Skattenytt nr 10 2009 s. 676

Momskonferens i Wien

Under två fullspäckade dagar i mars 2009 hölls en konferens i Wien på ämnet ”Moms och direkt beskattning – likheter och skillnader. Artikeln är ett kort referat av de ämnen som diskuterades på konferensen.

1 Allmänt

Den 26–28 mars 2009 anordnades en momskonferens i Wien. Konferensen anordnades av Institute for Austrian and International Tax Law och Institutet för mervärdesskatterättslig forskning vid juridiska fakulteten, Stockholms Universitet. De två anordnarna samarbetade genom International Network for Tax Research (INTR).

Ämnet för konferensen var ”Moms och direkt skatt – likheter och skillnader”. Konferensen behandlade både moms och direkt skatt men utgångspunkten togs i moms. Syftet med konferensen var att samla experter på både moms och direkt skatt för att diskutera likheter och skillnader mellan de båda områdena. Som underlag för diskussionerna låg artiklar skrivna av vissa deltagare. Den övervägande delen av deltagarna var akademiker. Bland deltagarna fanns också personer från den privata sektorn och nationella skattemyndigheter samt representanter från OECD och EU-kommissionen. Majoriteten av deltagarna kom från Europa, men samtliga kontinenter fanns representerade.

Konferens var uppdelad i åtta olika sessioner. Varje session leddes av en panel på tre personer. En av de tre personerna var utsedd till ordförande och en av de tre personerna var inledare (discussant). Personen som var utsedd till inledare gjorde ett inledande anförande med de artiklar som var knutna till den aktuella sessionen som grund. Efter anförandet följde en allmän diskussion. I det följande avsnittet presenteras de åtta sessionerna.

2 Sessionerna

2.1 Session I: Principles

Ämnet för den första sessionen var principer. Panelen bestod av professor Michael Lang, Österrike och Dimitra Koulouri, representant för OECD. Inledare i den första sessionen var professor Peter Melz, Sverige. Den först sessionen var den mest omfattande mätt i antalet artiklar. Artiklarna och den efterföljande diskussionen behandlade främst fyra olika ämnen; 1) olika syften med VAT1/GST2 och direkt skatt, 2) hur man skiljer VAT/GST och direkt skatt åt, 3) neutralitetsprincipen och 4) ursprungslands- och destinationslandsprincipen i VAT/GST kontra källstats- och hemviststasprincipen i direkt skatt.

Value Added Tax.

Goods and Service Tax.

2.2 Session II: Double (Non) Taxation

I den andra sessionen behandlas så kallad dubbel ickebeskattning. Panelen bestod av professor Hugh J. Ault, USA och Rainer Nowak, Canada. Inledare var Stéphane Buydens, representant från OECD. Artiklarna och diskussionen som följde behandlade konsekvenser av och syften med dubbel ickebeskattning samt avsiktlig och oavsiktlig dubbel ickebeskattning.

2.3 Session III: Anti-abuse

Den tredje sessionen handlade om olika sätt att förhindra skatteflykt och skatteundandragande. I panelen satt professor Eleonor Kristoffersson, Sverige och Gabriele Annolino, Italien. Inledare var professor Joachim Englisch, Tyskland. Artiklarna och diskussionen som hörde till sessionen tog sin utgångspunkt i EG-domstolens domar C-255/02 Halifax (indirekt skatt) och C-196/04 Cadbury Schweppes (direkt skatt). Under sessionen diskuterade bland annat olika sätt att förhindra skatteflykt och skatteundandragande. Exempel gavs också på hur problematiken lösts i olika länder.

2.4 Session IV: Taxpayer

Ämnet för den fjärde sessionen var skattebetalare. Panelen bestod av professor Claus Staringer, Österrike och Marie Pallot, Nya Zeeland. Inledare var Claudio Fischer, Schweiz. Artiklarna och den efterföljande diskussionen handlade om vad som kan ligga till grund för olika länders beskattningsrätt. Här diskuterades olika anknytningsfaktorer som exempelvis hemvist, plasten för företagets säte och platsen där den ekonomiska aktiviteten utförs. Möjligheter att införa en ordning med världsomfattande beskattningsrätt diskuterades också. Två av artiklarna behandlade ämnet beskattningsbara personer och finansiella tjänster.

2.5 Session V: Group of Companies and Intra-Company Dealings

I den femte sessionen behandlades olika frågeställningar som uppstår vid gränsöverskridande transaktioner mellan företag inom en intressegemenskap. På området för direkt skatt gäller det främst situationer då bolag inom samma koncern finns i olika länder eller fall då ett bolag med etablering i ett land har en filial i ett annat land. Inom mervärdesskatteområdet gäller det i huvudsak fall då företag är gruppregistrerade. Panelen bestod av Richard Brown, Storbritannien och docent Roger Persson Österman, Sverige. Inledare var professor Herman Van Kesteren, Nederländerna.

2.6 Session VI: Allocation of Taxing Rights Between States

Session sex handlade om allokering av beskattningsrätten mellan olika länder. Panelen bestod av David Holmes, representant från OECD och Kerstin Alvesson, Sverige. Inledare var Gunnar Rabe, Sverige. Artiklarna som låg till grund för presentationen och diskussionen behandlade främst tre olika ämnen. Det första ämnet var konsekvenser av att använda sig av platsen där leveransen sker eller tjänsten tillhandahålls som anknytningspunkt för beskattningsrätt. Ämne nummer två behandlade beskattningsrätt med anknytning till fast egendom och det tredje ämnet handlade om speciella regler för transporttjänster.

2.7 Session VII: How to Allocate Taxing Rights with respect to Non-EU-Member Countries: Direct Taxes vs. VAT/GST

Den sjunde sessionen hade viss koppling till den föregående sessionen och handlade om hur beskattningsrätten skall fördelas mellan länder inom och utom EU (så kallade tredje länder). Panelen bestod av professor Peter Melz, Sverige och professor Björn Westberg, Sverige. Professor Björn Westberg var även inledare. Artiklarna som hörde till sessionen och den efterföljande diskussionen behandlade olika sätt att undvika dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning.

2.8 Session VIII: A VAT/GST Traty?

I den avslutande sessionen diskuterades om det finns ett behov av internationella skatteavtal även på momsområdet. Panelen bestod av professor Pasquale Pistone, Österrike och Hilde Bervoets, Belgien. Inledare i den sista sessionen var professor Richard Krever, Australien.

3 Avslutning

Sammanfattningsvis var det en bra konferens där många intressanta ämnen avhandlades. Kanske var det väl många ämnen som skulle behandlas under så pass kort tid. Det spännande upplägget, att jämföra direkt och indirekt skatt, fungerade oftast väl, även om det i vissa frågeställningar där indirekt skatt och direkt skatt skiljer sig mycket åt var svårt att göra meningsfulla jämförelser. Förhoppningsvis kommer en uppföljning av konferensen i Wien.

Jur. kand. Mikaela Sonnerby är doktorand i finansrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala Universitet och knuten till Centrum för Skatterätt.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...