Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att reglerna om avdrag vid beskattningen för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning förändras i syfte att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen. Förändringarna innebär främst att avdrag får göras under längre tid än i dag och att villkoren för avdrag blir enklare att uppfylla och tillämpa.
Det avgörande för avdrag bör i huvudsak vara att den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort och att en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har behållits på den tidigare bostadsorten. Kraven slopas på att den dubbla bosättningen ska vara skälig på grund av makens eller sambons förvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten eller någon annan särskild omständighet.
Avdrag föreslås vidare kunna göras av alla avdragsberättigade under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet får avdrag göras under sammanlagt längst fem år. I förhållande till gällande regler innebär detta en förlängd avdragstid med ett år för ensamstående och med två år för gifta och sambor. Avdrag föreslås även kunna ges under längre tid om synnerliga skäl för det finns. Som finansiering av förslagen med förenklade avdragsregler och förlängda tidsgränser vid dubbel bosättning föreslås i propositionen att avdraget för ökade utgifter för måltider och småutgifter vid såväl tillfälligt arbete som dubbel bosättning begränsas genom att sådana utgifter bara får dras av under den första månaden.
Propositionen innehåller också ett förslag om att skattefriheten enligt sexmånadersregeln inte ska gälla om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
I propositionen lämnas vidare ett förslag som innebär förändringar när det gäller rätten att dra av ränteutgifter i Sverige för personer som är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Sådant avdrag kan enligt förslaget få göras om den skattskyldige har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande i Sverige och till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet. Vidare ska ränteutgifterna ha betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt inom EES. Syftet med detta förslag är att EG-anpassa de svenska reglerna på området.
Propositionen innehåller även ett förslag om att slopa den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren. En sådan förmån föreslås i stället värderas enligt huvudregeln för värdering av inkomster i annat än pengar, dvs. till sitt marknadsvärde. För inkomståret 2008 ska dock övergångsvis förmån av lånedator värderas till 4.800 kronor per år.
Slutligen föreslås i propositionen att den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. avskaffas för personer som är födda 1937 och tidigare. Förslaget är ytterligare ett led i regeringens politik att öka sysselsättningen.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.