Lagrum

14 kap. 2 och 4 §§ IL

4 kap. 9 § 1 st. ÅRL

Kommentar

I räkenskaperna ska kundfordringar tas upp till det belopp som beräknas inflyta. Normalt ska varje fordran värderas för sig.

Det finns inga särskilda regler i skattelagstiftningen för hur kundfordringar ska värderas. Det innebär att en nedskrivning av en kundfordran i räkenskaperna godtas även vid beskattningen om den är förenlig med god redovisningssed.

Det är den skattskyldige som har bevisbördan avseende behovet av nedskrivning. Avdrag medges om den skattskyldige kan visa att det finns ett nedskrivningsbehov. Det är normalt fallet vid konkurs eller offentligt ackord.

Avdrag kan medges även om förlusten inte är konstaterad, om den skattskyldige kan visa att det finns ett nedskrivningsbehov. Att en fordran är betydligt äldre än den normala kredittiden och att den inte reglerats trots upprepade krav tyder på att ett behov av nedskrivning föreligger. Normalt krävs, förutom detta, att aktiva indrivningsåtgärder vidtagits för att avdrag ska medges.

Vid tvistiga fordringar krävs normalt en dom från allmän domstol eller liknande för att avdrag ska medges. Avdrag kan också medges om man kan visa att man kommit överens med motparten om att endast en viss del av en fordran ska betalas.