Var går gränsen mellan vinstutdelning och förbjudna lån? Som företagare är det viktigt att vara noga. Skattejuristen Per Kristerson rekommenderar företagare att stämma av med en expert för att inte hamna fel.
En dom från Svea hovrätt, som rör frågan om förbjudet lån, kan bli en fråga för Högsta domstolen. Bakgrunden är en tingsrättsdom där majoritetsägaren i ett bolag dömdes för att ha tagit ett förbjudet lån på drygt en miljon kronor av bolagets medel. I tingsrätten hävdade majoritetsägaren att det var fråga om en vinstutdelning. Men tingsrätten ansåg att aktiebolagslagens regler om vinstutdelning inte hade iakttagits och ansåg därför att utbetalningen inte var en vinstutdelning. Mannen hade enligt rätten brutit mot låneförbudet i aktiebolagslagen.
Domen överklagades till Svea hovrätt som kom fram till att det visserligen var fråga om en olaglig värdeöverföring. Hovrätten tyckte däremot inte att värdeöverföringen medförde ett straffrättsligt ansvar.
Ett hovrättsråd var skiljaktigt och ville fälla mannen. Hovrättsdomen har överklagats till Högsta domstolen av riksåklagaren som vill ha vägledande dom i frågan.
Per Kristerson, skattejurist på Mazars och Auktoriserad Skatterådgivare FAR, säger att målet visar hur viktigt det är för en företagare att vara noga när det gäller låneförbudet.
– Man måste vara väldigt försiktig för att inte hamna i galen tunna. Så fort det handlar om krediter i företagsvärlden bör man stämma av med en expert, säger Per Kristerson.
Hovrätten skriver att det är ”anmärkningsvärt” att en värdeöverföring gjordes i strid med reglerna i aktiebolagslagen och dessutom utan minoritetsaktieägarens samtycke. Dessutom fanns det risk för att bolagets likviditet skulle försämras, åtminstone kortvarigt.
Men å andra sidan handlade det om en utdelning av medel som majoritetsägaren hade kunnat få som extra vinstutdelning också om reglerna i aktiebolagslagen hade följts.
Det fanns enligt hovrättsdomen utdelningsbara medel i bolaget och det uppstod inte någon likviditetsbrist.
För majoritetsägaren fanns det ingen anledning att låna pengar av bolaget i stället för att begära en utdelning.
Hovrätten skriver: ”Det som har framgått är att (huvudägaren) genom sitt agerande har åsidosatt det regelverk som gäller för vinstutdelningar respektive andra, formlösa, värdeöverföringar. Ett sådant agerande står i strid med reglerna i aktiebolagslagen och är att anse som en olaglig värdeöverföring. Det medför dock inte ett straffrättsligt ansvar. Tingsrättens dom ska därför ändras på så sätt att (majoritetsägaren) frikänns från ansvar för brott mot aktiebolagslagen.”
Men riksåklagaren tycker att det behövs en vägledande dom och har begärt att saken prövas i Högsta domstolen.
Riksåklagaren skriver i sitt överklagande: ”En prövning av Högsta domstolen skulle enligt min mening vara av vikt för ledning av rättstillämpningen.”
Högsta domstolen kan troligen besluta om eventuellt prövningstillstånd, alltså om fallet över huvud taget ska tas upp, före årsskiftet.
Björn Dickson