UTDRAG UR PROPOSITION 1993/94:78

Upphandling under tröskelvärden

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1992:1528) om offentlig upphandling kompletteras med regler om upphandling under de tröskelvärden som anges i lagen. Därigenom kommer all offentlig upphandling att regleras i ett regelverk.

FÖRFATTNINGSKOMMENTAR

[Sidnumreringen i textens yttermarginal ansluter till propositionens sidnumrering; red.anm.]

Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde m.m.

1 §

I första stycket anges hur lagen är disponerad. Eftersom det nu föreslås att ett nytt kapitel införs och att nuvarande 6 kap. flyttas till det nya 7 kap. har lydelsen av första stycket följdändrats.

Den skillnaden föreligger mellan det nya 6 kap. och övriga kapitel att 6 kap. innehåller nationella bestämmelser som inte grundas på internationella regler eller någon internationell överenskommelse, utom vad avser 16  §, som motsvarar upphävda 5 kap. 27 §.

2 §

Andra stycket följdändras. Ändringen innebär att det inte längre är någon skillnad mellan upphandling över och under tröskelvärdena vad gäller kretsen av upphandlande enheter. Vidare framgår av stycket vilka bestämmelser som gäller för upphandling under tröskelvärdena, inkl. överprövning och skadestånd i det nya 7 kap.

3 §

Enligt 1 kap. 3 § LOU gäller lagen inte i fem i bestämmelsen uppräknade situationer. Dessa undantag är hämtade från EG:s direktiv. Tre av undantagen tar sikte på upphandlingsförfaranden som kan överenskommas i särskilda avtal eller på annat sätt. I dessa fall innebär undantagsbestämmelsen att de slagens upphandling likväl underkastas viss reglering, nämligen den som i varje enskilt fall avtalas.

De generella undantagen i övrigt från lagens tillämpningsområde avser bl.a. upphandlingar som omfattas av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet. På dessa upphandlingar är för närvarande UF tillämplig. Om UF upphävs skulle upphandlingarna inte omfattas av några författningsregler alls. Det nu föreliggande förslaget innebär att UF:s regler i allt väsentligt inarbetas i lagen och därför kan tillämpas även i dessa fall.

Av dessa skäl har 1 kap. 3 § disponerats om. I första stycket återfinns de situationer där det kan förutsättas att lagens regler ersätts av särskilda överenskommelser om upphandlingen i fråga.

I det nya andra stycket nämns de övriga två upphandlingsfallen. Den ändrade lydelsen innebär att sådana upphandlingar omfattas av i huvudsak samma regler som upphandlingar under tröskelvärdena, eftersom endast bestämmelserna i 6 kap. skall tillämpas. Av skäl som anförts i avsnitt 6.4 har en särskild undantagsbestämmelse förts in i 6 kap. 17 §.

5 §

Paragrafen kompletteras avseende definitionen av upphandlande enhet. Därutöver tillkommer ytterligare definitioner, Förenklad upphandling och Direktupphandling. Dessa förfaranden får användas endast vid upphandling som avses i 6 kap.

Med termen förenklad upphandling avses en markering av att förfarandet avviker från de detaljerade kraven i formella hänseenden som utmärker de tidigare i bestämmelsen nämnda förfarandena, särskilt selektiv och förhandlad upphandling. Definitionen har utformats så att den ansluter såväl till UF:s som till UR:s bestämmelser och föreskrifter om sluten upphandling och förhandlingsupphandling. Några remissinstanser har anmärkt att termen inte är så väl vald, eftersom man anser att det i termen ligger en värdering av att annan upphandling är komplicerad. Vidare har FMV ansett att det ur pedagogisk synvinkel kan ifrågasättas om det är en lämplig lösning att lansera detta begrepp på det förfarande som används vid de värdemässigt största offentliga upphandlingar som förekommer i landet. Regeringen har förståelse för dessa kommentarer, men vill för sin del anföra att syftet endast är att åstadkomma en term som är enkel att använda. Regeringen anser vidare att det inte ligger någon värdering i begreppet, utan snarare endast ett konstaterande att förfarandet i formellt hänseende är mindre reglerat än de internationella förfarandena.

