Skattenytt nr 6 2004 s. 429

G Arbetsgivaravgifter

1 Är nattraktamente som utbetalats tillsammans med logi, kostnadsersättning eller lön?

RÅ 2003 ref. 73. I samband med att skattemyndigheten gjorde revision hos bolaget X avseende utgiftsåret 1997 framkom följande:

Ett antal anställda hade i samband med tjänsteförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten fått övernatta i en villafastighet tillhörande bolaget. För övernattningen betalade de anställda 35 kr var per natt till bolaget genom löneavdrag. Bolaget utbetalade samtidigt ett nattraktamente om 90 kr per natt (= halvt maximibelopp för år 1997).

Skattemyndigheten ansåg att de anställdas faktiska utgift för logi varit 35 kronor per natt och att skillnaden mellan 90 kr och 35 kr (55 kr per natt) var att se som lön. SKM påförde bolaget arbetsgivaravgifter på ett totalt underlag om 130 570 kr. Dessutom påfördes avgiftstillägg.

Bolaget överklagade SKM:s beslut till länsrätten och yrkade att hela det utbetalade beloppet, 90 kr, skulle ses som kostnadsersättning för vilken den anställde hade rätt till avdrag enligt 33 § anvisningspunkten 3 första stycket kommunalskattelagen, KL (numera 12 kap. 13 § inkomstskattelagen). Sådana kostnadsersättningar är enligt 2 kap. 3 § dåvarande lagen (1981:691) om socialavgifter ( numera 2 kap. 11 § p. 1 socialavgiftslagen) inte underlag för arbetsgivaravgifter. Bolaget ansåg att de anställdas exakta kostnader för övernattningen inte kunde fastställas, eftersom de förutom de 35 kronorna haft för bolaget okända utlägg för tvätt, hygienartiklar, sänglinne m.m. Avdrag skulle därför medges de anställda motsvarande det arbetsgivaren betalat, dock högst ett halvt maximibelopp (anv.p. 3 nionde stycket).

Länsrätten avslog överklagandet med motiveringen att den övernattning som bolaget tillhandahållit tillgodosett de krav som man kunde ställa på ett nattlogi. Det var även helt klart att de anställda inte utnyttjat någon annan övernattningsmöjlighet. Kostnader för tvätt och andra småutgifter kunde inte anses som en ökning av levnadskostnaderna förorsakade av övernattningen. Därför kunde bara de 35 kr som de anställda faktiskt betalat ses som en kostnad för logi. Resterande belopp skulle, som skattemyndigheten funnit, anses som avgiftspliktig lön.

Bolaget överklagade till kammarrätten. Kammarrätten gjorde följande bedömning: Lagstiftningen om ökade levnadskostnader bygger till stor del på schabloner. Så länge utbetalat traktamente inte överstiger schablonbeloppet kan några krav på bevisning avseende den anställdes kostnader inte ställas. I normalfallet måste antas att den anställde haft ökade levnadskostnader motsvarande schablonbeloppet om arbetsgivaren betalat ut traktamente.

Med hänvisning till detta biföll kammarrätten bolagets överklagande och upphävde länsrättens dom.

Riksskatteverket överklagade till Regeringsrätten som medgav prövningstillstånd.

I sitt yttrande anförde RSV att kammarrättens dom kunde leda till ett kringgående av KL:s (numera IL:s) regler och medföra att en arbetsgivare under en tjänsteresa både kunde tillhandahålla fritt logi och utan skatte- och avgiftskonsekvenser betala ut nattraktamente enligt schablon. Enligt RSV:s mening är detta i strid med skattelagstiftningens bokstav och anda. RSV fann inte heller något skäl att undanröja påfört avgiftstillägg.

Regeringsrätten hänvisade till ovan nämnda anvisningspunkt 3 i KL och till det nionde stycket, där det som en huvudregel anges att avdrag för logikostnad i samband med tjänsteresa medges med belopp motsvarande den faktiska utgiften. Om den skattskyldige inte kan visa kostnaden, medges avdrag med det belopp han fått från arbetsgivaren, dock högst ett halvt maximibelopp per natt. Eftersom bolaget hade gjort löneavdrag för de anställda motsvarande 35 kr per natt, ansåg Regeringsrätten att detta innebar att de anställdas faktiska logikostnad kunde visas och att den uppgått till detta belopp. Bestämmelsen om avdrag med högst ett halvt maximibelopp var därför inte tillämplig. Skillnadsbeloppet mellan utbetalat nattraktamente och löneavdraget (dvs. 55 kr) var alltså att se som lön och skulle ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.

Regeringsrätten biföll RSV:s överklagande och fastställde med upphävande av kammarrättens avgörande ”det slut som länsrättens dom innehåller”.

Regeringsrätten fann inte skäl föreligga att efterge avgiftstillägget.

2 Arbetsgivarbegreppet

I målet RÅ 2003 ref. 89 var frågan om bäruppköpare som anlitat utländska bärplockare och bl.a. ansökt om arbetstillstånd för dem, var att se som arbetsgivare med skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på utbetalad ersättning. Målet kommenteras närmare av Rabe.

Yvonne Svenström

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...