Skattenytt nr 12 2009 s. 818

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Inventarier av mindre värde – nya och äldre bestämmelser

Genom lagstiftning år 2009 (SFS 2009:547) har ett andra stycke införts i 18 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Genom de nya bestämmelserna anges det numera direkt i lagtexten vad som menas med inventarier av mindre värde. Övergångsbestämmelserna innebär att både nya och äldre bestämmelser kan bli tillämpliga vid 2010 och 2011 års taxering beroende på när beskattningsåret påbörjas och avslutas.

De nya bestämmelserna innebär att ”Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:2) om inventarier av mindre värde att tillämpas fr.o.m. 2008 års taxering” har blivit obsolet. Det har därför upphävts. Det som angetts i det allmänna rådet får dock numera anses som praxis och innehållet är därför vägledande vid tillämpning av de äldre bestämmelserna. (2009-09-14, dnr 131 682849-09/111)

Kommentar: Det nya andra stycket i 18 kap. 4 § IL lyder: ”Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp.”

Beräkning av beloppsspärren i 40 kap. 15 § IL då flera ägarförändringar har skett under samma år

I de fall ett underskottsföretag har omfattats av flera ägarförändringar under samma år bestäms storleken på beloppsspärren av den ägarförändring som skett till lägst utgift för förvärvaren. (2009-09-25, dnr 131 743035-09/111)

Kommentar: Exempel: Ett företag har ett skattemässigt underskott på 800 000 kr vid utgången av räkenskapsåret 2007.

2008-02-01; den fysiske personen X – som dittills inte varit företagsledare i AB U – förvärvar det bestämmande inflytandet i AB U. Utgift för förvärvet = 1 kr.

2008-06-01; AB B förvärvar det bestämmande inflytandet i AB U. Utgift för förvärvet = 50 000 kr.

Det kommer att innebära att beloppsspärren bestäms av den ägarförändring som skett 2008-02-01 och att avdragsgillt underskott således begränsas till 2 kr.

Årsredovisning i mindre aktiebolag och alternativregeln för uppdrag till fast pris

Enligt alternativregeln (punkt 6.21) i BFNAR 2008:1, Årsredovisning i mindre aktiebolag, ska en inkomst från ett uppdrag till fast pris redovisas som intäkt när arbetet väsentligen är fullgjort. Skatteverkets uppfattning är att en sådan redovisning ska läggas till grund för beskattningen eftersom den inte leder till ett lägre beskattningsunderlag än vad som är tillåtet enligt 17 kap. 24–32 §§ IL. (2009-09-25, dnr 131 714870-09/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Avdrag och förmånsbeskattning för avgifter till Fastighetsmäklar- och Revisorsnämnden

Anställda bör ha rätt till avdrag för den årliga avgift som betalas till Fastighetsmäklarnämnden (FMN) eller Revisorsnämnden (RN). Om en arbetsgivare betalar denna årsavgift för sina anställda bör denna ersättning betraktas som en sådan kostnadsersättning som inte utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter.

Den ansökningsavgift som betalas till FMN eller RN för att första gången erhålla godkännande eller auktorisation inom yrket utgör inte någon avdragsgill utgift. Om arbetsgivaren betalar en sådan avgift bör ersättningen anses utgöra en skattepliktig förmån som utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. (2009-09-21, dnr 131 621323-09/111)

Kommentar: Kostnadsersättningen som omnämns i första stycket är skattepliktig och ska redovisas på kontrolluppgift. Arbetstagaren deklarerar beloppet och yrkar avdrag för kostnaden under övriga utgifter på Inkomstdeklaration 1. Det innebär att om arbetstagaren inte har några andra sådana avdragsgilla kostnader erhålls avdrag endast för den del som överstiger 5 000 kr.

1.3 Kapital

Kapitalvinst/uppskov – utgifter delvis finansierade genom skattereduktion (ROT-avdrag)

Utgifter för byggnadsarbeten utförda från och med den 8 december 2008 är inte avdragsgilla vid beräkning av kapitalvinst till den del de kompenserats med skattereduktion.

