1 §Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet som Sverige och Mauritius undertecknade den 1 december 2011 ska, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet.

Innehållet i avtalet och protokollet som fogats till avtalet framgår av bilaga till denna lag.

Lag (2012:638)

2 §Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast till den del dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

Lag (2012:638)

3 §har upphävts genom lag (2011:1352).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1992:1195

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2011:1352

Denna lag träder i kraft vid utgången av 2011.

2012:638

  1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

  2. Denna lag ska tillämpas i fråga om

    1. källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare, och

    2. andra skatter på inkomst, och skatter på förmögenhet, på skatt som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare.

  3. Genom lagen upphävs lagen (1992:1195) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Mauritius.

    Den upphävda författningen ska dock fortfarande tillämpas i fråga om

    1. källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs före den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft, och

    2. andra skatter på inkomst, på skatt som tas ut för beskattningsår som börjar före den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft.

Bilaga Avtal mellan Konungariket Sverige och Republiken Mauritius för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Konungariket Sveriges regering och Republiken Mauritius regering, som önskar ingå ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, har kommit överens om följande:

Artikel 1 Personer på vilka avtalet tillämpas

1.Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2.Inkomst som förvärvas av eller genom en person vars inkomst enligt lagstiftningen i endera avtalsslutande staten är föremål för delägarbeskattning, ska anses förvärvad av en person med hemvist i en av staterna till den del som inkomsten, enligt skattelagstiftningen i denna stat, behandlas som inkomst hos en person med hemvist i staten i fråga.

Artikel 2 Skatter som omfattas av avtalet

1.Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och på förmögenhet som påförs för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2.Med skatter på inkomst och på förmögenhet förstås alla skatter som tas ut på inkomst eller på förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripet skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom, samt skatter på värdestegring.

3.De skatter på vilka detta avtal tillämpas är:

  1. i Mauritius: inkomstskatten, (i det följande benämnd ”mauritisk skatt”),

  2. i Sverige:

    1. den statliga inkomstskatten,

    2. kupongskatten,

    3. den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta,

    4. den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl.,

    5. den kommunala inkomstskatten, och

    6. den statliga förmögenhetsskatten,

    (i det följande benämnd ”svensk skatt”).

4.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska meddela varandra de väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

Artikel 3 Allmänna definitioner

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

  1. ”Mauritius” avser allt territorium, infattande alla öar, som i enlighet med lagstiftningen i Mauritius konstituerar staten Mauritius och innefattar:

    1. Mauritius territorialvatten, och

    2. varje område utanför Mauritius territorialvatten som i överensstämmelse med folkrättens regler betecknas eller senare kommer att betecknas, enligt Mauritius lagstiftning om kontinentalsockeln, som ett område inom vilket Mauritius äger utöva rättigheter med avseende på havet, havsbottnen och dess underlag samt dess naturtillgångar,

  2. ”Sverige” avser Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige – i överensstämmelse med folkrättens regler – utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion,

  3. ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning,

  4. ”bolag” avser juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person,

  5. ”företag” avser bedrivandet av varje form av rörelse,

  6. ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” avser företag som bedrivs av en person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,

  7. ”internationell trafik” avser transport med skepp eller luftfartyg som används av ett företag i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten,

  8. ”medborgare” avser:

    1. fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat

    2. juridisk person, handelsbolag eller annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat,

  9. ”behörig myndighet” avser:

    1. i Mauritius, den för Mauritius finanser ansvariga ministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal,

    2. i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal,

  10. ”rörelse” innefattar utövandet av fritt yrke och annan självständig verksamhet.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet vid någon tidpunkt anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har vid denna tidpunkt enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas, och den betydelse som uttrycket har enligt tillämplig skattelagstiftning i denna stat äger företräde framför den betydelse uttrycket ges i annan lagstiftning i denna stat.

Artikel 4 Hemvist

1.Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet och innefattar också denna stat, dess offentligrättsliga organ eller institutioner, politiska underavdelningar eller lokala myndigheter. Uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

  1. han anses ha hemvist endast i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist endast i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena),

  2. om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist endast i den stat där han stadigvarande vistas,

  3. om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist endast i den stat där han är medborgare,

  4. om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, ska de behöriga myndigheterna söka avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

Artikel 5 Fast driftställe

1.Vid tillämpningen av detta avtal avser uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

  1. plats för företagsledning,

  2. filial,

  3. kontor,

  4. fabrik,

  5. verkstad, och

  6. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3.Plats för byggnads-, anläggnings-, monterings- eller installationsverksamhet eller verksamhet som består av övervakning i anslutning därtill utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår längre tid än tolv månader.

