Skattenytt Internationellt

Mervärdesskatt

Rådet har antagit ett direktiv om ändring i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) när det gäller bestämning av vilka personer som skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt. Enligt de nya reglerna får medlemsstaterna inte längre kräva att näringsidkare som är etablerade i en annan medlemsstat utser ett skatteombud som skall vara betalningsskyldigt för mervärdesskatt som utgår i verksamhetslandet.

(Direktiv 2000/65/EG av den 17 oktober 2000 om ändring av direktiv 77/388/EEG vad gäller bestämning av vilka personer som skall vara betalningsskyldiga för mervärdesskatt)

EG-fördraget

EG-domstolen har i en dom den 14 december 2000 prövat om de belgiska reglerna för förlustavdrag strider mot artikel 52 (numera artikel 43) i EG-fördraget om etableringsfrihet. Målet gällde ett belgiskt bolag med ett fast driftställe i Luxemburg. Enligt de belgiska reglerna fick bolaget inte avräkna de förluster som uppkommit i dess belgiska verksamhet ett visst beskattningsår mot vinster som uppkommit i samma verksamhet ett senare beskattningsår. Anledningen till det vägrade förlustavdraget var att bolaget under förluståret uppvisat vinst i det luxemburgska fasta driftstället. Förlusterna skulle därför avräknas från det fasta driftställets vinst och fick inte föras över till ett senare år. Problemet var bara att inkomsten hos det luxemburgska fasta driftstället var undantagen från skatt i Belgien enligt det tillämpliga dubbelbeskattningsavtalet. Möjligheten att avräkna den inhemska förlusten mot den utländska vinsten vad således utan värde för bolaget. EG-domstolen fann att de belgiska reglerna stred mot etableringsfriheten. Om bolaget endast hade haft verksamhet i Belgien hade det nämligen varit möjligt att dra av förlusten mot bolagets övriga inkomster. Det vägrade förlustavdraget ansågs därför hindra belgiska bolag från att etablera driftställen i andra medlemsländer.

Belgien hade försvarat reglerna med att dessa i många situationer kunde gynna bolag med utländska fasta driftställen. EG-domstolen menade dock att även om man skulle anta att det belgiska skattesystemet oftare gynnade bolag med driftställen i utlandet, kunde detta inte rättfärdiga de fall där sådana bolag faktiskt missgynnades. Även argumentet att bolag med och utan utländska fasta driftställen befann sig i ej jämförbara situationer, eftersom de förstnämnda ofta inte beskattas i Belgien för det utländska driftställets inkomster, förkastades av domstolen.

(Mål C-141/99 Algemene Maatschappij voor Investering en Dienstverlening NV (AMID))

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i en dom den 14 november 2000 tolkat artikel 19 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Artikel 19 reglerar hur avdrag för ingående mervärdesskatt skall beräknas för verksamhet som delvis är skattefri. Enligt artikeln skall en kvot beräknas där omsättningen för den skattebefriade verksamheten skall vara täljare och den totala omsättningen nämnare. Endast intäkter som härrör från utförda prestationer skall tillföras kvoten. Frågan i målet var hur utdelningar och räntor som ett holdingbolag erhåller från sina dotterbolag skall behandlas i detta hänseende, när holdingbolaget utfört vissa tjänster för dotterbolagens räkning. EG-domstolen fann att utdelningar inte skall inkluderas i det bråk som används vid beräkningen av den avdragsgilla delen, eftersom det inte finns ett sådant direkt och nödvändigt samband mellan en utdelning och ett tillhandahållande av tjänster att utdelningen kan anses utgöra vederlag för dessa tjänster. När det gällde räntebetalningar uttalade domstolen att sådana skall tillföras kvoten endast om lånetransaktionerna utgör en ekonomisk verksamhet för holdingbolaget i den mening som avses i artikel 4.2 i direktivet.

