Karensdagen har ersatts av ett karensavdrag. Var uppmärksam på om det påverkar ditt företags löneadministration.
De nya reglerna om karensavdrag började gälla 1 januari i år då karensavdraget infördes. Det påverkar dig som arbetsgivare, och innebär att när en av dina anställda blir sjuk får du räkna på ett nytt sätt. Det är också en god idé att vara uppmärksam på om ditt företags löneadministration påverkas.
Karensavdraget görs i samband med sjukfrånvaro, och avdraget är 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid en genomsnittlig arbetsvecka. Beloppet baseras alltså på hur mycket den anställda arbetar i genomsnitt en kalendervecka. För personal som har en bestämd sysselsättningsgrad, till exempel heltid eller deltid, ska du utgå från det som är överenskommet.
Jobbar dina anställda utifrån en oregelbunden sysselsättningsgrad är det du som arbetsgivare som ska göra en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka.
På verksamt.se finns ytterligare information om karensavdraget och räkneexempel för karensavdraget.
Där kan du till exempel se att för en anställd som arbetar regelbundet kan det se ut på följande sätt:
Anställd med rätt till sjuklön
Lön: 110 kr/timme
Sjuklön: 88 kr/timme (110 kr × 0,8)
Genomsnittlig veckoarbetstid:
40 timmar
Veckoersättning i sjuklön: 3520 kr (40 timmar × 88 kr)
Karensavdrag:
20 % av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön: 704 kr (3520 kr × 0,2)
Du som har enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag påverkas inte av de nya reglerna utan har kvar det antal karensdagar du själv har valt. Har du aktiebolag räknas du som anställd i ditt företag och samma regler gäller för dig som för andra anställda. I stället för en karensdag görs alltså ett karensavdrag.
Charlotta Marténg
Hur räknar jag?*
Sammalöneregeln
När? Sammalöneregeln får du använda för anställda som har en fast vecko- eller månadslön.
Hur? Enligt regeln består semesterlönen av den aktuella vecko- eller månadslönen, eventuella fasta lönetillägg samt ett semestertillägg. Semestertillägget per dag är 0,43 procent av månadslönen för anställda med månadslön, och 1,82 procent av veckolönen för anställda med veckolön.
Kom ihåg! Om den anställda har rörliga lönedelar, som exempelvis provision eller ob-ersättning, är semesterlönen för dessa lönedelar 12 procent av den anställdas sammanlagda rörliga lön under semesteråret. Om den rörliga lönedelen kan uppskattas till minst 10 procent av den anställdas totala lön under semesteråret ska du använda procentregeln i stället för sammalöneregeln vid beräkning av semesterlönen.
Exempel: En anställd har en månadslön på 25.000 kronor.
25.000 × 0,0043 = 107,50 kronor per semesterdag utöver ordinarie månadslön.
Procentregeln
När? Procentregeln ska användas för anställda som inte har en bestämd vecko- eller månadslön, anställda vars sysselsättningsgrad har varierat under intjänandeåret och anställda med en hög andel rörlig lön. Du har dock rätt att använda procentregeln för alla anställda oavsett löneform.
Hur? Enligt regeln är semesterlönen 12 procent av den semestergrundande lönen under intjänandeåret vid 25 semesterdagar. Om den anställda har rätt till fler semesterdagar måste du därför öka semesterlönen med 0,48 procent för varje extra dag.
Kom ihåg! Till den semesterlönegrundande lönen räknas inte utbetald semesterlön, vissa fall av permitteringslön och ersättning för semesterlönegrundande frånvaro.
Exempel: En timanställd har 170.000 kronor i semestergrundande lön under intjänandeåret och har rätt till 25 dagars semester.
(170.000 × 0,12) /25 = 816 kronor per semesterdag.
* Kom ihåg att det kan finnas kollektivavtal som påverkar sättet att räkna.