Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

1 §Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken. I förordningen finns också bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om nationalparker.

2 §Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 § och Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för vattenskyddsområden och det centrala vägledningsansvaret för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller vattenmiljöer eller grundvatten.

Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Förordning (2011:629)

3 §Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

4 §Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst naturminne.

5 §Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken.

Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken som avser sådana biotopskyddsområden.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda områdena.

Förordning (2009:1328)

6 §Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Skogsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde.

Förordning (2009:1328)

7 §Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde.

Förordning (2009:1328)

7 a §En kommun får i det enskilda fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges i bilaga 2 eller 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Kommunen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda ett sådant biotopskyddsområde.

Förordning (2010:319)

8 §Bestämmelserna i 5–7 a §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse.

Förordning (2010:319)

8 a §Även om ett mark- eller vattenområde är ett biotopskyddsområde får de verksamheter bedrivas och åtgärder vidtas som behövs för att genomföra en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900), om planen eller bestämmelserna antogs eller fastställdes innan biotopskyddsområdet beslutades.

Förordning (2012:709)

8 b §Försvarsmakten får bedriva verksamhet inom ett mark- eller vattenområde som används som övningsfält eller skjutfält även om området är ett biotopskyddsområde.

Förordning (2010:319)

9 §Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 §Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

11 §Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 17 § miljöbalken.

Förordning (2009:622)

12 §har upphävts genom förordning (2009:622).

13 §Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken.

14 §Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd från Kustbevakningen.

Kustbevakningen får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på tillstånd, om det finns särskilda skäl.

Förordning (2011:629)

14 a §Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana tillstånd till marinvetenskaplig forskning som avses i 14 §.

Innan Kustbevakningen meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska den höra Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning.

Förordning (2011:629)

15 §Naturvårdsverket ska föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har

1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,

2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG,

3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska kommissionen inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller

4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.

Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som meddelas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem.

Förordning (2011:629)

16 §Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om ett sådant område som avses i 15 § andra stycket 1–3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter samt vidta åtgärder för att förhindra

1. att den livsmiljö eller de livsmiljöer som avses att skyddas i området försämras, och

2. att den art eller de arter som avses att skyddas i området utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.

Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när

1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,

2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och

3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när

1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,

2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och

3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt.

Förordning (2024:155)

17 §I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket 1–3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas. Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana prövningar som avses i 7 kap. 28 a–29 §§ miljöbalken. Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av dem.

Förordning (2001:449)

18 §Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken.

Förordning (2011:371)

19 §Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen skall avse de förhållanden som anges i 16 §.

Förordning (2001:449)

20 §Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör

1. människors hälsa,

2. den allmänna säkerheten,

3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller

4. andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.

Förordning (2010:1189)

20 a §I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits.

Förordning (2010:1189)

20 b §Av 2 § förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon framgår att i fråga om sådana särskilda skyddade områden som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 och 2 miljöbalken ska bestämmelserna i 16, 17 och 19–20 a §§ denna förordning tillämpas även i Sveriges ekonomiska zon.

Förordning (2024:155)

21 §Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

22 §Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken.

Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.

Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket.

Förordning (2005:1159)

23 §En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken ska vara skriftlig och åtföljd av en karta samt, i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet, en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

I 19 kap. 6 § miljöbalken finns det en bestämmelse om det underlag som ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.

Förordning (2017:974)

23 a §Om ett ärende som avses i 23 § är av stort allmänt intresse, ska den som prövar ärendet kungöra ansökan. Kungörelsen ska föras in i ortstidning. I kungörelsen ska det anges att skriftliga synpunkter på ansökan får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var handlingarna i ärendet hålls tillgängliga.

Förordning (2017:974)

24 §Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut.

Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande.

Beslut som avses i första stycket är

1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne,

2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat, kulturreservat eller naturminne,

3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,

4. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde,

5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde,

6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet, om beslutet är avsett att gälla längre tid än sex månader,

7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde, och

8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde.

Förordning (2010:319)

25 §Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje stycket.

25 a §En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken samråda med

1. Skogsstyrelsen, om beslutet rör skogsmark och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Skogsstyrelsen,

2. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör fiske och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Havs- och vattenmyndigheten,

3. Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Jordbruksverket, och

4. Sveriges geologiska undersökning, om beslutet rör grundvatten och det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.

Förordning (2011:629)

25 b §En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om bildande, ändring eller upphävande av ett naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde samråda med Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska undersökning.

Förordning (2010:319)

25 c §Skogsstyrelsen ska i ett ärende enligt 6 § samråda med

1. länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för länsstyrelsen, och

2. kommunen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för kommunen.

