Definition
Det finns ett avdragsförbud för kostnader som avser stadigvarande bostad. Detta trots att det finns en grundläggande rätt till avdrag för moms på kostnader för den som är skattskyldig. Avdragsrätten är central i momssystemet för att kunna beskatta mervärdet i varje led och på så sätt överföra beskattningen från företag och andra beskattningsbara personer till en slutkonsument. Avdragsrätt saknas däremot för privata kostnader då köparen i sådana fall just är konsument och ska bära momskostnaden.
Momslagen innehåller några avsteg från den grundläggande avdragsrätten, bl.a. finns ett avdragsförbud för kostnader som gäller en stadigvarande bostad. Ursprungligen hade regeln som syfte att förhindra momsavdrag på bostadsdelen på lantbruk. Genom Skatteverkets och domstolarnas tillämpning har regeln kommit att utvidgas. Även sådant som har karaktär av bostad har vid bedömningar ansetts träffas av avdragsförbudet (se vidare exemplen nedan).
Lagrum
13 kap. 26-27 §§ mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023
8 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023
Beskattning
Moms på kostnader som tillhör en stadigvarande bostad får, enligt avdragsförbudet, inte dras av. Avdragsförbudet omfattar inte bara inredning, reparationer och liknande, utan också sådant som har anknytning till det stadigvarande boendet. Som exempel på detta kan nämnas avgifter för vatten- och avlopp, VVS-installationer och garagebyggnad för personbil.
Regeln har kommit att tolkas väldigt brett och Skatteverket har i Rättslig vägledning redogjort för en mycket stor mängd olika fall som kan komma att omfattas av avdragsförbudet.
Fastighetsägare har i flera fall inte medgivits frivilligt beskattning vid upplåtelse av lokaler när dessa används till äldre-, vård-, omsorgs- och flyktingboenden. Skälet har varit att frivillig beskattning inte får medges för lokaler som anses utgöra stadigvarande boende (RÅ 1993 ref. 30, RÅ 1997 not. 245, RÅ 2005 not. 78, HFD 2013 ref. 79 I, HFD 2013 ref. 79 II).
Nystartade företag och arbete på distans som sker i hemmet kan få begränsad avdragsrätt jämfört med om verksamheten bedrivs i hyrda lokaler. Skatteverket uttalar i ställningstagande (100922, dnr: 131 602507-10/111) att avdragsförbudet för stadigvarande bostad även gäller lös egendom även om dessa används i verksamheten. Det innebär att även om momspliktig verksamhet bedrivs i byggnaden kan kontorsmöbler, köksutrustning, tv-apparater och andra för boende typiska tillgångar omfattas av avdragsförbudet även om de används i momspliktig verksamhet. Om Skatteverket kommer att vidhålla denna bedömning återstår att se då frågan om hemutrustning som köptes in under pandemin prövas av Skatterättsnämnden och Högsta förvaltningsdomstolen. Se vidare nedan.
En mikroproducent som säljer överskottsel från egen solcellsanläggning som exempelvis sitter på en villa, har nekats momsavdrag då Skatteverkets inställning varit restriktiv. Avdrag för moms har nekats även i de fall där utgående moms redovisas avseende försäljningen av el från solpanelen. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen den 25 oktober 2019 (HFD 2019 ref. 50) har en bostadsrättsförening fått avdrag för moms till viss del. Skatteverket har ändrat ett flertal ställningstaganden (201109, dnr: 8-112176, 210702, dnr: 8-1080745, 210702, dnr: 8-1080726) och redogör för beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på villa, fritidshus och jordbruksfastighet. Se vidare ordet solcell.
Även en privatpersons uthyrning av rum och stugor kan anses som momspliktig rumsuthyrning i hotellrörelse. Skatteverket anser (ställningstagande 230310, dnr: 8-2254572) att en hotellrörelse kan anses bedrivas när uthyrning sker för en kortare tid (tre månader) och inom ramen för en hotellrörelse eller liknande verksamhet (aktivt tillhandahållande). Ser vidare ordet hotell.
Skatteverket har i ett antal ställningstaganden genom åren beskrivit sin syn på hur debitering av el, gas eller vatten ska hanteras momsmässigt (se tidigare ställningstaganden i tabell nedan). Efter Högsta förvaltningsdomstolens dom (HFD 2019 ref. 54) har det klarlagts att en hyresvärds leveranser av el och vatten är fristående från fastighetsuthyrningen. Därmed ska moms utgå under förutsättning att hyresgästen fritt kan bestämma över sin förbrukning och hyresvärden också debiterar utifrån den faktiska förbrukningen. Den fråga som därefter är prövad är frågan om hyresvärden har rätt till avdrag för moms på kostnader kopplade till den momspliktiga försäljningen av el och vatten. Skatterättsnämnden har prövat frågan (200608, dnr: 64-19/I) och anser att det föreligger rätt till avdrag för moms. Skatteverket höll inte med utan ansåg i sin rättsfallskommentar att avdragsförbudet för stadigvarande bostad förhindrar möjligheten till momsavdrag (200624, dnr: 8-344335). Högsta förvaltningsdomstolens dom (210202, HFD 2021 ref. 4) bekräftar dock Skatterättsnämndens ställningstagande att det finns avdragsrätt för ingående moms för sådan utrustning som gör det möjligt att mäta och ta betalt av de boende för deras faktiska förbrukning av el och vatten (mätutrustning). Däremot finns inte avdragsrätt för moms på kostnader som hänför sig till inköp och installation av el- och vattensystem i en fastighet som används för bostadsändamål. Skatteverket under 2025 redogjort för sin samlade syn på momshanteringen för en hyresvärds leverans av el, gas, vatten eller värme (250618, dnr: 8-214432-2025.
