Skattenytt nr 3 2009 s. 103

Avkastning från financial spread betting – kapitalvinst eller lotterivinst?

1 Inledning

En av de senaste årens mest uppmärksammade finansiella produkter är contracts for difference (CFDs). CFDs uppfattas ofta som extremt riskfyllda produkter eftersom möjliga vinster och förluster är upp till 200 ggr större än om motsvarande kapital hade investerats i en traditionellt finansiell produkt, t.ex. en aktie. I ett ställningstagande från mars 2008 framkommer att Skatteverket klassificerar CFDs som terminer och således förespråkar att avkastningen från dessa produkter skall beskattas i inkomstslaget kapital.1 Någon domstolpraxis angående beskattningen av CFDs finns inte, varför Skatteverkets ställningstagande än så länge får anses vara vägledande.2

Ett flertal av de företag som förmedlar handel med CFDs förmedlar även så kallad financial spread betting. Dessa företag är som regel etablerade i Storbritannien, där avkastning från financial spread betting räknas som lotterivinst och därför är befriad från inkomstskatt. Hur avkastning från financial spread betting klassificeras i svensk inkomstbeskattning är oklart. Eftersom den ekonomiska innebörden av financial spread betting och CFDs är väldigt lika är det dock inte självklart att den brittiska klassificeringen förbehållslöst bör gälla även i Sverige, dvs. att avkastning från financial spread betting skall klassificeras som inkomstskattebefriad lotterivinst.3 Jag anser att det finns starka skäl som talar för att avkastning från financial spread betting bör behandlas på samma sätt som avkastning från CFDs, dvs. att den klassificeras som inkomst och beskattas i inkomstslaget kapital.

Syftet med artikeln är att presentera gränsdragningsproblematiken mellan inkomstslaget kapital och lotterivinst i förhållande till financial spread betting, och att diskutera olika konsekvenser som de möjliga klassificeringarna kan resultera i. Artikeln är en förkortad version av föredraget ”Finansiellt instrument eller lotteri?” som jag höll inom ramen för Stiftelsen TOR/Skattenytts konferens på Johannebergs slott i augusti 2008. Sedan detta föredrag har förändring i lagstiftningen rörande beskattning av vinster från utländska lotterier genomförts, och Spelutredningen har presenterat sitt slutbetänkande: SOU 2008:124 ”En framtida spelreglering”. Dessa nyheter har beaktats. Det bör dock påtalas att ämnet för artikeln endast är ytligt behandlat och skulle förtjäna en djupare studie med större fokus på lotterilagstiftning och med komparativa inslag från t.ex. Storbritannien där finansiell vadslagning pågått sedan 1970-talet.

Artikeln inleds med en kort redogörelse för vad financial spread betting innebär. Därefter följer en redogörelse för det inkomstskatterättsliga kapitalvinst-begreppet och lotterivinstbegreppet eftersom avkastningen från financial spread betting rimligen bör klassificeras under något av dessa begrepp. Då inkomstskatterättslig klassificering som regel sker mot bakgrund av en företeelses verkliga innebörd presenterar jag min analys av den verkliga innebörden av financial spread betting i avsnitt 4. Artikeln avslutas med sammanfattande slutsatser.

Skatteverket, Skatteverkets ställningstagande: Hur ska Contracts For Difference (CFD) beskattas? Dnr/målnr/löpnr: 131 588434-07/111.

Jag finner ingen anledning att ifrågasätta Skatteverkets ställningstagande vad gäller den inkomstskatterättsliga klassificeringen av CFDs.

Se 8 kap. 3 § IL.

