Nämnden för svensk redovisningstillsyn ("Nämnden") har granskat den finansiella informationen i Bolaget AB:s ("bolaget") årsredovisning för 2018 och har med anledning av detta ställt frågor till bolaget den 1 augusti, den 7 oktober och den 5 december 2019. Nämnden har tagit del av bolagets svar den 21 augusti, den 23 oktober respektive den 16 december 2019. Baserat på den skriftliga korrespondensen och övrig kommunikation i ärendet bedömer Nämnden att bolaget i vissa avseenden avviker från tillämpliga bestämmelser i IFRS-regelverket på ett sätt som kan påverka bedömningen av den finansiella informationen. Nämndens bedömning och beslut i ärendet framgår nedan. Bolagets har getts möjlighet att kommentera Nämndens preliminära bedömning i en avstämningsskrivelse den 15 januari 2020. Bolaget inkom med anledning av detta med ett svar den 30 januari 2020 vilket har beaktats i nedanstående slutliga bedömning i tillämpliga delar.
1. Information om geografiska områden – intäkter (IFRS 8)
Ett bolag ska enligt IFRS 8, Rörelsesegment, punkt 33 a), lämna geografisk information om intäkter i det land där företaget har sitt säte och i samtliga övriga länder från vilka företaget får intäkter. Av samma punkt framgår att länderna ska redovisas separat om intäkterna från ett enskilt land är väsentliga. I bolagets årsredovisning för 2018, not x Segmentsinformation, lämnas upplysning om koncernens intäkter fördelat på de geografiska områdena Sverige, EMEA (exkl. Sverige), Americas och APAC. Av koncernens nettoomsättning, x mkr, redovisas y mkr av intäkterna inom det geografiska området Americas. Enligt förvaltningsberättelsen definieras det geografiska området Americas som Nord- och Sydamerika.
Nämnden har bett om en redogörelse för hur intäkterna inom det geografiska området Americas fördelar sig per land. I bolagets svar framgår att intäkterna från USA enskilt uppgår till z mkr vilket motsvarar 72 % av nettoomsättningen. Nämndens uppfattning är att intäkterna från USA är väsentliga och att upplysning om dessa ska redovisas separat utifrån punkt 33 a) i standarden vilket saknas i årsredovisningen 2018. Nämnden bedömer därför att de upplysningar som lämnas i årsredovisningen inte uppfyller regelverket.
Nämnden bedömer att den utelämnade informationen är en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och uppmanar bolaget att i kommande årsredovisning lämna kompletterande geografisk information om intäkterna från enskilt väsentliga länder. Av bolagets svar framgår att bolaget avser att komplettera upplysningen i nästa årsredovisning.
2. Nedskrivningsprövning – kassaflöden i utländsk valuta (IAS 36)
Bolaget redovisar i årsredovisningen 2018 goodwill, kundrelationer och övriga immateriella tillgångar värderade till x mkr där merparten är hänförliga från förvärvet av det amerikanska bolaget [bolaget] som redovisas inom segmentet x. Bolaget har identifierat segmentet x som den lägsta kassagenererande enheten på vilken nedskrivningsprövning utförs. Intäkterna i segmentet består till övervägande del av försäljning i utländsk valuta, USD.
Nämnden har tagit del av bolagets nedskrivningsprövning 2018 avseende den kassagenererande enheten [kassagenerande enhet y]. Mot bakgrund av att nedskrivningsprövningen avser tillgångar i utländsk valuta (USD), och merparten av kassaflödet härrör från försäljning i valutan USD på den amerikanska marknaden har vi bett bolaget redogöra för hur punkt 54 i IAS 36 avseende kassaflöden i utländsk valuta beaktats. Enligt punkt 54 ska framtida kassaflöden anges i den valuta som betalning sker och därefter diskonteras med en diskonteringssats som är förenlig med valet av valuta. Vidare framgår att valutan ska räknas om genom att använda avistakursen per det datum beräkningen av nyttjandevärdet görs.
I bolagets svar framgår att omräkning av kassaflöden i utländsk valuta (USD), av praktiska skäl, räknats om till svenska kronor enligt bolagets budgetkurs. Bolaget anger även i sitt svar att de vid upprättandet av nedskrivningsprövningen gjorde en kontroll av att avistakursen inte hade gett ett lägre nyttjandevärde. Nämnden bedömer ändå att bolagets val av valutakurs avviker mot punkt 54 i standarden då den inte skett till avistakurs.
Nämnden har även noterat att bolaget vid framtagandet av diskonteringssatsen baserat den riskfria räntan på en svensk 10-årig statsobligation. Eftersom diskonteringssatsen enligt standarden ska vara förenligt med valet av valuta och återspegla marknadsmässiga bedömningar av pengarnas tidsvärde och riskerna i tillgången är nämndens uppfattning att den ska baseras på den riskfria räntan som erhålls på en amerikansk marknad. Nämnden anser därmed att den diskonteringssats som tillämpats avviker från punkterna 54–57 i IAS 36.
Nämndens uppfattning är att tillgångarna inom den kassagenererande enheten utgör en väsentlig post i bolagets balansräkning men att de avvikelser som nämnden noterat inte får någon påverkan på värderingen av tillgångarna i 2018 års årsredovisning.
Nämnden bedömer att de identifierade avvikelserna är en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och uppmanar bolaget att i nedskrivningsprövningen inför kommande årsredovisning beakta att omräkning av kassaflöden i utländsk valuta ska ske till avistakurs per det datum beräkningen av nyttjandevärdet görs samt att diskonteringssatsen ska baseras på en riskfri ränta för den amerikanska marknaden enligt punkt 54–57 i IAS 36.
Beträffande övriga frågeställningar som har förekommit i utredningen så har Nämnden inget ytterligare att anföra.