Termen direktupphandling är densamma som i dag används i såväl statlig som kommunal upphandling. Definitionen är något kortare än den som används i UF (4 §) och i UR (7 §). Termens innebörd är densamma som tidigare.

5 kap. Upphandling av tjänster

Tillämpningsområde

1 §

Första stycket har ändrats enligt Lagrådets förslag. Genom ändringen framgår att upphandling av A-tjänster över tröskelvärdet behandlas i detta kapitel och att B-tjänster behandlas i 6 kap. I 6 kap. 16 § finns vissa särskilda bestämmelser om vad som gäller för upphandling av B-tjänster över tröskelvärdet. De reglerna motsvarar nuvarande lydelse av 5 kap. 27 §. Av 6 kap. 1 § framgår vilka hänsyn man skall ta till tröskelvärden vid tjänsteupphandling.

Andra stycket infördes genom SFS 1992:1528. Av förbiseende återgavs stycket inte i regeringens förslag i prop. 1992/93:209 till ändring av paragrafen, vilket medförde att SFS 1993:924 inte kom att innehålla detta stycke. Förbiseendet rättas nu till genom att stycket återinförs i den lydelse det hade enligt SFS 1992:1528.

6 kap. Upphandling som understiger de tröskelvärden som anges i 2–5 kap., m.m.

Tillämpningsområde

1 §

I punkt 1 anges kapitlets tillämpningsområde till sådan upphandling som avses i 2, 3 och 4 kap. och understiger tröskelvärdena i de kapitlen. Punkt 2 innebär att 6 kap. är tillämpligt på upphandling enligt 5 kap. av A-tjänster under tröskelvärdet i det kapitlet. Punkt 3 innebär att 6 kap. skall tillämpas på upphandling enligt 5 kap. av B-tjänster, oavsett värde.

I punkt 4 anges att även de upphandlingar som avses i 1 kap. 3 § andra stycket omfattas av 6 kap. oavsett värde.

Av andra stycket framgår att även vid nu aktuella upphandlingar gäller huvudregeln om affärsmässighet, definitionsbestämmelserna och vissa andra allmänna bestämmelser. De övriga allmänna bestämmelserna i 1 kap. som är viktiga även vid mindre upphandlingar återges i följande bestämmelser i 6 kap.

Bestämmelsen i tredje stycket innebär att företag m.fl. som är upphandlande enheter endast i fråga om upphandling över tröskelvärdet i 4 kap. för verksamheter som avses där, är upphandlande enheter för motsvarande upphandling även under tröskelvärdet i 4 kap.

Val av upphandlingsförfarande

2 §

I första stycket, första meningen slås fast att den förenklade upphandlingen är det förfarande som skall användas vid upphandling under tröskelvärdena. Det bör här erinras om att kravet på att utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns gäller även vid val av upphandlingsförfarande. Det bör alltså inte komma i fråga att vid förenklad upphandling vända sig till endast en leverantör om det finns flera. Om det i något undantagsfall finns endast en leverantör innebär bestämmelsen om förenklad upphandling att skriftligt anbud likväl skall infordras. I andra meningen öppnas en undantagsmöjlighet för vissa särskilt angivna fall, då direktupphandling får tillgripas. Bestämmelsen i den andra meningen motsvarar vad som i dag tillämpas enligt RRVs föreskrifter till 4 § UF och enligt anvisningarna till 7 § UR. Uttrycket ”synnerliga skäl” avser att ytterligare markera att direktupphandling är ett undantag.

Den valda ordalydelsen ansluter till de bestämmelser i 2–5 kap. LOU som gäller förutsättningen att på grund av brådska m.m. använda förhandlad upphandling utan föregående annonsering.