2 Financial spread betting

Financial spread betting är vadslagning om aktiekurser, aktieindex, valutakurser eller andra finansiella variabler. Spread betting innebär att en person satsar kapital på att t.ex. ett börsindex skall stiga eller falla i framtiden. Utgångspunkten för vadhållningen är de köp/sälj-kurser (spreads) som spread betting-firmor tillhandahåller för de underliggande variablerna. Köp/sälj-kurserna justeras ständigt i förhållande till utvecklingen på den underliggande variabeln. Avkastningen på en spread betting-postion avgörs av utvecklingen på den underliggande variabeln, samt av om det satsade kapitalet gäller en upp- eller nedgång i variabeln.4

Det finns inga spread betting-firmor etablerade i Sverige, men utbudet av financial

spread betting på Internet är stort, inte minst från engelska spread betting-firmor. I Storbritannien övervakas spread betting-firmor av the Financial Service Authority, och inte av the Gambling Commission vilket man skulle kunna tro mot bakgrund av att verksamheten benämns vadhållning. Det förefaller således som om det i Storbritannien anses att financial spread betting är mer likt handel med finansiella instrument än lotteri. Vad gäller den brittiska inkomskatteregleringen har detta synsätt dock inte slagit igenom utan där klassificeras avkastningen från spread betting som lotterivinst och är därför befriad från inkomstskatt.

I Sverige finns ingen reglering, varken civilrättslig eller skatterättslig, kring financial spread betting. I Spelutredningens betänkande förefaller det dock som att financial spread betting, om det skulle förekomma i Sverige, faller in under Lotterilagen (1994:1000).5 I samma betänkande framkommer också att det inte finns några planer på att tillåta financial spread betting i Sverige eftersom Spel-utredningen fått tydliga direktiv om att spelandet i Sverige inte bör öka, och att nya spelformer därför inte bör introduceras.6 Sammanfattningsvis kan därför konstateras att för svenska skattesubjekt kommer avkastning från financial spread betting att klassificeras antingen som kapitalvinst eller som vinst från utländskt lotteri.

Utförlig information om financial spread bettning finns bl.a. på Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Spread_betting.

SOU 2008:124, s. 245 och 483.

SOU 2008:124, s. 573.

3 Kapitalvinst eller vinst från utländskt lotteri?

3.1 Inkomst och lotterivinst

I förarbetena till dagens inkomstskattesystem framkommer ”... att inkomst för en given tidsperiod definieras som konsumtion plus förmögenhetsökning under tidsperioden.”7 Vidare framkommer att även om en lotterivinst skulle öka ett skattesubjekts förmögenhet så skall ”... lotterivinster som inte utgör kapital-avkastning- eller arbetsersättning beskattas enligt särskild ordning (i den mån så anses erforderligt).”7

Av dessa förarbetsuttalanden kan konstateras att avkastning från en investering i aktier eller andra finansiella produkter som typiskt sett inte räknas som lotteri faller in under det inkomstbegrepp som ligger till grund för inkomstskatte-systemet. I lagstiftningen framkommer detta i Inkomstskattelagens 41:a kapitel där det stadgas att vinst och förlust vid avyttring av tillgångar, och att vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal, utgör kapitalvinster och kapitalförluster vilka skall beskattas i inkomstslaget kapital.9 Eftersom lotterivinster faller utanför inkomstbegreppet är de befriade från inkomstskatt, såvida lotteriet anordnats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).10 Om lotteriet anordnats utanför EES beskattas vinster som inkomst av kapital till den del den överstiger 100 kr.11 Det synes inte finnas någon definitionsmässig skillnad, förutom det geografiska ursprunget, mellan svensk och utländsk lotterivinst.12

Med anledning av att lotterivinster faller utanför inkomstskattelagen finns ingen inkomstskatterättslig definition av begreppet lotterivinst. Av Regerings-rättens praxis avseende inkomstskatterättslig gränsdragning mellan inkomst och lotterivinst framkommer att lotterilagen skall tjäna som vägledning.13 Vidare kan konstateras att skattelagstiftningens förarbeten endast exkluderar” ... lotteri-vinster som inte utgör kapitalavkastning ...” från inkomstbegreppet.14 Av detta drar jag slutsatsen att inkomstskattebefriade lotterivinster är vinster som är särskiljbara från vinster som utgör kapitalavkastning i inkomstskattelagens mening, och som samtidigt uppfyller definitionen av lotterivinst i lotterilagens mening.

SOU 1989:33 del 1 sida 55.