(Mål C-142/99 Floridienne SA och Berginvest SA mot belgiska staten)

Domstolen har vidare i en dom den 14 december 2000 tolkat artikel 4.5 i det sjätte direktivet angående skattskyldighet för offentligrättsliga organ. Enligt artikeln skall sådana organ inte anses som skattskyldiga när det gäller verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter, om det inte är så att skattefriheten skulle leda till konkurrenssnedvridningar av viss betydelse. EG-domstolen fann i målet att uthyrning av lokaler och platser för parkering av fordon är en verksamhet som kan anses utövad av offentligrättsligt organ i egenskap av myndighet i den mening som avses i artikel 4.5, såvida denna verksamhet utövas inom ramen för den rättsliga reglering som gäller för offentligrättsliga organ. Så är fallet om verksamheten innefattar utövande av offentliga maktbefogenheter. Domstolen fann vidare att en medlemsstats finansminister i nationell lag kan bemyndigas att precisera vad som skall anses utgöra konkurrenssnedvridning av viss betydelse i direktivets mening. Som svar på en särskild fråga från den nationella domstolen konstaterades slutligen att en nationell domstol har möjlighet, och i förekommande fall en skyldighet, att ex officio ställa en fråga till EG-domstolen, om den anser att detta är nödvändigt för att kunna döma i saken.

(Mål C-446/98 Fazenda Pública och Câmara Municipal do Porto, i närvaro av Ministério Público)

Punktskatt

Kommissionen har genom beslut 98/617/EG av den 21 oktober 1998 nekat Italien bemyndigande att vägra medge befrielse för vissa produkter som är befriade från punktskatt enligt direktiv 92/83/EEG om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker. Italien väckte talan vid EG-domstolen för att få kommissionens beslut ogiltigförklarat. Talan ogillades dock av domstolen i en dom den 7 december 2000.

(Mål C-482/98 Republiken Italien mot Europeiska gemenskapernas kommission)

Tull

EG-domstolen har i en dom den 7 december 2000 funnit att det är förenligt med artikel 53 i förordning nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex att i nationell lagstiftning föreskriva att varor som inte deklarerats för övergång till fri omsättning eller varit föremål för en begäran om annan godkänd tullbehandling inom de i lag föreskrivna fristerna skall försäljas av tullmyndigheten. Domstolen uttalade vidare att tillämpningen av ett förfarande som innebär antingen försäljning av dessa varor eller uttag av en tilläggsavgift, beräknad på varornas värde, för att reglera fallet med oförtullade varor inte strider mot proportionalitetsprincipen. Det ankom dock på den nationella domstolen att bedöma om den i det aktuella fallet föreskrivna tilläggsavgiften var förenlig med denna princip. Domstolen fann också att artiklarna 6.3 och 243 i tullkodexen inte hindrar att försäljning sker utan föregående underrättelse till de berörda. Slutligen fastslog domstolen att en tilläggsavgift som är avsedd att utgöra en påföljd för att tullformaliteter inte har iakttagits inte kan vara mervärdesskattepliktig.

(Mål C-213/99 José Teodoro de Andrade och Director da Alfândega de Leixoes, i närvaro av Ministério Público)

EG-fördraget

Kommissionen har väckt fördragsbrottstalan mot Grekland för åsidosättande av artiklarna 6, 48 och 52 (numera 12, 39 och 43) i EG-fördraget. Målet gäller nationell lag som exklusivt för grekiska medborgare förbehåller förmånen att få skattereduktion vid köp av fast egendom med utländsk valuta.

(Mål C-249/00 Kommissionen mot Grekland)

Mervärdesskatt

Kommissionen har väckt fördragsbrottstalan mot Finland för underlåtenhet att på ett korrekt sätt implementera artikel 2 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Målet gäller nationell lagstiftning som i vissa situationer undantar försäljning av konstverk från mervärdesskatt.

(Mål C-169/00 Kommissionen mot Finland)

Vidare har att mål angående tolkningen av artiklarna 13 A 1 m och 13 A 2 i det sjätte direktivet anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller tolkningen av begreppet ”utan vinstsyfte”.

