Så här års dyker många frågor upp som rör arbetstagares rätt till semester och semesterlön. Anneli Lönnborg, verksam som advokat på Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, svarar på vad som gäller.
I vissa tidsbegränsade anställningsavtal finns en skrivelse som säger att parterna kommit överens om att arbetstagaren inte ska ta ut semesterdagar, utan att arbetstagaren i stället ska få semesterersättning, är ett sådant avtal giltigt?
Ett sådant avtal är giltigt förutsatt att anställningen inte pågår längre än tre månader. Som huvudregel gäller att oavsett längden på anställningsavtalet har man rätt till samma semesterförmåner. Dock kan arbetstagaren och arbetsgivaren vid en tidsbegränsad anställning som ska pågå i högst tre månader komma överens om att någon semesterledighet inte ska läggas ut. Arbetstagarens semesterförmån består då i stället av att arbetstagaren har rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med dennes månadslön.
Vid tidsbegränsade anställningar som varar längre än tre månader får man inte träffa avtal som begränsar rätten till semesterledighet eller semesterlön. Det betyder att vid en anställning som varar längre än tre månader har arbetstagaren rätt till semesterlön och ska inte få semesterersättning utbetald i samband med lönen varje månad.
Har man rätt till semesterdagar under provanställning?
Ja det har man förutsatt att man tjänat in semesterdagar. Alla arbetstagare har rätt till sammanlagt minst 25 semesterdagar per år enligt semesterlagen. Dessa semesterdagar tjänas in under det så kallade intjänandeåret som varar 1 april–31 mars året dessförinnan semesteråret. Man tjänar in cirka två betalda semesterdagar per månad.
Vad innebär det att en arbetsplats använder sammanfallande intjänandeår och semesterår?
Det normala är att man tjänar in sin rätt till betalda semesterdagar under intjänandeåret – perioden 1 april-31 mars. Samma period det nästkommande året kallas semesterår och är det år under vilket man har rätt att ta ut de semesterdagar man tjänat in under intjänandeåret.
Om intjänandeåret och semesteråret däremot sammanfaller, så ska de betalda semesterdagar som arbetstagaren får i början av semesteråret ses som ett förskott. Arbetstagaren betalar av förskottet successivt genom att tjäna in betalda semesterdagar vart efter anställningen fortgår under semesteråret. Den som är fortsatt anställd under hela semesteråret tjänar således in samtliga semesterdagar som denne fått i förskott i början av semesteråret.
När senast ska semesterersättning betalas ut för sådana dagar som den anställde tjänat in men inte tagit ut om anställningen upphör?
Av semesterlagen följer att semesterersättning för kvarvarande och intjänade semesterdagar ska betalas ut senast en månad efter anställningens upphörande. I de flesta fall betalas semestersättningen ut i samband med den så kallade slutlönen. Semesterlagen är tvingande, vilket innebär bland annat att om arbetsgivaren inte betalar ut semesterersättning senast en månad efter anställningens upphörande kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.
Har den anställde rätt att ta ut semester under sin uppsägningstid?
Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd har denne alltid rätt att ta ut sin semesterledighet under uppsägningstiden om denna redan innan uppsägningsbeskedet är utlagd och beviljad. Om semestern däremot inte redan är beviljad, kan den anställde endast få ut semester under uppsägningstiden om arbetsgivaren beviljar det.
Charlotta Marténg