4.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

  1. användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,

  2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,

  3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom ett annat företags försorg,

  4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,

  5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art,

  6. ett installationsprojekt som ett företag i en avtalsslutande stat bedriver i den andra avtalsslutande staten, om projektet bedrivs i samband med företagets leverans av maskiner eller utrustning,

  7. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i a) till f) ovan, under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5.Om en person – som inte är en sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas – är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses företaget – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som personen driver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som personen bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som, om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet, inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

6.Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt) medför inte i sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6 Inkomst av fast egendom

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripet inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag.

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.Vid bestämmande av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftställets är beläget eller annorstädes.

4.Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

5.Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

6.Ingår i inkomst av rörelse inkomst som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i denna artikel.

Artikel 8 Sjöfart och luftfart

1.Inkomst som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna stat.

2.Vid tillämpningen av denna artikel inbegriper uttrycket ”användningen av skepp eller luftfartyg” av ett företag:

  1. charter eller uthyrning av skepp eller luftfartyg på s.k. bare boat basis, och

  2. uthyrning av containrar och därtill hörande utrustning,

under förutsättning att sådan charter eller uthyrning är av underordnad betydelse, i förhållande till företagets användning av skepp eller luftfartyg i internationell trafik.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel av konsortiet som innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i SAS.

4.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomster som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Artikel 9 Företag med intressegemenskap

1.I fall då

  1. ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

  2. samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.I fall då en avtalsslutande stat i inkomsten för ett företag i denna stat inräknar – och i överensstämmelse därmed beskattar – inkomst, för vilken ett företag i den andra avtalsslutande staten beskattats i denna andra stat, samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företag i den förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, ska denna andra stat genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts inkomsten där. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra.

Artikel 10  Utdelning

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till utdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten får skatten inte överstiga 15 procent av utdelningens bruttobelopp. Sådan utdelning ska emellertid vara undantagen från beskattning i den stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som innehar minst 10 procent av det utdelande bolagets röstetal.

Bestämmelserna i denna punkt berör inte bolagets beskattning för den vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4.Bestämmelserna i punkt 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas artikel 7.

5.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe i denna andra stat, och ej heller på bolagets inte utdelade vinst ta ut en skatt som utgår på bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

Artikel 11  Ränta

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat om personen i fråga har rätt till räntan.

2.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket avser särskilt inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

4.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12 Royalty

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person som har hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat om personen i fråga har rätt till royaltyn.

2.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och filmer eller band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas artikel 7.

4.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rättighet eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royalty om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13 Realisationsvinst

1.Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, eller på grund av avyttring av andelar i ett bolag vars tillgångar huvudsakligen består av sådan egendom, får beskattas i denna andra stat.

2.Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget).

3.Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas i fråga om vinst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), men endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i SAS.

4.Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

5.Vinst, på grund av avyttring av tillgång, som förvärvas av en fysisk person som har haft hemvist i en avtalsslutande stat och fått hemvist i den andra avtalsslutande staten får – utan hinder av bestämmelserna i punkt 4 – beskattas i den förstnämnda staten om överlåtelsen av tillgången inträffar vid något tillfälle under de tio år som följer närmast efter den tidpunkt då personen upphört att ha hemvist i den förstnämnda staten.

Artikel 14 Inkomst av anställning

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 15, 17 och 18 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om:

  1. mottagaren vistas i den andra staten under tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret i fråga, och

  2. ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt

  3. ersättningen inte belastar fast driftställe som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om en person med hemvist i Sverige uppbär ersättning för arbete utfört ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), ska sådan ersättning beskattas endast i Sverige.

Artikel 15 Styrelsearvode

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

Artikel 16 Artister och sportutövare

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 14 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller i egenskap av sportutövare, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet som artist eller sportutövare bedriver i denna egenskap inte tillfaller artisten eller sportutövaren själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 14, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller sportutövaren bedriver verksamheten.