Vid remissbehandlingen av promemorian uttryckte Konkurrensverket farhågor för att syftet att undvika detaljreglering leder till att reglerna blir så övergripande att ändamålet med regleringen äventyras och påpekade att det är viktigt att objektivitet och öppenhet iakttas vid upphandling. Med anledning av verkets synpunkter kan erinras om att huvudregeln om affärsmässighet gäller för all upphandling, även den i 6 kap. och att därmed alla åtgärder man vidtar under en upphandling måste avvägas i förhållande till den huvudregeln. Sålunda bör även vid direktupphandling den lägsta kostnaden eller bästa kvaliteten eftersträvas. Prisjämförelser och andra undersökningar är därvid lämpliga förfaringssätt och skall därför om möjligt genomföras. Direktupphandling är en upphandlingsform som nämns bara i 6 kap. och kan därför inte användas för upphandling som överstiger tröskelvärdena i 2–5 kap., oavsett om synnerliga skäl föreligger. Över tröskelvärdena får där tillämpliga förfaranden användas. I ett fall kan dock direktupphandling förekomma över tröskelvärdet i 5 kap., nämligen vid upphandling av B-tjänster över det värdet (jfr 6 kap. 1 § 1). För det krävs dock synnerliga skäl, vilket innebär att det inte heller i det fallet kan komma i fråga att använda direktupphandling som en ordinarie upphandlingsform.

I andra stycket anges att en upphandlande enhet vid behov skall fastställa riktlinjer för användning av direktupphandling.

Förfrågningsunderlag, infordrande av anbud

3 §

Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar bestämmelserna i 1 kap. 16 §. Därmed blir rutinerna över och under tröskelvärdena desamma i detta hänseende, som är centralt med hänsyn till kravet på öppenhet i upphandlingen.

I tredje stycket anges ytterligare några krav på innehållet i underlaget. I första meningen anges att det skall framgå av underlaget om ett anbud kan komma att antas utan föregående förhandling. Vidare skall i underlaget anges att anbud som lämnas på telefax m.m. omgående skall bekräftas skriftligt.

4 §

Enligt första meningen skall en upphandlande enhet som använder förenklad upphandling infordra skriftliga anbud genom annons eller skrivelse. I andra meningen anges inte någon viss annonsering eller annan detaljerad reglering av hur kännedom om upphandlingen skall spridas. I stället nämns, mera som en påminnelse, att huvudregeln om affärsmässighet gäller även i detta hänseende. Innebörden av bestämmelsen ansluter till vad som i dag gäller enligt såväl UF som UR beträffande anbudsinfordran utan annonsering (jfr RRVs föreskrifter till 6 § UF och föreskrifterna i 9 § andra stycket UR). Metoderna för att infordra anbud begränsas till de två som nu anges i lagtexten. Anbudsinfordran på annat sätt blir inte tillåten.

Vidare föreligger den skillnaden i förhållande till dagens regler att det för den statliga upphandlingen inte pekas ut något visst annonsorgan. Det ankommer på varje upphandlande enhet att själv avgöra vilken annonsering eller vilket utskick av skrivelser som i varje enskilt fall bäst överensstämmer med huvudregeln om affärsmässighet.

5 §

I första stycket stadgas att det skall anges en sista dag för lämnande av anbud. Beroende på vilken form för tillkännagivande som enheten valt skall uppgiften anges antingen i annonsen, skrivelsen eller i förfrågningsunderlaget. Enligt andra meningen skall en anbudsgivare ges skälig tid att lämna anbud. Därmed undviks den detaljreglering beträffande tidsfrister m.m. som utmärker förfarandena över tröskelvärdena, samtidigt som påminnelsen i andra meningen om huvudregeln om affärsmässighet tjänar som en garanti för att förfarandet under dessa värden ger ett affärsmässigt resultat.

Bestämmelsen i andra stycket har till syfte att förhindra att en upphandlande enhet i ett och samma förfarande måste hantera anbud som går ut vid olika tidpunkter.

