RKR R13 Kassaflödesanalys

Innehåll

Denna rekommendation ska tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR).

Rekommendationens bindande verkan

Enligt 1 kap. 4 § LKBR ska bokföring och redovisning fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Rådet för kommunal redovisning (RKR) är normgivande organ inom kommunal redovisning och har till uppgift att utveckla god redovisningssed enligt LKBR.

Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.

Enligt 4 kap. 3 § tredje stycket LKBR ska upplysning om skälen för avvikelse från denna rekommendation lämnas i en not.

Det är aldrig förenligt med god redovisningssed att avvika från uttryckliga lagregler (prop. 1996/97:52 s. 45).

Lagregler

Kassaflödesanalys regleras i 8 kap. 1 § LKBR.

Definitioner

I denna rekommendation betyder:

• finansieringsverksamhet – förändringar i storleken på kommunens upplåning;

• investeringsverksamhet – förvärv och avyttringar av anläggningstillgångar samt sådana placeringar som inte omfattas av begreppet likvida medel;

• kassaflöde – in- och utflöde av likvida medel;

• kommun – kommun, region och kommunalförbund;

• likvida medel – kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker eller andra kreditinstitut, samt kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta for en obetydlig risk för värdefluktuationer;

• löpande verksamhet – kommunens huvudsakliga verksamhet förutom investerings- och finansieringsverksamhet samt bidrag till infrastruktur (jfr 5 kap. 7 § LKBR);

• rörelsekapital – omsättningstillgångar minskade med kortfristiga skulder.

Kassaflödesanalysens utformning

Enligt 8 kap. 1 § LKBR ska kommunens in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas i kassaflödesanalysen.

Räkenskapsårets kassaflöden ska i kassaflödesanalysen hänföras till följande sektorer:

• löpande verksamhet,

• investeringsverksamhet,

• finansieringsverksamhet, och i förekommande fall

• bidrag till infrastruktur.

Jämförelsetal

För varje post eller delpost i kassaflödesanalysen ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

Om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter har ändrats, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed och kravet i 4 kap. 3 § LKBR på en rättvisande bild, behöver sådan omräkning eller ändring inte göras.

Redovisning av kassaflöden från den löpande verksamheten

Kommunen ska tillämpa indirekt eller direkt metod vid redovisning av kassaflöden som hänförs till den löpande verksamheten.

Följande in- och utbetalningar är exempel på kassaflöden från den löpande verksamheten:

• inbetalningar av skatt och statsbidrag;

• inbetalningar som avser taxor och avgifter, inklusive förutbetalda intäkter i form av anläggnings- och anslutningsavgifter;

• inbetalningar som avser sålda varor och tjänster;

• utbetalningar till leverantörer för varor och tjänster;

• utbetalningar av löner och andra personalutgifter;

• utbetalningar av bidrag.

Redovisning av kassaflöden från investeringsverksamheten

In- och utbetalningar hänförliga till investeringsverksamheten ska redovisas brutto.

Följande in- och utbetalningar är exempel på kassaflöden från investeringsverksamheten:

• utbetalningar för förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar;

• inbetalningar från försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar;

• utbetalningar som avser investeringar i aktier och skuldebrev (utom sådana instrument som omfattas av begreppet likvida medel);

• inbetalningar som avser avyttrade aktier eller skuldebrev (såvida inte inbetalningen avser en placering som omfattas av begreppet likvida medel);

• utbetalningar av förskott och lån till utomstående;

• inbetalningar från utomstående av lån och förskott.

• utbetalningar som avser termins-, options- samt swap-avtal, utom i de fall avtalen innehas för handel eller har klassificerats som hänförliga till finansieringsverksamheten.

• inbetalningar som avser termins-, options- samt swap-avtal, utom i de fall avtalen innehas för handel eller har klassificerats som hänförliga till finansieringsverksamheten.

Redovisas ett avtal som en säkring, ska betalningar som avser avtalet redovisas i kassaflödesanalysen på samma sätt som betalningar som hänförs till den säkrade positionen.

Redovisning av kassaflöden från finansieringsverksamheten

In- och utbetalningar hänförliga till finansieringsverksamheten ska redovisas brutto.

Följande in- och utbetalningar är exempel på kassaflöden från finansieringsverksamheten:

• inbetalningar vid emission av obligationslån och reverslån samt andra kort- eller långfristiga lån;

• utbetalningar vid återbetalning av lån;

• utbetalningar som avser amorteringar av låneskulder till följd av finansiella leasingavtal.

Redovisning av kassaflöden från bidrag till infrastruktur

Utbetalningar av bidrag till infrastruktur som avses i 5 kap. 7 § LKBR ska redovisas i egen sektor. Om utbetalningen avser flera bidrag, ska dessa specificeras i kassaflödesanalysen eller i upplysning i en not.

Kassaflöden som får nettoredovisas

Följande typer av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten får nettoredovisas:

1. in- och utbetalningar för kunders räkning, om betalningarna snarare återspeglar kundernas verksamhet än kommunens;

2. in- och utbetalningar av väsentliga belopp som avser poster som omsätts snabbt och har kort löptid.

Räntor och utdelningar

Kassaflöden från in- och utbetalningar som avser räntor och utdelningar ska redovisas separat.

Räntor och utdelningar ska hänföras till den löpande verksamheten.

Noter

Upplysning ska lämnas i en not om de justeringar som gjorts för poster som utgör skillnaden mellan årets resultat och kassaflödet från den löpande verkamheten.

Upplysning i en not ska också lämnas om väsentliga händelser som påverkar kassaflödet och avviker från det normala.

Av 4 kap. 3 § första och andra styckena LKBR framgår att årsredovisningens delar ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat och kommunens ekonomiska ställning. Om det behövs för att bilden ska bli rättvisande, ska ytterligare upplysningar lämnas i en not.

Ikraftträdande

Rekommendationen gäller fr.o.m. räkenskapsåret 2019. Mindre redaktionella justeringar gjorda november 2020.

Denna rekommendation ersätter rekommendation 16.2 (från 2010).

Bakgrund

Av 8 kap. 1 § LKBR framgår att kommunens in- och utbetalningar under räkenskapsåret ska redovisas i kassaflödesanalysen. I övrigt saknas någon särskild reglering i lag av kassaflödesanalysens innehåll.

Överväganden och motivering

RKR bedömer att kompletterande normering behövs för att förtydliga vilket innehåll som kassaflödesanalysen ska ha och för att skapa förutsättningar för en rättvisande redovisning och jämförbarhet. Rekommendationen reglerar vad kassaflödesanalysen ska innehålla, men ger inga närmare anvisningar hur kassaflödesanalysen ska ställas upp. I bilaga till rekommendationen ges dock exempel på hur kassaflödesanalysen kan ställas upp. Rekommendationen har medvetet utformats så att den innehållsmässigt har stora likheter med motsvarande avsnitt i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3). Det underlättar upprättandet av den sammanställda kassaflödesanalysen.

Bilagor

Bilagorna syftar till att underlätta tillämpning av rekommendationen, men utgör inte en del av denna.

Inget av exemplen nedan utgör en del av rekommendationen. Exemplen utgör varken en maximiversioner med samtliga möjliga rader som kan behöva vara med, eller en minimiversioner med det minsta möjliga rader som kan behöva redovisas. Nedan följer några kommentarer till de redovisade exemplen: