De svenska reglerna för begränsning av ränteavdrag strider mot etableringsfriheten. Det är innebörden i ett förhandsbesked från EU-domstolen.

Enligt Hans Peter Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR, visar beskedet att EU allt mer påverkar svensk beskattning och att principerna för EU-rätten är viktigare än vad vi tidigare har insett.

– Principerna för EU-rätten kan inte bara viftas bort, de måste respekteras. Nu måste Högsta förvaltningsdomstolen ta hänsyn till detta när målet slutligen avgörs där.

– EU-domstolen säger till Sverige att nu kan företag och deras ägare få rätt med stöd av EU. Det är bra, säger Hans Peter Larsson.

Beskedet 20 januari från EU-domstolen betyder att undantaget till tioprocentsregeln i 2013 års svenska ränteavdragsbegränsningsregler strider mot etableringsfriheten. Enligt de svenska ränteavdragsreglerna får svenska företag i vissa fall inte dra av skatt för räntor som betalats till utländska koncernbolag.

Avsikten med dessa regler är att göra det svårare att använda så kallade räntesnurror. Men enligt kritikerna träffar reglerna alltför brett. För svenska företag handlar det om möjligheterna till affärsmässig finansiering.

Många svenska skattebetalare har fått nej till ränteavdrag hos Skatteverket. Förvaltningsrätt och kammarrätt har oftast gått på Skatteverkets linje. Nu hade Högsta förvaltningsdomstolen, bett om ett förhandsbesked från EU-domstolen.

Målet i EU-domstolen gällde ett svenskt bolag som nekades avdrag med hänvisning till undantaget från tioprocentsregeln för räntekostnader. I det här fallet gällde det räntor som betalades till ett franskt koncernbolag som hade underskott.

Återstår att se hur Högsta förvaltningsdomstolen slutligen avgör. – Vi vet ännu inte var detta slutar, säger Hans Peter Larsson.

Björn Dickson