Vid beräkning av maximalt avdrag för uppskovsbelopp ska, under vissa förutsättningar, utgifter för till- eller ombyggnation ingå i ersättningen för ersättningsbostaden. Sådana utgifter ska minskas med den skattereduktion som erhållits för dem. (2009-08-18, dnr 131 646612-09/111)

Kommentar: Enligt 44 kap. 14 § andra stycket IL ska utgifter för arbeten som reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, ägarlägenhet eller bostadsrätt inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats enligt 67 kapitlet. Bestämmelsen träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Om arbeten utförts och betalts under tiden 8 december 2008 till och med den 30 juni 2009 finns ingen direkt lagreglering om vad som gäller. Skatteverkets uppfattning är således att samma synsätt ska gälla även för dessa arbeten.

Kapitalvinst – säljarens utgifter för fel på såld fastighet

Belopp som säljaren, enligt jordabalkens bestämmelser om fel på såld fastighet, betalar till köparen i form av nedsättning av köpeskillingen (prisavdrag) och/eller ersättning för skada, ska minska säljarens kapitalvinst och köparens anskaffningsutgift.

Säljarens utgifter för att efter försäljningen åtgärda sådant fel på fastigheten är avdragsgilla i samma utsträckning som hade gällt om säljaren istället utfört samma arbete omedelbart före försäljningen. Med vilken del som utgiften är en ”förbättrande reparation” ska i sådant fall bedömas med hänsyn till fastighetens skick efter utförda arbeten. (2009-09-15, dnr 131 704914-09/111)

Kommentar: Beroende på vad det är för arbeten som ska utföras kan det vara värt att fundera på om fråga ska vara om nedsättning av köpeskilling eller säljaren ska åtgärda felaktigheterna. Det kan exempelvis vara till fördel för köparen att låta säljaren bekosta en reparation i stället för att sätta ned köpeskillingen. Säljaren kan å andra sidan vilja ha nedsättning av köpeskillingen om fråga är om en sådan reparation som inte kan dras av vid kapitalvinstberäkningen.

Uppskov – Hemmavarande barn ärver ersättningsbostad

Vid övergång av ersättningsbostad genom arv eller testamente till hemmavarande barn under 18 år behöver uppskovsbeloppet inte tas upp till beskattning. Bedömning av om en person utgör hemmavarande barn under 18 år ska ske vid tidpunkten för arvlåtarens dödsfall. (2009-09-22, dnr 131 720340-09/111)

1.4 Internationell beskattning

Tjänsteresor och beskattning enligt SINK

Skatteverket anser, mot bakgrund av lagtextens utformning och de förarbetsuttalanden som finns, att begreppet tjänsteresa vid beskattning enligt SINK ska tolkas på samma sätt som vid beskattning enligt IL. Detta medför att inkomst som tjänas in av lastbilschaufför som är begränsat skattskyldig och som företar tjänsteresor utomlands pga. sin anställning eller sitt uppdrag i svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige ska beskattas med SINK. Skatteverkets uppfattning är dock att beskattningen ska begränsa sig till sådana tjänsteresor som ingår som ett led i det arbete som utförs här i Sverige.

I många fall begränsar även ingångna skatteavtal Sveriges möjlighet att beskatta ersättningen. (2009-09-07, dnr 131 699553-09/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns två exempel som visar Skatteverkets syn.

Ska utgivet Marie Curie-stipendium tas upp till beskattning enligt 11 kap. 46 § IL

Skatteverket anser numera att det enbart är de forskarstipendier som benämns Marie Curie-stipendier som omfattas av 11 kap. 46 § IL och därmed är skattepliktiga. Skatteverket anser således inte längre att skatteplikt gäller för de stipendier som betecknades som RTN-stipendier och betalades ut med anledning av femte ramprogrammet. RTN-stipendierna har i sjätte och sjunde ramprogrammen införlivats i Marie Curie-stipendierna. (2009-09-08, dnr 131 701853-09/111)

Kommentar: Skatteverket har i ett ställningstagande den 28 april 2006, jfr skrivelse med dnr 131 266360-06/111, behandlat de skattemässiga frågeställningarna rörande stipendier inom aktiviteter kopplade till Marie Curie Training Site och till Research Training Network (RTN). Skatteverket gjorde sammanfattningsvis bedömningen att stipendierna var skattepliktiga. Kammarrätten i Stockholm har dock i dom den 29 juni 2009 i mål nr 1495-09 ansett att RTN-stipendierna inte är skattepliktiga. Verket har inte överklagat domen utan har nu istället ändrat sitt tidigare ställningstagande.

