Bygg- och fastighetsbolaget NCC har tagit krafttag för att förhindra mutor och korruption. Utbildning för de anställda, internwebb, där medarbetarna kan ställa frågor och en whistleblow-funktion är några av åtgärderna.
Asfaltkartellen, som seglade upp strax efter millennieskiftet, ledde till att NCC och andra bolag som Skanska och Peab dömdes till att betala miljontals kronor i böter för att tillsammans ha riggat priserna på asfalt.
Asfaltkartellen medförde att NCC tog ett mer resolut grepp om etik och moral. En ny uppförandekod, Code of conduct, togs fram. Regelboken gav vägledning om hur de anställda skulle agera inom områden som exempelvis affärsprinciper (som omfattar mutor), mänskliga rättigheter, miljöansvar och arbetsprinciper. Cheferna gick utbildning i etik och moral, men stort fokus låg på konkurrensrätt.
Men hösten 2011 uppdagades en ny asfaltkartell. Denna gång NCC i Norge och den hade pågått från 2005 till 2008.
– Det var uppenbart att det arbete som NCC lagt ner inte räckte. Därför beslutade vi oss för att göra ett omtag och ta tag i frågan ännu mer genomgripande, berättar Gunnar Bäckström, Group compliance officer på NCC och fortsätter:
– Tyvärr har byggbranschen dåligt rykte när det gäller mutor och korruption. Vi bestämde oss dels för att göra allt som står i vår makt för att förhindra detta, dels för att NCC ska vara ett företag som föregår med gott exempel, säger Gunnar Bäckström.
År 2012 inleddes därför arbetet med NCC Compassen, ett internt verktyg som ska hjälpa de anställda att följa bolagets värderingar och uppförandekod och därmed förhindra mutor och korruption. Kompassen består av flera delar. Bolagets internwebb förbättrades med mer information och frågefunktionen ”Ask me” lanserades. I den kan de anställda fråga andra medarbetare, så kallade navigatörer, hur de ska agera.
– Vi har valt ut personer som vi vet har gott omdöme och lång erfarenhet. Det är viktigt eftersom det kan vara svårt att avgöra om något ska anses som en muta eller inte. Det gäller speciellt när vi arbetar mot den offentliga sektorn där kraven är mycket höga
Enligt Gunnar Bäckström används frågetjänsten flitigt. Inköpare undrar om de kan följa med leverantörer ut, säljare frågar i vilka sammanhang som det är okej att bjuda på lunch och middag och vilka gåvor som man ge och ta emot.
Kompassen innehåller även whistle-blowerfunktionen ”Tell Me”. Innebörden är att den som anmäler något som bryter mot regelboken, som en muta, kan göra det anonymt. För att undanröja alla tvivel om att bolaget ändå tar reda på vem som gjort anmälan har NCC lagt ut den tjänsten på ett annat företag.
– Det är viktigt att våra medarbetare verkligen känner att de kan anmäla utan att behöva vara rädda för repressalier. Om en anmälan kommer den vägen får vi enbart reda på vad det gäller, men inte vem som har gjort anmälan.
NCC finns i många länder och samma regler gäller överallt. Om en anmälan kommer in tar en och samma process vid, oavsett land.
– I det arbetet är det mycket viktigt att vi skyddar den som har blivit anmäld tills vi har säkerställt att det finns fog för anmälan. Om anmälan saknar grund, vilket händer, så är risken annars att vi ödelägger den oskyldiga personen liv.
Utbildning i etiska frågor är ett annat prioriterat område. Alla medarbetare utbildas genom e-utbildning och vissa får även fysiska kurser. Webbutbildningen tar drygt en timme och bygger på faktiska händelser, om än något tillspetsade. Efter filmsnutten får den anställde svara på vad som är rätt och fel.
NCC är ett stort företag med finansiella muskler. Men Gunnar Bäckström är övertygad om att mindre företag kan lära mycket av NCC.
– Även i mindre företag är det viktigt att föra upp frågan om mutor och korruption på högsta nivå. När ledningen visar att den är intresserad, föregår med gott exempel och diskuterar frågan vid till exempel månadsmöten så får det effekt, säger han.
Därtill råder han bolag att bestämma vad som är tillåtet att ge och ta emot, helt enkelt sätta slå fast vilka regler och värderingar som ska gälla.
Henrik Norberg