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte på inkomst, som en artist eller sportutövare förvärvar genom sin personliga verksamhet i en avtalsslutande stat, om artistens eller sportutövarens besök i denna stat i sin helhet finansieras av allmänna medel från den andra avtalsslutande staten. I sådant fall beskattas inkomsten endast i den avtalsslutande stat där artisten eller sportutövaren har hemvist.

Artikel 17 Pensioner, livräntor och liknande betalningar

1.Pension och annan liknande ersättning, utbetalning enligt socialförsäkringslagstiftningen och livränta som härrör från en avtalsslutande stat och betalas till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i den förstnämnda avtalsslutande staten.

2.Med uttrycket ”livränta” förstås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i pengar eller pengars värde.

Artikel 18 Offentlig tjänst

  1. Lön och annan liknande ersättning, med undantag för pension, som betalas av en avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, underavdelnings eller myndighets tjänst, beskattas endast i denna stat.

  2. Sådan lön och annan liknande ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna andra stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och:

    1. är medborgare i denna stat, eller

    2. inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.Bestämmelserna i artiklarna 14, 15 och 16 tillämpas på ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel 19 Studerande

Studerande eller praktikant som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller praktik, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller praktik, om beloppen härrör från källa utanför denna stat.

Artikel 20 Annan inkomst

1.Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag av inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

Artikel 21 Förmögenhet

1.Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

3.Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat och av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp och luftfartyg, beskattas endast i denna stat.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas i fråga om förmögenhet som ägs av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), men endast i fråga om den del av förmögenheten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i SAS.

4.Alla andra slag av förmögenhet som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

5.Om, i enlighet med punkt 4 i denna artikel, rätten att beskatta förmögenhet som innehas av person med hemvist i en avtalsslutande stat, tillfaller endast denna stat, får denna förmögenhet beskattas i den andra avtalsslutande staten, om förmögenheten inte är föremål för en allmän förmögenhetsskatt enligt lagstiftningen i den förstnämnda staten.

Artikel 22 Undanröjande av dubbelbeskattning

1.Beträffande Mauritius ska dubbelbeskattning undvikas på följande sätt:

  1. Om en person med hemvist i Mauritius förvärvar inkomst från Sverige, får den skatt på inkomsten som i enlighet med detta avtal tagits ut i Sverige, avräknas mot skatt som personen betalat i Mauritius.

  2. Om ett bolag med hemvist i Sverige betalar utdelning till en person med hemvist i Mauritius som kontrollerar, direkt eller indirekt, minst 5 procent av det utdelande bolagets kapital, ska vid avräkningen beaktas (förutom sådan svensk skatt för vilken avräkning ska ges enligt punkt a) ovan) den svenska skatt som bolaget betalat på den vinst av vilken utdelningen betalas.

Avräkningsbeloppet enligt punkterna a) och b) ovan ska emellertid inte överstiga den mauritiska skatt som (beräknad utan sådan avräkning) belöper på den inkomst som härrör från Sverige.

2.Beträffande Sverige ska dubbelbeskattning undvikas på följande sätt:

  1. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt mauritisk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Mauritius, ska Sverige – med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framledes kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den mauritiska skatt som erlagts på inkomsten.

  2. Om en person med hemvist i Sverige erhåller inkomst som i enlighet med detta avtal beskattas endast i Mauritius, får Sverige, vid fastställande av skattesatsen för svensk progressiv skatt beakta den inkomst som ska beskattas endast i Mauritius.

  3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt a) ovan är utdelning från bolag med hemvist i Mauritius till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt enligt bestämmelserna i svensk lag om skattebefrielse för utdelning som betalas till svenska bolag från bolag i utlandet.

  4. Om en person med hemvist i Sverige innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Mauritius, ska Sverige från skatten på denna persons förmögenhet avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som erlagts i Mauritius. Avräkningsbeloppet ska emellertid inte överstiga den del av den svenska förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i Mauritius.

Artikel 23 Förbud mot diskriminering

1.Medborgare i en avtalsslutande stat ska inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, ska i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt som medges personer med hemvist i den egna staten.

3.Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 4 eller artikel 12 punkt 4 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmande av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4.Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, ska inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.

5.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i denna artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

Artikel 24 Förfarande vid ömsesidig överenskommelse

1.Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att det påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordningar, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 23 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken ska läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, ska myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av detta avtal.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter.

