Skattenytt nr 9 1990 s. 599

Skall en utebliven affärshändelse bokföras?

Advokat Claes Sandels har i Skattenytt nr 4/1990 skrivit en bestickande artikel om vissa, närmast beskrivna som paradoxala, företeelser inom bokföringens och beskattningens domäner. Det gäller ett mycket intrikat redovisningsproblem, som advokat Sandels blygsamt placerar inom ”redovisningsteknikens Kindergarten.” Nu är emellertid inte saken fullt så enkel som advokat Sandels framställer den, åtminstone gäller det för den som har en mer ortodox syn på redovisningens möjligheter och begränsningar.

Låt mig först framhålla att jag inte avser att diskutera något av de enskilda fall, som advokat Sandels omnämner. Betydligt intressantare är de kärnfrågor, som tas upp på s. 242–243 och gäller bokföringens roll i sammanhanget. Sverige har ett ur intenationell synpunkt unikt samband mellan redovisning och beskattning. Det framgår såväl av 24 § KL: ”Inkomst av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot bestämmelserna i denna lag” som av 1:a stycket av 41 § KL: ”Av 24 § framgår att inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.” Redovisningens nära anknytning till beskattningen kan, om man vill fördjupa analysen, delas upp i två komponenter:

* det materiella sambandet

* det formella sambandet

Som bekant är innebörden av den nära anknytningen att beskattningen som huvudprincip grundar sig på redovisningen. Annorlunda uttryckt är det ett civilrättsligt vinstbegrepp, som utgör beskattningsnorm. Därutöver tillkommer att förutsättningen för avdrag i beskattningssammanhang för kostnader är att ifrågavarande kostnader också är bokförda. Förekomsten av ”hela rader av poster för korrigering av bokföringsresultatet till inkomst enligt skattelagen” (s. 242) är ingenting annat än en avspegling av nämnda samband, som är ett välkänt och allmänt accepterat faktum.

Men ett annorlunda utformat regelsystem hade kunnat varit upplagt så att omnämnda ”rader av poster för korrigeringar av bokföringsresultatet till inkomst enligt skattelagen” enbart återfunnits i företagets deklaration. Flera länder inom EG tillämpar som bekant redovisningsprinciper, som håller isär bokföring och uppgifter för beskattningsändamål.

Affärshändelsen

Vad ovan sagts är både känt och okontroversiellt. Men vad advokat Sandels kommit att behandla i sin artikel, utan att egentligen nämna det explicit, är vad bokföringen skall grunda sig på och om bokföring direkt mot det egna kapitalet utan att passera resultaträkningen är förenligt med bokföringslag och god redovisningssed.

Detta kan tyckas vara elementära frågor, men är i själva verket det centrala problemet. Enligt vedertagen redovisningsteori och redovisningspraxis är det affärshändelser och enbart sådana som skall bokföras. Om begreppet affärshändelse anger proposition 1975:104 till bokföringslag att det måste uppfattas som en specifik redovisningsterm. ”I själva begreppet ligger, som utredningen också framhållit, bla en begränsning till händelser som omedelbart påverkar rörelsens resultat och ställning.” (prop. s. 156)

”En utebliven intäkt är en kostnad” påstår advokat Sandels. Men det rör sig nog snarare om en alternativkostnad, ett begrepp som används inom kostnadskalkyleringen och inte i affärsbokföringen. Är en utebliven intäkt en affärshändelse? Skall en utebliven sådan affärshändelse bokföras?

Envar som överväger konsekvenserna av svaret ”ja” inser att svaret nödvändigtvis måste bli ett entydigt och mycket bestämt ”nej”. De flesta företag har nog så många uteblivna intäkter för affärer som av olika anledningar aldrig blev av – den tilltänkta kunden valde helt enkelt ett lägre anbud från ett konkurrentföretag – att om de bokfördes som kostnader, skulle resultatet avskräcka från ytterligare offertgivande. Men som en konsekvens härav skulle också de faktiska intäkterna sina och företaget komma på obestånd.

Sammanfattning: så bokför ingen!

Avslutningsvis kan noteras att den bokföringsteknik, som advokat Sandels förespråkar, inte vunnit spridning hos de bokföringsskyldiga. Advokat Sandels har själv gjort den iakttagelsen att inget företag, som omfattas av de aktuella ärendena, bokfört uteblivna intäkter som kostnader. Bokföringslagen och god redovisningssed har fungerat som en spärr mot alltför kreativ bokföring.

Christer Westermark

Christer Westermark är avdelningsdirektör vid Riksskatteverket.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...