Socialavgifter på för- och efterskottsbetalningar

I de fall förskottsbetalningar utgör ersättning för arbete som ska komma att utföras under tid då betalningsmottagaren omfattas av svensk socialförsäkring ska socialavgifter betalas i Sverige på utgiven ersättning. Beloppet ska ligga till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst (PGI). Detta gäller även om personen vid utbetalningstillfället inte omfattas av svensk socialförsäkring.

I de fall efterskottsbetalningar utgör ersättning för arbete som utfördes under tid då betalningsmottagaren omfattades av svensk socialförsäkring ska socialavgifter betalas i Sverige på utgiven ersättning. Beloppet ska ligga till grund för beräkning av PGI. Detta gäller även om personen vid utbetalningstillfället inte längre omfattas av svensk socialförsäkring.

Om en person vid tidpunkten för arbetets utförande omfattas av annat lands socialförsäkring ska för- respektive efterskottsbetalningen inte ligga till grund för uttag av socialavgifter och beräkning av PGI. Detta gäller även om personen vid utbetalningstillfället omfattas av svensk socialförsäkring. (2009-09-21, dnr 131 725372-09/111)

Beskattning av lönegaranti till begränsat skattskyldig person

Statlig lönegaranti som betalas ut till begränsat skattskyldig person beskattas i Sverige enligt bestämmelserna för enskild tjänst i 5 § första stycket 2 SINK. Inkomsten omfattas av artikel 15 vid tillämpning av skatteavtal som följer OECD:s modellavtal. (2009-09-21, dnr 131 719374-09/111)

Spärrbeloppsberäkning – fördelning av skattereduktioner vid avräkning av utländsk skatt

När spärrbeloppet ska beräknas vid avräkning av utländsk skatt ska skattereduktionerna fördelas på följande sätt. Först ska skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) minska den kommunala inkomstskatten. Sedan proportioneras övriga skattereduktioner enligt 67 kap. IL mot den kommunala inkomstskatt som därefter återstår, statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. (2009-09-25, dnr 131 728586-09/111)

Spärrbeloppsberäkning – underskottsavdrags påverkan på de utländska inkomsterna vid avräkning av utländsk skatt

Vid avräkning av utländsk skatt ska avdrag för tidigare års underskott påverka den utländska inkomsten i spärrbeloppsberäkningen. Det är en sådan kostnadspost som ska proportioneras mellan de svenska och utländska inkomsterna.

Skatteverket anser att de regler för spärrbeloppsberäkning i avräkningslagen som trädde i kraft 1 januari 2009 har inneburit en ändring beträffande underskottsavdragets påverkan på den utländska inkomsten. Skatteverkets ställningstagande 2008-05-13 (dnr 131 744715-07/111) om underskottsavdrags påverkan på de utländska förvärvsinkomsterna vid spärrbeloppsberäkningen gäller därför bara vid tillämpning av avräkningslagen i dess lydelse t.o.m. 31 december 2008. (2009-09-25, dnr 131 728602-09/111)

2 Mervärdesskatt

Övergångsbestämmelser till SFS 2008:909 och justering av ersättning vid överlåtelse av investeringsvara i vissa fall

Justering av ersättning för ingående skatt vid överlåtelse av investeringsvara i form av ny-, till- eller ombyggnad kan bli aktuell även om investeringsvaran anskaffades före den 1 januari 2001. (2009-04-22, dnr 131 200622-09/111)

Kommentar: Reglerna om ersättning för ingående skatt gäller kommuner, landsting och kommunalförbund

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...