Upphävande av SIC 21

99.Ändringar gjorda genom Uppskjuten skatt: Återvinning av underliggande tillgångar, utfärdad i december 2010, ersätter SIC-tolkning 21 Inkomstskatter – Återvinning av omvärderade icke-avskrivningsbara tillgångar.