”Skatteverket anser att leveransen av el, gas, vatten eller värme är underordnad och en del av fastighets¬uthyrningen om hyresvärden debiterar hyresgästerna för leveransen med ett schablonbelopp. Transaktionen är då undantagen från skatteplikt.
En hyresvärds leverans av el för laddning av fordon är som huvudregel en separat transaktion som är skild från fastighetsuthyrningen. Transaktionen är därmed skattepliktig. Det gäller oavsett om hyresvärden debiterar sina hyresgäster särskilt efter individuell och faktisk förbrukning av el eller med exempelvis ett schablonbelopp.
Avdragsförbudet för stadigvarande bostad påverkar inte hyresvärdens rätt att göra avdrag för den ingående skatten på inköpen som krävs för att kunna mäta och fakturera sina hyresgäster efter faktisk förbrukning, dvs. inköpen som är direkt hänförliga till den skattepliktiga försäljningen av el, gas, vatten eller värme.
Avdragsförbudet påverkar inte heller hyresvärdens rätt att göra avdrag för ingående skatt avseende en laddstation för laddning av fordon till den del denna utrustning används för den skattepliktiga försäljningen av el.”
Se vidare ordet bostad.
För historikens återfinns upphävda ställningstaganden i tabellen nedan.
Datum | Dnr | Avser |
180209 | 202 54979-18/111 | En hyresvärds tillhandahållande av el, gas eller vatten. |
210621 | 8-1068402 | En hyresvärds tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme. |
220225 | 8-1467660 | En hyresvärds tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme. |
Vidare redogör Skatteverket för ställningstagande och rättsfall där avdragsförbudet ansetts tillämpligt i andra fall som elevhem, gästforskarbostäder, bergvärme, frisersalong i källare osv.
Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande (170127, dnr: 131 16524-17/111) med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande (HFD 2016 ref. 51) som avser gemensamma ytor vid uthyrning av gruppbostäder. Skatteverket anger bl.a. följande:
”Samlingsutrymmen i ett gruppboende, t.ex. gemensamt kök, matplats, tv-rum och allrum, kan enligt Skatteverkets uppfattning omfattas av frivillig skattskyldighet endast om utrymmena helt kan hänföras till vårdverksamheten, dvs. inte också används som en del av de boendes stadigvarande bostad.
Skatteverket anser därför att samlingsutrymmena kan omfattas av frivillig skattskyldighet under följande förutsättningar:
samlingsutrymmenas lokalyta är avgränsad på ett sådant sätt att den skulle kunna hyras ut separat
de boendes egna lägenheter är utrustade med alla faciliteter som normalt finns i en lägenhet i det allmänna bostadsbeståndet, så att samlingsutrymmena inte utgör ett komplement till lägenheterna och
de boende och personalen på gruppboendet använder samlingsutrymmena som en del av vård- eller omsorgsverksamheten.”
Högsta förvaltningsdomstolen (220628, HFD 2022 ref. 28, Ericsson) har prövat ett fall där bolaget under pandemin erbjöd sina anställda att köpa in skrivbord och lampor för bolagets räkning för placering i hemmet. Ärendet avsåg ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden (210708, dnr: 2-21/I). Den anställde skulle vid inköpet uppge sitt eget namn och sin adress samt ansvara för betalningen. Bolagets namn skulle anges vid beställningen och inköpet gjordes för bolagets räkning. Domstolen ansåg att bolaget hade avdragsrätt för momsen på kostnaden eftersom man hade låtit de anställda köpa in kontorsutrustningen för bolagets räkning. Det var bolaget som slutligen blev ägare till utrustningen och ersättning till de anställda lämnades för kontorsutrustning som användes i bolagets verksamhet. Dock prövades inte huvudfrågan om avdragsförbudet för stadigvarande bostad var tillämpligt och därför återförvisades målet tillbaka till Skatterättsnämnden. Beskedet överklagades och Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att avdragsbegränsningen för stadigvarande bostad är en schablonregel som ska tillämpas även om avdragsrätt finns enligt huvudregeln. Detta eftersom momsen hänför sig till beskattade transaktioner. Vidare konstaterade domstolen att avdragsbegränsningen även omfattar lös egendom samt att det inte framgick av lämnade förutsättningar att de anställdas arbetsplatser i hemmen kommer att vara avskilda från bostaden i övrigt (230602, HFD 2023 ref. 31, Ericsson). Inget momsavdrag medgavs.
Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att avdragsförbudet för stadigvarande bostad inte är tillämpligt när det gäller förvärv av moduler för tillfällig uppställning som har anslutning under marken till el och vatten (HFD 211129, mål nr 3988-20). Modulerna är avsedda att användas under en begränsad tid och kan enkelt och snabbt flyttas. Enligt sådan konstruktion av så tillfällig karaktär kan inte liknas vid bostäder i det allmänna bostadsbeståndet och inte heller anses vara avsedd för ett permanent boende.
Det finns anledning att följa utvecklingen kring moms och p-platser. Skatteverket har ändrat uppfattning avseende uthyrning av parkeringsplats i samband med uthyrning till lokal- eller bostadshyresgäst. Det framgår av ett ställningstagande (250930, dnr: 8-156413-2025) och med början 1 oktober 2026 kan det under vissa förutsättningar vara moms på parkeringsplatser. Se vidare ordet parkeringsplats.