Den nya paragrafen, 57:4 a inkomstskattelagen (IL), är utformad som en strikt undantagsregel från huvudregeln i 57:4 IL. Undantagsregeln gäller alla möjliga överlåtelser inom den så kallade närståendekretsen, exempelvis två eller flera syskon emellan. Det enda undantaget (från undantagsregeln) är överlåtelser till make/maka.
Stefan Asklöf och Roger Zinders beskriver hur den nya paragrafen i inkomstskattelagen kommer att påverka företagen:
I termer av ett generarationsskifte från förälder till barn där föräldern sett till att den formella överlåtaren av företaget (nedan kallat Verksamhetsföretaget) är ett holdingbolag (nedan kallat Trädabolaget), kan bestämmelsen formuleras så här:
Förälderns andelar i Trädabolaget ska inte anses kvalificerade om den enda grunden är att barnet är fortsatt verksam i Verksamhetsföretaget. Det måste finnas en annan grund, exempelvis att föräldern själv varit verksam i Verksamhetsföretaget under den senaste femårsperioden. Den föreslagna 57:4 a IL förkortar således inte förälderns ´”normala” femåriga trädaperiod – den medför dock att trädaperioden påbörjas från och med året efter att föräldern upphört att vara verksam i Verksamhetsföretag.
Syftet är med andra ord att föräldern ska befrias från den ”samma eller likartad-smitta” via barnets fortsatta verksamhet som följer av 57:4 IL.
För undantagsregelns tillämplighet uppställs fyra villkor, vilka samtliga måste vara uppfyllda.
Stefan Asklöf och Roger Zinders
Villkor 1 uppfattar vi egentligen bara som en självklar förutsättning, nämligen att något har överlåtits från förälderns Trädabolag. Ett generationsskifte får väl så att säga per definition antas innefatta en överlåtelse av något.
Villkor 2 innebär att föräldern måste vara helt utan ägarandel i Verksamhetsföretaget. Det måste således vara fråga om ett fullständigt skifte. Ett vanligt förfarande är dock att ägandet övergår till barnet succesivt under en längre tidsperiod. Undantagsregeln blir dock tillämplig först året efter att barnet övertagit samtliga andelar i Verksamhetsföretaget.
Villkor 3 medför en viss ”tidspress” att genomföra generationsskiftet. Om föräldern upphör att vara verksam i Verksamhetsföretaget måste generationsskiftet genomföras inom tre år räknat från och med året efter att föräldern upphört att vara verksam.
Ett exempel kan illustrera: En förälder äger, via ett holdingbolag, 100 procent av aktierna i Verksamhetsföretaget. Av vilket skäl som helst, exempelvis försämrad hälsa, väljer föräldern att sluta arbeta i företaget under våren 2019 och i stället låta barnet ta över ledningen av företaget. Samtidigt överväger föräldern också att överlåta aktierna i Verksamhetsföretaget till barnet, men detta upplever föräldern känslomässigt svårare. Åren går och beslutet drar ut på tiden.
Om föräldern ska komma i åtnjutande av den nya undantagsregeln måste dock aktierna övergå till barnet senast 31 december 2022. Det gäller nämligen att föräldern ska ha varit verksam i Verksamhetsföretaget ”under minst fem av de sju beskattningsåren närmast före det beskattningsår som överlåtelsen sker”. Om överlåtelsen sker i december 2022 kan konstateras att föräldern under sjuårsperioden 2015–2021 varit verksam fem av dessa år (2015–2019). Kravet på ”fem av sju år” är således uppfyllt. Men om överlåtelsen dröjer till januari 2023 kan däremot konstateras att föräldern under den nu aktuella sjuårsperioden 2016–2022 bara varit verksam under fyra av dessa år (2016–2019). Kravet på ”fem av sju år” är i det fallet inte uppfyllt. Tilläggas ska dock att kravet på verksamhet enligt detta villkor inte behöver uppfyllas av föräldern, utan av någon denne närstående (dock ej det övertagande barnet).
Slutligen, genom villkor 4 om ”särskilda skäl”, avser regeringen att rättstillämpningen framöver ska kunna fånga upp fall som exempelvis otillbörlig omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Luddigt förstås, men en traditionell säkerhetsventil mot kringgåenden och icke avsedda effekter.