(Mål C-174/00 Kennemer Golf & Country Club och Inspecteur der Belastingdienst Particulieren / Ondernemingen Haarlem)

Ett mål angående tolkningen av artikel 11 A i det sjätte direktivet har anhängiggjorts. Frågan i målet är om ett rörelsebidrag som täcker en del av driftskostnaderna och som påverkar det slutliga priset på de varor och tjänster som tillhandahålls, men som inte kan individualiseras i förhållande till ett transaktionspris, är skattepliktigt.

(Mål C-184/00 Office des produits wallons ASBL och belgiska staten)

Ett mål angående tolkningen av artikel 13 B d.5 i det sjätte direktivet har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller tillämpligheten av undantaget för banktjänster på vissa typer av värdepapperstransaktioner.

(Mål C-235/00 Commissioners of Customs & Excise och CSC Financial Services Ltd)

Vidare har ett mål angående tolkningen av artikel 13 A 2 a i det sjätte direktivet anhängiggjorts. Målet gäller kriterierna för att fastställa om ett organ, i målet närmare bestämt London Zoo, omfattas av undantaget från skattskyldighet för organ vars syfte inte är att systematiskt sträva efter att uppnå vinst.

(Mål C-267/00 Commissioners of Customs & Excise och Zoological Society of London)

Slutligen har ett mål angående tolkningen av artiklarna 6.2 och 13 C i det sjätte direktivet anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller beskattning av privat användning av varor som ingår i en rörelses tillgångar samt undantaget för uthyrning av fast egendom.

(Mål C-269/00 Wolfgang Seeling och Finanzamt Starnberg)

Punktskatt

Kommissionen har väckt fördragsbrottstalan mot Finland för underlåtenhet att på ett korrekt sätt implementera artiklarna 8.2 och 8.3 i direktiv 92/81/EEG och artikel 5.1 i direktiv 92/82/EEG angående punktskatt på mineralolja. Målet gäller nationell lagstiftning som tillåter användning av eldningsolja, vilken beskattas som bränsle avsedd för uppvärmning, som bränsle till motorfordon.

(Mål C-185/00 Kommissionen mot Finland)

Indirekt skatt på kapitalanskaffning

Ett mål angående tolkningen av artiklarna 4.3 och 10 i direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller avgifter till notarius publicus-tjänsteman avseende den urkund genom vilken ett bolag bildas.

(Mål C-264/00 Gründerzentrum-Betriebs-GmbH och Land Baden-Württemberg)

Tull

Ett mål angående tolkningen av artikel 201.3 i förordning 2913/92 om inrättandet av en tullkodex har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller giltigheten av ett beslut fattat av kommissionen i vilket det anges att uppbörd i efterhand skall vidtas avseende importtullar för TV-apparater härrörande från Turkiet som har importerats med stöd av felaktiga ATR-certifikat, när de turkiska myndigheterna kände till och kommissionen misstänkte felet.

(Mål C-251/00 Ilumitrónica – Iluminacao e Electrónica Lda och Chefe da Divisao de Procedimentos Aduaneiros e Fiscais mot Direccao das Alfândegas de Lisboe)

Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget

Regeringen förslår i en proposition vissa ändringar inom företagsskatteområdet för att få de svenska reglerna i bättre samklang med EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet och icke-diskriminering. EG-domstolen har i ett flertal mål under senare år funnit att nationella skatteregler strider mot EG-fördragets regler. Förslagen i propositionen syftar till att anpassa de svenska reglerna till denna praxis. Propositionen tar sikte på vissa regler som idag gynnar svenska företag i förhållande till utländska företag eller gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i utlandet. I propositionen föreslås ändringar i reglerna om skattefria utdelningar inom koncerner, utdelning av dotterbolagsaktier (lex ASEA), utskiftningar från ekonomiska föreningar, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden, avdrag för egenavgifter samt avdrag och avräkning av utländsk skatt.

(Prop. 2000/01:22 Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m.)

Redaktör Kristina Ståhl