SkatteNytt nr 1-2 2007 s. 19

Specialisering i skattemål – för bättre rättssäkerhet och effektivitet i skatteprocessen

Artikeln har tillkommit i ett projekt bedrivet av Institutet Skatter & Rättssäkerhet.

Sverige har idag världens högsta skattetryck. Av det följer att skatterna för såväl privatpersoner som företag är en mycket stor utgiftspost. Det svenska skattesystemet omgärdas av ett mycket komplext regelverk som inte ens erfarna skatteexperter kan överblicka.

Långtgående specialisering förekommer därför inom både skatteförvaltningen och näringslivet.

Detta förhållande avspeglar sig däremot inte i domstolarna. Skattemålen döms normalt av domare som inte har särskild skattekompetens och som även dömer i flera andra måltyper, såsom körkortsmål och mål om vård av missbrukare. I det här avseendet skiljer sig Sverige från de flesta andra europeiska länder, av vilka merparten har en skatteprocess med mer eller mindre långtgående specialisering i skattemål.

1 Några rättssäkerhetsproblem med den nuvarande ordningen

1.1 Resursbrist och långa handläggningstider

Förvaltningsdomstolarna lider sedan länge av resursbrist på grund av minskade anslag samtidigt vilka nya måltyper ständigt tillkommer, till exempel utlänningsärenden som dessutom är förtursmål.1

En konsekvens av dessa brister är att handläggningstiderna i skattemål i många fall är långa, ibland till och med oskäligt långa. Sverige fälldes till och med för oskäligt långa handläggningstider i skattemål i Europadomstolen 2002 i målen Janosevic och Västberga Taxi och Vulic. Inte tillräckligt mycket har hänt sedan dess. Långa handläggningstider i domstolarna fortsätter att skapa problem för såväl enskilda som Skatteverket.

Dessvärre har de förslag till förändringar som framförts till större delen inneburit sämre rättssäkerhet för de skattskyldiga, såsom förslag om införande av prövningstillstånd för skattemål till kammarrätterna och kortare överklagandefrister.2

Se till exempel Domstolsverkets (DV) Rapport 2004:4, Skattemålshanteringen vid länsrätterna och i kammarrätterna.

DV Rapport 2002:4, Utvärdering och förslag kring prövningstillstånd i kammarrätt och DV Rapport 2004:4. Se även Fast, Katarina och Leidhammar, Börje; Rättssäkerhet och effektivitet – en omöjlig kombination i den svenska skatteprocessen? – en rapport om förslaget att införa prövningstillstånd i skattemål i kammarrätten, Svensk Näringsliv mars 2003 samt Karlstad University Studies 2003:24, s. 71 ff.: rapporten kan bl.a. laddas ned från Svenskt Näringslivs hemsida http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/article 434.ece

1.2 Frivillig specialisering och likheten inför lagen

För närvarande sker en ”frivillig” specialisering bland förvaltningsdomstolarna ute i landet, vilket betyder att vi runtom i landet har specialisering i olika utsträckning. Det finns än så länge ingen kartläggning över om och i vilken utsträckning som specialisering i skattemål har införts i de respektive domstolarna. Icke desto mindre kan konstateras att de försök som redovisats är framgångsrika och att det på det hela taget förefaller finnas en stark förändringsvilja bland många domare och handläggare vid förvaltningsdomstolarna.3

Likväl måste ifrågasättas om det är lämpligt att specialisering inte förekommer på samma sätt och i samma utsträckning i hela landet. Det torde innebära att en skattskyldig som processar i en viss fråga i en länsrätt med specialiserade domare kan komma att få en mer kvalificerad bedömning än en annan som har ett mål i samma fråga men som är anhängigt i en länsrätt som saknar specialiserade domare. Hur överensstämmer egentligen en sådan situation med principen om likheten inför lagen?

DV Rapport 2004:4

1.3 Officialprincipen?

Förvaltningsdomstolarna har ett särskilt utredningsansvar enligt den så kallade officialprincipen, vilken kommer till uttryck i 8 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Detta ansvar gör sig särskilt gällande i mål där den enskilde saknar ombud och som rör för denne stora belopp. I ljuset av detta långtgående utredningskrav är det uppenbart att det ställs höga krav på kompetensen och självständigheten hos de domare som skall hantera skattemålen. Mot bakgrund av ovanstående redogörelse om de nuvarande förhållandena infinner sig frågan hur officialprincipen skall kunna upprätthållas i den nuvarande ordningen.

2 Utvecklingen sedan 1991

Utvecklingen sedan den nya taxeringslagen infördes har gått mot fler överklaganden till kammarrätt, processer som omfattar större belopp än tidigare. Det kan också konstateras att tyngdpunkten för skatteprocessen numera ligger på kammarrätterna, istället för i första instans.

