Blandad verksamhet (taxable and non-taxable operations)

Fördelningsnyckel för gemensam moms

Fördelning av moms som tillhör gemensamma kostnader ska göras på ett sätt som ger en rättvisande bild av hur inköpen konsumerats i verksamheten. En sådan fördelning görs utifrån en lämplig fördelningsgrund eller fördelningsnyckel.

Många gånger används årsomsättningen som fördelningsgrund. Det finns möjlighet att använda andra fördelningsgrunder som t.ex. antal anställda, antal arbetade timmar eller lokalyta som används osv. För den som använder arbetade timmar krävs normalt att arbetsfördelningen kan styrkas med ett tidredovisningssystem.

I vissa fall kan det finnas skäl att tillämpa olika fördelningsnycklar för olika inköp. Det viktiga är att den mest relevanta fördelningsnyckeln tillämpas.

I slutet av varje beskattningsår ska företaget se över sin fördelningsnyckel. Om den visat sig felaktig får man göra en rättelse.

Att beräkna hur stor andel som är avdragsgill vid blandad verksamhet kan vara en utmaning. Skatteverket har i ställningstagande (251015, dnr: 8-332268-2025) redogjort för sin syn efter att Högsta förvaltningsdomstolen i tre mål (250624, nr 7071-24, 7072-24 och 7273-24) uttalat att en omsättningsbaserade beräkningsmetod inte kan vägras för att bestämma andelen avdragsgill ingående moms för gemensamma kostnader vid blandad verksamhet. Målen avsåg upplåtelse av både momsfria bostäder och lokaler med frivillig beskattning. Skatteverket anser domarna innebär

• - Att uppdelning efter skälig grund så långt möjligt ska motsvarar resursförbrukningen i verksamheten, att om det finns annan metod än årsomsättning som mer exakt visar hur inköp förbrukas i verksamheten, så ska denna metod användas.

• - Att tillämpning kan ske genom direkt effekt av momsdirektivets regler och att årsomsättning i stället kan väljas som fördelningsgrund.

• - Att direkt effekt inte kan ske om inköpet delvis avser en avdragsbegränsning, delvis används privat eller delvis används i en icke-ekonomisk verksamhet. Om inköp i dessa fall används i blandad verksamhet kan dock momsdirektivet normalt tillämpas med direkt effekt till den del inköpet används i den blandade verksamheten.

Skatteverket uttalar i Rättslig vägledning att vid omsättningsbaserad fördelningsgrund ska man bortse från transaktioner som har karaktären av bitransaktioner till fastighets- och finansiella transaktioner.  Bitransaktioner är transaktioner som är av mer tillfällig natur och som inte ingår i den normala ekonomiska verksamheten t.ex. olika finansiella tjänster såsom utlåning mot ränta. Skatteverket uttrycker att en bitransaktion ska vara en transaktion mot ersättning och att utbetalningar som saknar motprestation inte kan ses som bitransaktioner.

I en promemoria (Fi2025/02219) föreslås ändringar av reglerna om fördelning av momsavdrag i blandad verksamhet. Det föreslås bland annat att omsättning blir uttrycklig huvudregel för fördelningen, att en uppdelning ska göras utifrån yta avseende byggnader, att en avvikelse från huvudregeln görs avseende vissa finansiella tjänster så att vissa momspliktiga transaktioner helt eller delvis räknas bort vid beräkningen och att omsättning ska räknas bort när transaktioner sker mellan förbundna parter. Om föreslaget går igenom föreslås förändringen träda i kraft den 1 januari 2027.

Användnings- och verksamhetsregeln

För gemensamma inköp finns även en användningsregel och en verksamhetsregel. Användningsregeln innebär att fullt avdrag får göras för en anskaffning som till mer än 95 % ska användas för transaktioner som är momspliktiga eller medför rätt till återbetalning, dvs. användningsregeln ser till var anskaffningen ska användas. Verksamhetsregeln innebär att om ersättningen för momsfria transaktioner är liten, dvs. 5 % eller mindre av den totala ersättningen i verksamheten, får fullt avdrag göras för ingående moms som inte överstiger 1 000 kronor per anskaffning, dvs. verksamhetsregeln ser till totala ersättningen i verksamheten och inte till användningen. Detta innebär att om momsen på en inköpsfaktura överstiger 1 000 kronor, måste skatten fördelas efter skälig grund. Användningsregeln och verksamhetsregeln kan sammanfattas på följande sätt:

Det är viktigt att notera att användningsregeln utgår ifrån hur det gemensamma inköpet ska användas, dvs. resursförbrukning. Skatteverket påpekar att om mervärdesskattedirektivet används med s.k. direkt effekt för uppdelning av momsavdraget så kan inte användningsregeln användas. Det beror på att en uppdelning vid tillämpning av s.k. direkt effekt inte utgår ifrån resursförbrukning. Skatteverket uttalar följande på Rättslig vägledning:

”Ersättningen i form av årsomsättningen kan därför bara användas för att avgöra om den beskattningsbara personen använder inköpet för transaktioner som medför rätt till avdrag till mer än 95 % i de fall då årsomsättningen är den fördelningsnyckel som speglar resursförbrukningen.”

Exempel

Om exempelvis ett företag bedriver finansiell verksamhet och säljer både momsfria och momspliktiga tjänster, har företaget i momshänseende blandad verksamhet. Företaget har total omsättning om 900 000 kronor varav momspliktig omsättning på 100 000 kronor och momsfri omsättning på 800 000 kronor. Företaget har ingående moms avseende gemensamma inköp på 50 000 kronor som måste fördelas och använder årsomsättning som fördelningsgrund.

Den ingående momsen som är direkt hänförlig till den momspliktiga delen är fullt ut avdragsgill medan momsen som är direkt hänförlig till den momsfria verksamheten inte alls är avdragsgill. Avseende gemensam moms måste avdraget proportioneras efter skälig grund och i detta fall används årsomsättningen som fördelningsnyckel.

Avdrag får göras med