Artikel 25 Utbyte av upplysningar

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staternas eller för deras politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artiklarna 1 och 2.

2.Upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot enligt punkt 1 ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller driver in de skatter som åsyftas i punkt 1 eller handlägger åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Dessa personer eller myndigheter får använda upplysningar bara för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 medför inte skyldighet för en avtalsslutande stat att:

  1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

  2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

  3. lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

4.Då en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna artikel ska den andra avtalsslutande staten använda de medel som denna stat förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om denna andra stat inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Förpliktelsen i föregående mening begränsas av bestämmelserna i punkt 3, men detta medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra lämna upplysningar uteslutande därför att denna stat inte har något eget intresse av sådana upplysningar.

5.Bestämmelserna i punkt 3 medför inte rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av en bank, annan finansiell institution, ombud, representant eller förvaltare eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person.

Artikel 26 Begränsning av förmåner

Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal, om

  1. bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar sina inkomster huvudsakligen från andra stater

    1. från aktiviteter sådana som finansiella tjänster eller sjöfart, eller

    2. genom att vara huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse huvudsakligen i andra stater, och

  2. sådan inkomst beskattas väsentligt lägre enligt lagstiftningen i denna stat än inkomster från liknande verksamhet som bedrivs inom denna stat eller från att vara huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse i denna stat,

ska de bestämmelser i detta avtal som medger undantag från eller nedsättning av skatt inte tillämpas på inkomst som sådant bolag förvärvar och inte heller på utdelning som betalas av sådant bolag.

Artikel 27 Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat.

Artikel 28 Ikraftträdande

1.De avtalsslutande staterna ska skriftligen underrätta varandra när de åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att detta avtal ska träda i kraft.

2.Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter det att den sista av dessa underrättelser tagits emot och ska därefter tillämpas

  1. i fråga om källskatter, för belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då avtalet träder i kraft eller senare,

  2. i fråga om andra skatter på inkomst, och skatter på förmögenhet, på skatt som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då avtalet träder i kraft eller senare.

3.Avtalet mellan Sveriges regering och Mauritius regering för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst som undertecknades den 23 april 1992 (1992 års avtal) ska upphöra genom ikraftträdandet av detta avtal. Bestämmelserna i 1992 års avtal ska emellertid fortsätta att tillämpas till dess bestämmelserna i detta avtal, i enlighet med bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel, börjar tillämpas.

Artikel 29 Upphörande

Detta avtal förblir i kraft till dess att det sägs upp av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på diplomatisk väg skriftligen säga upp avtalet genom underrättelse härom minst sex månader före utgången av något kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla

  1. i fråga om källskatt, för belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter utgången av sexmånadersperioden eller senare,

  2. i fråga om andra skatter på inkomst, och skatter på förmögenhet, på skatt som tas ut för det beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter utgången av sexmånadersperioden eller senare.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal. Som skedde i Paris den 1 december 2011, i två exemplar på engelska språket.

För Konungariket Sveriges regering

Gunnar Lund

För Republiken Mauritius regering

Jacques Chasteau de Balyon

Protokoll

Vid undertecknandet av avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Mauritius för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet, har de avtalsslutande staterna kommit överens om följande bestämmelser, som ska utgöra en integrerande del av avtalet:

I fråga om artikel 26 är det överenskommet

  1. att bestämmelserna i nämnda artikel gäller för inkomst hos, och utdelning från, ett bolag som

    1. är berättigat till förmånlig behandling vad gäller avräkning av utländsk skatt enligt bestämmelserna i punkt 8(3) i Mauritius Income Tax (Foreign Tax Credit) Regulations 1996, eller

    2. avses i sektion 73A i Mauritius Income Tax Act 1995, eller

    3. omfattas av någon lag som är i huvudsak likartad de lagar som nämns i 1) eller 2) ovan och som införts efter dagen för undertecknandet av detta avtal, samt

  2. att uttrycket ”finansiella tjänster” innefattar bank-, finansierings- och försäkringsverksamhet, förvaltning av tillgångar, förvaringstjänster, distribution av finansiella produkter, mäkleri, förvaltning av pensioner och pensionsförmåner samt likviditetsförvaltning.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Paris den 1 december 2011, i två exemplar på engelska språket.

För Konungariket Sveriges regering

Gunnar Lund

För Republiken Mauritius regering

Jacques Chasteau de Balyon