2.1 Överklaganden

Antalet överklagade skattemål till länsrätten har minskat kraftigt som en följd av att omprövningsinstitutet infördes genom nya taxeringslagen 1991. Däremot har antalet överklaganden till kammarrätt ökat från 12 till 40 procent.4 Denna påtagliga ökning av skattemål i kammarrätterna torde kunna förklaras med att skattemålen blivit materiellt svårare, men också att de rör större belopp än tidigare.

DV Rapport 2002:4 s. 17

2.2 Beloppsstorlek

Beloppsstorleken i skattemål har ökat avsevärt under 1990-talet; över en tredjedel av skattemålen rör numera tvistiga belopp på mer än 100.000 kronor.5

Ungefär samtidigt som den nya taxeringslagen infördes påbörjade de dåvarande skattemyndigheterna så kallade samordnade och planmässiga revisioner av de större företagen. Det rör sig om omfattande, komplicerade utredningar av koncerner med många bolag inblandade som utförs med regelbundna tidsintervaller. Det är inte ovanligt att nya rättsfrågor kommer upp i dessa mål. Utlandsfrågor som internprissättning och internationella omstruktureringar är vanligt förekommande. Processerna handlar ofta om stora belopp, ibland till och med i miljardklassen, som har stor ekonomisk betydelse för företagen.

När det gäller de små företagen kan en utdragen skatteprocess vara en fråga om det överhuvudtaget är möjligt att driva verksamheten vidare. Icke att förglömma är de sociala konsekvenser som följer för företagsledarna och anställda personer i företaget.

Leidhammar, Börje, Skatteprocessen – tillämpningen av taxeringslagen (1990:324), Karlstad University Studies 2002:5

2.3 Tyngdpunkten i Kammarrätten

Av de mål som prövats i länsrätt går två tredjedelar den skattskyldige emot. Det gäller ofta eftertaxeringsmål och mål som handlar om skattetillägg, vilka aktualiserats efter Skatteverkets revisioner. I ungefär 20 procent av målen ändras dessa helt eller delvis i kammarrätten. I kammarrätten prövas skattemål av tre juristdomare. I länsrätten däremot prövas målen av en jurist tillsammans med nämnd. Vid stora mål i länsrätten kan – vilket emellertid tillämpas sparsamt – två juristdomare ingå, då främst av skälet att någon kan insjukna och hela målet i så fall måste tas om.

Vad gäller kvaliteten i dömandet kan därför tyngdpunkten vid hanteringen av skattemål sägas ligga i kammarrätterna.

3 Specialisering i ett europeiskt perspektiv

Som nämndes inledningsvis skiljer sig Sverige från andra europeiska länder när det gäller förekomsten av specialisering i skattemål. Detta framkommer bland annat av en europeisk jämförelse som presenteras i en rapport från Svenskt Näringsliv och Karlstads universitet.6 Jämförelsen visar att specialisering i skattemål är mycket vanligt förekommande.

Fast och Leidhammar a.a., s. 77-111. I studien ingår 11 EU-länder samt Norge: Danmark, Norge, England, Irland, Tyskland, Österrike, Frankrike, Belgien, Holland, Italien, Spanien och Finland.

3.1 Specialdomstolar

I några länder finns särskilda specialdomstolar som endast sysslar med finansfrågor. Särskilda skattedomstolar finns i Danmark (Landskatteret), England (Special Commissioners), Tyskland (Finanzgerichte), Italien (Commissioni) och Spanien (Tribunales Económico-Administrativos).

Vissa länder har inrättat specialdomstolar i form av lekmannadomstolar, vilket framför allt gäller i första instans. Dessa domstolar består av företrädare för såväl skatteförvaltningen som skattebetalarna. I England har man inrättat en så kallad General Commissioners, i vilken ledamöterna väljs regionalt utifrån handel och vandel. Samma system återfinns på Irland (Appeal Commissioners) och i Österrike (Finanzsenat).

3.2 Särskilda avdelningar

I vissa andra länder prövas skattemålen på särskilda avdelningar i domstolarna, med specialiserade domare. I Holland sker prövningen i en särskild skatterotel, Belastingskamer i Gerechtshof, som i regel utgör andra instans. I Frankrike har motsvarigheten till Regeringsrätten, Conseil d’Etat, en särskild avdelning som enbart handlägger finansrelaterade mål, den så kallade Section des Finances. I Frankrike är vidare alla domstolar uppdelade på kammare, chambres. Det torde i regel finnas en skatte- och finanskammare åtminstone i appelldomstolarna.