Förordning (2010:319)

26 §Innan länsstyrelsen fattar beslut i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 § miljöbalken ska länsstyrelsen samråda med

1. Naturvårdsverket, om beslutet rör Naturvårdsverket och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt,

2. Riksantikvarieämbetet, om beslutet rör Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt, och

3. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör Havs- och vattenmyndigheten och är av vikt.

Förordning (2011:629)

27 §När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs ska beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet ska också införas i ortstidning. Sökande och sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras.

Beslut som avses i första stycket är

1. beslut enligt 7 kap. miljöbalken att förklara ett område eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och naturföremål,

2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller naturminne,

3. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett område ska utgöra ett biotopskyddsområde,

4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för markinnehavaren,

5. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av strandskyddsområdet och beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken om upphävande av strandskydd,

6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för ett miljöskyddsområde,

7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,

8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt förbud, och

9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter.

Förordning (2010:319)

28 §Följande beslut ska skickas till Naturvårdsverket:

1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,

2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,

4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,

5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål,

6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål samt föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken,

7. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, och

8. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

Förordning (2011:629)

28 a §Följande beslut ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten:

1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,

2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,

4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,

5. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål, och

6. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

Förordning (2011:629)

28 b §Följande beslut ska skickas till Riksantikvarieämbetet:

1. beslut att förklara områden som naturreservat eller kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana områden,

2. beslut om skötselplan enligt 3 §,

3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och beslut att återkalla ett sådant förordnande,

4. beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat eller kulturreservat,

5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat, och

6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör kulturreservat.

Förordning (2011:629)

28 c §Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål ska skickas till Transportstyrelsen, om föreskrifterna har betydelse för luftfarten.

Förordning (2011:629)

28 d §Beslut enligt 27 § andra stycket ska skickas till Statens jordbruksverk och Boverket, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten.

Förordning (2011:629)

28 e §Följande beslut ska skickas till Lantmäterimyndigheten:

1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål,

2. beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken,

3. beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som avses i 1 och 2,

4. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken,

5. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a–18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,

6. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och

7. sådana beslut enligt 27 § andra stycket som inte följer av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten.

Förordning (2011:629)

28 f §Följande beslut ska skickas till väghållningsmyndigheten:

1. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a–18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,

2. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten, och

3. beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om beslutet har betydelse för myndigheten.

Förordning (2011:629)

29 §Följande beslut ska sändas till länsstyrelsen.

1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.

2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör ett biotopskyddsområde enligt 6 eller 7 a § denna förordning, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för länsstyrelsen.

3. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 b–18 e §§ miljöbalken.

4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

Förordning (2010:319)

30 §Följande beslut ska sändas till kommunen.

1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om föreskrifter för områden och naturföremål.

2. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a och 18 c–18 e §§ miljöbalken.

3. Beslut att upphäva strandskydd enligt 7 kap. 18 § miljöbalken.

4. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.

5. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte följer av 1.

Förordning (2009:622)

31 §Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 §Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.

Förordning (2000:331)

33 §Länsstyrelsen ska föra ett register över beslut enligt 7 kap. miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens område (naturvårdsregister).

Förordning (2011:629)

33 a §Naturvårdsverket ska föra ett sammanfattande nationellt register över sådana beslut och förhållanden som avses i 33 §.

Förordning (2011:629)

33 b §Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana naturvårdsregister som avses i 33 §. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Havs- och vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen.

Förordning (2011:629)

34 §I ärenden enligt 7 kap. miljöbalken skall länsstyrelsen på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör biotopskyddsområden enligt 6 §.

Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som avses i 31 kap. 11 § miljöbalken.

Förordning (2005:1159)

35 §Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas, skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall förfaras med beloppet.

36 §Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken förs i domstol, företräds staten av Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

37 §Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 § miljöbalken kan på kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

38 §Länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs.

Förordning (2010:171)

39 §Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 2 kap. 4 och 7–10 §§ miljötillsynsförordningen.

Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Förordning (2020:640)

40 §Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut som rör frågor som avses i 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får dock i fråga om strandskydd endast överklaga beslut enligt 7 kap. 18 och 18 a §§ miljöbalken.

Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.

Förordning (2011:629)

41 §En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10–13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får överklagas hos regeringen.

Bestämmelser om överklagande till mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

Förordning (2010:960)

42 §I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande.

1998:1252

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.

2. En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall anses ha tillkommit med stöd av 3 §.

3. I fråga om biotopskydd som har beslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket naturvårdsförordningen (1976:484).

4. Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen (1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a § naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla. Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna förordning.

5. Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare enligt 21 §.

6. Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §.

2012:709

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för verksamheter och åtgärder som behövs för att genomföra en arbetsplan som har upprättats enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan som har upprättats enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, i deras lydelser före den 1 januari 2013.

2017:974

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen av ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

2020:640

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2020.

2024:155

Denna förordning träder i kraft den 7 april 2024.