6 §

I denna bestämmelse anges att även en leverantör som inte särskilt tillfrågats har rätt att på begäran få förfrågningsunderlaget på samma villkor som övriga leverantörer. Det förhållandet att även ej tillfrågade leverantörer har rätt att få ta del av förfrågningsunderlaget och har rätt att få lämnade anbud prövade (jfr 11 §), förutsatt att den upphandlande enheten godtar de upplysningar leverantören lämnar enligt 9  §, är en garanti för att affärsmässighet iakttas vid upphandlingen. I detta hänseende avviker reglerna under tröskelvärdena från den mindre generösa regleringen över tröskelvärdena vid selektiv och förhandlad upphandling.

Mottagande och öppnande av anbud

7 §

Bestämmelsen i första stycket motsvarar 1 kap. 20 § första stycket. Andra stycket kan tillämpas om förhandlingar ingår i den förenklade upphandlingen och motsvarar vad som enligt 1 kap. 20 § andra stycket gäller för den förhandlade upphandlingen över tröskelvärdena.

8 §

Första stycket motsvarar 1 kap. 21 § första stycket. Andra stycket motsvarar vad som gäller över tröskelvärdena enligt 1 kap. 21 § andra stycket och har anpassats till att där nämnda öppna och selektiva upphandling inte förekommer under tröskelvärdena.

Krav som får ställas på leverantören

9 §

Paragrafen ersätter vad som i UF regleras i 8 § under rubriken ”Kontroller” och vad som i UR regleras i 17 §. Bestämmelsen i första stycket motsvarar 1 kap. 17 § första stycket. Sistnämnda lagrum utgår ifrån att den upphandlande enheten har möjlighet att av leverantören begära upplysningar om vissa angivna förhållanden. Enheten har vidare rätt att utesluta en leverantör om denne i väsentliga hänseenden underlåtit att lämna sådana upplysningar som enheten vill ha eller lämnat felaktiga upplysningar.

Av första och andra styckena framgår att en upphandlande enhet har rätt att även vid en nationell upphandling ställa sådana krav på en leverantör som enheten har rätt att ställa vid en internationell upphandling enligt 1 kap. 17 §.

I tredje stycket finns bestämmelser som tar sikte på just den nationella upphandlingen. Av praktiska skäl har rätten att begära upplysningar utformats så att enheten skall, om det inte är onödigt, kontrollera vissa förhållanden beträffande registrering m.m. Det ligger en viss flexibilitet i orden ''om det inte är onödigt''. Det förhållandet skall dock inte uppfattas så att enheten av t.ex. bekvämlighetsskäl eller på grund av brådska får underlåta att utföra dessa kontroller. I förslaget i promemorian fanns även en bestämmelse om att enheten skulle kontrollera att leverantören hade en behörig företrädare. Några remissinstanser har motsatt sig att den bestämmelsen införs. Enligt regeringens bedömning ligger en sådan kontroll i linje med det allmänna kravet på affärsmässigt beteende och behöver inte särskilt anmärkas.

De uppgifter som avses är bl.a. uppgifter om skulder för svenska skatter och socialavgifter (se om detta begrepp i lagen om socialavgifter, SFS 1981:691).

Det får ankomma på den upphandlande enheten att själv avgöra på vilket sätt den tar in de upplysningar som den i det enskilda fallet bedömer viktiga. Om enheten väljer att ta in dem från leverantören skall enheten ange på vilket sätt han kan visa att han uppfyller de ställda kraven. I tredje stycket åläggs därför den upphandlande enhet som väljer att ta in vissa upplysningar från leverantören att i förfrågningsunderlaget, annonsen eller skrivelsen ange på vilket sätt leverantören kan lämna upplysningarna.

10 §

Ett anbud från en leverantör som inte är registrerad på avsett sätt, förutsatt att registreringsskyldighet föreligger, får inte antas.