I England förläggs prövningen i Tax Appeals Commissioner direkt till andra instans, High Court, istället för via Circuit Court. Det ger en indikation på att utgångspunkten är att en prövning i High Court bättre når upp till de kvalifikationskrav som ett skattemål kräver.

3.3 Domarens bakgrund

Det är givetvis inte bara domstolsorganisationen som avgör med vilken kvalitet som ett skattemål avdöms. Det har också betydelse vilken utbildningsnivå och vilken bakgrund som skattedomaren har.

När det gäller utbildningsnivå har man i vissa länder valt att rekrytera lekmän utifrån vissa partsförhållanden, personliga egenskaper och yrkeserfarenheter. I andra länder väljs juristdomare med särskild skattekompetens. I det sistnämnda fallet föreligger emellertid alltid en risk, för de fall att dessa domare rekryteras externt, att dessa rekryteras från skatteförvaltningen, vilket kan påverka domarnas opartiskhet på ett icke önskvärt sätt. Tyskland utgör ett exempel på detta.7

I Italien väljs skattedomarna från en mycket bred grupp, vilket har varit ett sätt att komma till rätta med de stora anhopningarna av mål i de så kallade Commissioni. Det handlar om alltifrån pensionerade domare och advokater till ingenjörer och arkitekter.

Som tidigare nämndes förekommer lekmannadomstolar i vissa länder. I England utses lekmännen utifrån sina personliga egenskaper, där lekmannens rättskänsla, tolerans, oberoende och regionala anknytning är avgörande.

Beltrame, Pierre; Mehl, Lucien; Techniques, politiques et Institutions fiscales Comparés, 2e édition refondue, Presses Universitaires de France, Paris 1997, s. 595.

3.4 Svenska skattemålshanteringen i ett europeiskt perspektiv

Det framkommer tydligt av denna korta redogörelse att skattemålshanteringen i andra europeiska länder sker med någon form av specialisering. I detta avseende synes den svenska skattemålshanteringen avvika från den europeiska normen. Finns de då något som Sverige kan och/eller borde lära av andra länder när det gäller en mer rättssäker och effektiv hantering av skattemålen? All specialisering torde emellertid inte vara odelat positiv. Det kan ifrågasättas om lekmannadomstolar och partstillsatta domare skapar större rättssäkerhet i skatteprocessen med hänsyn till kravet på opartiskhet och osaklighet.

En annan fråga rör särskilda skattedomstolar (se nedan under p. 4.C) och vilka för- respektive nackdelar det kan ha för skatteprocessen. Kan kanske särskilda skatteavdelningar vara en modell för den svenska skatteprocessen?

En komparativ studie mellan den tyska högsta finansdomstolen, Bundesfinanzhof (BFH) och dess praxis och svenska Regeringsrätten som genomförts av Kellgren, är av intresse i sammanhanget. Denne framhåller de förbluffande skillnader i specialiseringsgrad som föreligger mellan BFH:s ämnesindelningar om 11 avdelningar och varje regeringsråds mycket omfattande arbetsområde. Detta har stor betydelse för prejudikaträtten eftersom domarna i BFH får bättre möjligheter att tillsammans med andra specialiserade kolleger under en längre tid bygga upp denna på ett rimligt och konsekvent sätt inom respektive område.8

Kellgren, Jan, Mål och metoder vid tolkning av skattelag, Iustus förlag Uppsala 1997, s. 173 f.

4 Synpunkter och förslag

A. Specialisering leder till såväl bättre rättssäkerhet som ökad effektivitet

Specialisering i skattemål leder enligt vår mening till stärkt självständighet och kompetens i skattemålen. Detta medför i sin tur inte bara bättre kvalitet och ökat förtroende från allmänheten utan också effektivitetsvinster.9 Det ligger i sakens natur att en specialistdomare snabbare kan komma fram till ett korrekt avgörande än en domare utan särskilda förkunskaper.

Kellgren a.a. s. 174. Kellgren framhåller att specialisering torde motverka en rädsla hos den enskilde domaren att ”skriva fast sig”. Se även Axén Linderl, Annica och Leidhammar, Börje, Skatte-Nytt 2005 s. 199, Skattemålshanteringen vid länsrätterna och i kammarrätterna – förslag till kortare handläggningstider.

B. Specialisering i länsrätterna leder till mindre benägenhet att överklaga

Tyngdpunkten för processen bör ligga i länsrätten och inte såsom i nuläget i kammarrätterna. På så vis kan måltillströmningen i kammarrätterna minska och kammarrätterna kan ägna sig åt verklig överprövning. Ju bättre underlag från länsrätterna desto snabbare kan kammarrätterna döma och desto högre torde kvaliteten förväntas bli.

