Det finns en mängd olika metoder för bokföring av moms. Beroende på vilka syften ett ekonomisystem ska fylla i ett företag kan det förekomma bokföring på olika momskonton eller någon form av momskodning av transaktioner. Ett företag kan helt fritt välja ett passande sätt att bokföra men vald lösning måste medföra en korrekt momsredovisning i en skattedeklaration.
I Rätt Moms återfinns ett stort antal fakturaexempel med momskoder. Momskoderna ska styra valt ekonomisystem att generera rätt moms i upprättade fakturor och i momsredovisningen. I fakturaexemplen i denna bok är momskoderna upplagda på följande sätt.
Momskod | Medför |
1 | svensk moms skattesats 25 % |
2 | svensk moms skattesats 12 % |
3 | svensk moms skattesats 6 % |
4 | tjänst till företag i annat EU-land, beskattas inte i Sverige (tjänstebeskattning) |
5 | tjänst till företag i land utanför EU, beskattas inte i Sverige (tjänstebeskattning) |
6 | vara till företag med VAT-nummer i annat EU-land och levererad till annat EU-land, beskattas inte i Sverige (EU-vara till kund med VAT-nummer) |
7 | vara levererad till företag i land utanför EU (export), beskattas inte i Sverige |
8 | civilrättsligt utlägg |
9 | momsfri tjänst |
Beskattning
Det är viktigt att i affärssystemet införda momskoder revideras och uppdateras med viss regelbundenhet. Ändrad tillämpning av momslagstiftningen och ny rättspraxis samt uttalanden från Skatteverket kan göra att momskoderna behöver justeras. Dessutom förändras ett företags verksamhet ofta och nya transaktioner kan tillkomma som medför behov av nya eller förändrade momskoder. Om ett företag har en stor mängd transaktioner, såväl försäljning som inköp, blir vikten av fungerande momskoder väsentlig. Korrekta och uppdaterade momskoder medför en korrekt och välfungerande momsrapportering som minimerar riskerna, arbetsinsatsen och därmed kostnaderna.
När ett företag startar upp sin verksamhet, inför ett nytt ekonomihanteringssystem eller när det sker förändringar i momslagstiftningen är det viktigt att ett antal förutsättningar gås igenom för att säkerställa att momsredovisningen blir korrekt. Exempelvis bör man fundera över följande frågor:
Generellt t.ex.
Har företaget utländska filialer och/eller dotterbolag?
Har företaget utländska momsregistreringar?
Har företaget utländska lager?
Kund-, produkt-, leveransdata t.ex.
Vilken typ av varor och/eller tjänster säljer företaget?
Har företaget rätt uppgifter om kunderna, t.ex. momsregistreringsnummer (VAT-nummer), leveransadresser, kan kunden ha flera nummer eller adresser?
Vilken momsskattesats gäller för varor/tjänster?
Kan utländsk moms behöva debiteras, i så fall till vilken skattesats?
Från och till vilken plats levereras varor?
Valuta t.ex.
Vilken valuta används vid fakturering till olika kunder?
Vilken valutakurs ska användas när faktura skickas efter leverans respektive förskott?
Faktura t.ex.
Vilka formella regler måste fakturan uppfylla?
Vilka fakturatexter ska stå på fakturan vid användning av viss momskod?
Momskoder t.ex.
Av vilka data i systemet ska momskoden byggas för rätt momshantering vid olika transaktioner?
Används rätt kod vid fakturering respektive inköp?
Vilken typ av rapporter ska systemet kunna generera, t.ex. uppgifter till skattedeklaration, kvartalsrapport och Intrastat?
API:er och ViDA
Skatteverket arbetar med möjligheten att ta del av skatteregler direkt i sina egna systemmiljöer, som appar och affärssystem. Skatteverket arbetar med API (Application Program Interface) och regelfiler som kan användas tillsammans med en regelmotor för att utveckla tjänster till lönesystem, faktureringssystem och bokföringssystem. Med API:et ”Rättsliga regler” kan maskinläsbara regelfiler hämtas där Skatteverkets tolkning av skatteregler inom ett område finns med. Avtal behöver tecknas med Skatteverket för att få använda API:et men finns som öppen data och är tillgängliga för alla. Se vidare Skatteverkets utvecklingsportal.
Skatteregler i systemmiljöer är en viktig del i EU:s momsreform ViDA (VAT in the Digital Age). I ViDA finns bland annat krav på obligatorisk digital rapportering och e-fakturering från juli 2030 men redan nu har flera EU-länder infört olika varianter. Alla gränsöverskridande momspliktiga transaktioner mellan företag inom EU ska rapporteras digitalt från juli 2030 och EU-länderna får också införa liknande krav för nationella regler. Hur Sverige väljer att införa reglerna är ännu inte klart men arbetet att införa reglerna kommer att påbörjas under 2026.