Prövning av anbud

11 §

Enligt gällande ordning har en myndighet rätt att avgöra huruvida ett anbud som, uppenbarligen utan anbudsgivarens vållande, kommit för sent skall antas eller ej. Någon motsvarande reglering föreslås ej här. Första stycket, första meningen i 11 § innebär i stället att ett anbud, för att få prövas måste ha kommit in inom den tid som angetts i förfrågningsunderlaget, annonsen eller skrivelsen. Något utrymme för att bedöma orsaken till att ett anbud kommer in för sent ges alltså inte. Det underlättar även tillämpningen av överprövningsreglerna.

Av första stycket, andra meningen framgår att enheten är skyldig att pröva alla anbud som kommit in i tid om inte annat följer av andra stycket i paragrafen eller av bestämmelsen i 10 § om att enheten inte får anta ett anbud från en leverantör som inte är registrerad på avsett sätt. Bestämmelsen kan åberopas även av inte tillfrågade leverantörer som lämnat anbud i tid.

Bestämmelsen i andra stycket ansluter till bestämmelsen i 9 § om vilka förhållanden som får undersökas. I detta stycke anges vilka följderna kan bli för den leverantör som inte lämnar begärda upplysningar eller inte klarar undersökningen av förhållanden som avses i 9 § första stycket. I sådana fall får en enhet förkasta ett anbud från leverantören. Det finns alltså ingen ovillkorlig skyldighet att avvisa leverantörer som uppvisar missförhållanden som avses i 9 § första stycket. Många gånger torde de emellertid kunna vara så allvarliga att det kan ifrågasättas om det är affärsmässigt att anlita en sådan leverantör.

Av 9 § tredje stycket framgick att enheten kan kontrollera om leverantören är fri från skulder för svenska skatter eller socialavgifter. Därmed anges att det är önskvärt att så är fallet. Enbart det förhållandet att någon är restförd för skatt innebär inte att allvarliga missförhållanden föreligger. Bedömningen av hur allvarligt man bör se på t.ex. en restförd skatteskuld är bl.a. beroende av hur leverantören sköter kontakterna med kronofogdemyndigheten. Om skatteskulden beror på särskilda tillfälliga förhållanden eller om en avbetalningsplan hos kronofogdemyndigheten sköts på ett korrekt sätt kan det finnas skäl till en annan bedömning än om det kan antas att skulden uppkommit på grund av direkt misskötsel eller är tecken på en allmänt sett svag ekonomi i företaget.

12 §

Första stycket motsvarar 1 kap. 22 §. Andra stycket motsvarar 1 kap. 23 § första stycket.

Dokumentation, underrättelse, förvaring av handlingar

13 §

I bestämmelsen återges en bestämmelse som motsvaras av 13 § UF och som alltså tillämpas på upphandling som görs av statlig myndighet. Som en bestämmelse i en lag får den generell tillämpning på alla rättssubjekt som omfattas av lagen.

14 §

Första och andra styckena motsvarar 13 § andra och tredje styckena UF samt i stort sett 17 § UR.

15 §

Denna bestämmelse motsvarar i huvudsak 1 kap. 24 §.

Särskilda bestämmelser för upphandling av tjänster som avses i avdelning B i bilagan

16 §

I paragrafen anges särskilda bestämmelser som gäller för upphandling av B-tjänster över tröskelvärdet i 5 kap. Bestämmelserna motsvarar vad som gällde enligt 5 kap. 27 § och som nu flyttats till 6 kap. i samband med att 5 kap. 27 § upphör att gälla.

Upphandling som rör rikets säkerhet m.m.

17 §

Den allmänna motiveringen för bestämmelsen har lämnats i avsnitt 6.4. Lydelsen har utformats med utgångspunkt i artikel VIII i GATT-överenskommelsen. Överenskommelsen finns i Svensk författningssamling som bilaga till förordningen (1980:849) om tillämpning av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling, omtryckt i SFS 1988:101.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...