I länsrätterna dömer man idag i många olika slags mål. Två tredjedelar av det totala antalet mål är förtursmål, vilket betyder att de skall ges prioritet framför flertalet skattemål. Det är endast en mindre, om än ej obetydlig del, av det totala antalet mål som utgörs av skattemålen (cirka 16 procent). Mot den bakgrunden blir slutsatsen att skattemålen måste kunna hanteras så att specialistdomaren kan göra en fördjupad behandling av de svåra juridiska och ekonomiska frågeställningarna, vilket inte för närvarande är möjligt. Den betydande skatteharmonisering som pågår inom EU, leder ytterligare till att skattemålen ökar i komplexitet på det materiella planet.

Det är en rimlig utgångspunkt att ökad specialisering i länsrätterna i många fall också leder till minskad benägenhet att överklaga länsrättens dom.10

Fast och Leidhammar a.a., s. 114.

C. Förslag till särskilda skatteavdelningar vid domstolarna

Vi förespråkar en ordning där skattemålen koncentreras till en särskild avdelning vid förvaltningsdomstolarna med domare med särskild skattekompetens, såsom är fallet i flera andra europeiska länder.11 På så vis kan effektivitet vinnas inte bara i skattemålen utan även i andra mål, eftersom resurser frigörs för deras handläggning. En sådan ordning leder till både bättre rättssäkerhet och ökad effektivitet i handläggningen av skattemål.

Ett stort problem föreligger i de fall då ett skattemål har nära anknytning till ett brottmål eller konkursmål. Särskilda skattedomstolar torde inte vara en optimal lösning på problemet när skattemålen är avhängiga av mål i de allmänna domstolarna eller vice versa. Dessutom torde de lätt kunna leda till onödig administration.

Mot bakgrund av detta finns ytterligare en modell som kan diskuteras. Möjligen skulle en gemensam domstolsorganisation med större flexibilitet kunna lösa detta problem, enligt vilken specialistdomare på olika rättsområden kan sättas samman i team som är anpassade för det enskilda fallet.12 Det öppnar således upp för en diskussion om det verkligen är effektivt att bibehålla den nuvarande ordningen med två domstolsordningar.

Det återstår också att se vilka konsekvenser som Ansvarskommitténs betänkande som beräknas vara färdigställt i början på 2007 kommer att få för antalet länsrätter. Enligt vad som tidigare aviserats torde antalet länsrätter bli väsentligt färre.13 En sådan utveckling är enligt vår mening positiv då ett färre antal större länsrätter kan ge bättre möjligheter till skatterättslig specialisering inom ramen för särskilda avdelningar. Inte heller skall underskattas de stordriftsfördelar som det medför på det administrativa planet.

Det bör även övervägas att förstärka kompetensen vid prövningen i länsrätten genom att införa ett system med en sammansättning av tre juristdomare vid prövning av skattemål.

Kellgren a.a. Kellgren framhåller i sin jämförelse mellan tyska högsta finansdomstolen och Regeringsrätten att det för svenskt vidkommande kanske inte är möjligt med en så långtgående specialisering som i de tyska skattemålen. Däremot, menar denne, borde det diskuteras om inte en särskild skatteavdelning inom Regeringsrätten är motiverad.

Se till exempel Dagens Industri, debatt 2005-08-16, Peter Egardt och Claes Levin. Axén-Linderl och Leidhammar förordar att ökad specialisering bör kombineras med ökad medverkan av experter i dömandet, i t.ex. koncernbeskattningfrågor eller sakkuniga inom redovisning, se a.a. s. 200.

Dir. 2003:1, Översyn av strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen, tilläggsdirektiv 2004:93.

D. Storföretagens skattemål till särskild avdelning vid länsrätten i Stockholm

Det bör övervägas om inte de stora koncernernas skatteprocesser, som får sägas vara de mest komplicerade materiellt sett, koncentreras till Länsrätten i Stockholms län.14 Härmed skulle man uppnå en samlad kompetens i dessa frågor vilket i sin tur skulle skapa resursutrymme i övriga delar av landet för övriga skattemål.

Kerstin Nyquist och Katarina Fast

Kerstin Nyquist, skattejurist, Svenskt Näringsliv.

Katarina Fast, ansvarig för Institutet Skatter & Rättssäkerhet och doktorand i skatterätt vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Se Svenskt Näringslivs skrivelse till Finansdepartementet från januari 2002, se även uttalanden av Advokaterna Brita Munck-Persson och Peter Nordquist i Advokaten 2006/6, Skatterätt, oklara roller och brist på kunskap.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...