SOU 1989:33 del 1 sida 55.

41 kap. 1–2 §§ IL. Se också1 kap. 2–3 §§ IL.

8 kap. 3 § IL.

42 kap. 25 § IL.

Fi2004/2095, Beskattning av vinst på utländskt lotteri, s. 6.

Se t.ex. RÅ 1995 ref. 100.

SOU 1989:33 del 1, s. 55.

3.2 Kapitalvinst från finansiella produkter

Det vida inkomstbegrepp som ligger till grund för det svenska inkomstskattesystemet innebär i princip att endast förmögenhetsökning och konsumtion som är explicit undantagen från inkomstbegreppet, t.ex. lotterivinst, undgår beskattning enligt inkomstskattelagen. Vad gäller avkastning från finansiella produkter kan därför presumeras att den är skattepliktig enligt inkomstskattelagen.

Beskattningen av finansiella produkter sker med utgångspunkt i hur de klassificeras inom ramen för inkomstskattelagen. En grundläggande utgångspunkt i denna klassificering är att ekonomiskt likvärdiga transaktioner skall behandlas på samma sätt. Denna utgångspunkt återfinns i flera av de paragra-fer som behandlar beskattning av finansiella produkter. Det framkommer bl.a. att som delägarrätt skall beskattas ”... termin och option vars underliggande tillgång består av aktier ..., och annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.”15 Paragrafen innebär att alla finansiella produkter med en finansiell risk lik aktiens skall beskattas som en aktie.16 På detta sätt motverkas möjligheten att skapa skattearbitrage. Beskattningen av finansiella produkter är således till viss del uppbyggd kring produkternas finansiella risk.

Vad gäller beskattningen av derivat särskiljer man mellan terminer och optioner. I förhållande till financial spread betting är det främst terminsdefinitionen som är intressant. Enligt inkomstskattelagen, definieras en termin som ”... ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om ... en framtida betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar eller av kursindex eller liknande”.17 Under denna definition faller såväl standardiserade terminer, t.ex. forwards och futures, som CFDs in.18

48 kap. 2 § IL.

Se t.ex. Hilling, A. Kapitalvinstbeskattning av finansiella produkter, Svensk Skattetidning 10/2008, s. 702–704.

48 kap. 11 § IL.

Se Hilling, A. Income Taxation of Derivatives and other Financial Instruments – Economic Substance versus Legal Form, JIBS Dissertation Series No. 42, Jönköping 2007, s. 77–78, och Skatteverket, Skatteverkets ställningstagande: Hur ska Contracts For Difference (CFD) beskattas? Dnr/målnr/löpnr: 131 588434-07/111.

3.3 Lotterivinst

I Lotterilagen definieras inte begreppet lotterivinst, däremot definieras begreppet lotteri i 3 §:

Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få.

Till lotteri hänförs

lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden,

marknads- och tivolinöjen,

bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande spel.

Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.

Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel.

Innebörden av ovan angivna lotteribegrepp är inte helt klar.19 Anledningen till detta är framförallt paragrafens tredje stycke där det framkommer att verksamhetens allmänna karaktär skall ligga till grund för bedömningen om en verksamhet är lotteri eller inte. Eftersom definitionen av lotteri, som framkommer i paragrafens första stycke, inte ställer något krav på att en slumpmässig fördelning av vinster är det, av definitionen, inte självklart att det som enligt lotterilagen definieras som lotteri har en allmän karaktär av slumpmässig vinstfördelning. Således kan verksamheter där slumpen inte spelar någon roll för vinstfördelning ha en allmän karaktär av lotteri och därför falla in under lotte-ribegreppet. Exempel på sådan verksamhet är luftgevärsskytte på tivoli. Lotte-ribegreppet omfattar således även annan verksamhet än sådan som man med allmänt språkbruk hänför till lotteri.20 Det är därför svårt att mot bakgrund av slumpmomentet klassificera nya företeelser, som t.ex. financial spread betting, som varande lotteri eller inte lotteri. Avgörande blir istället verksamhetens 'allmänna karaktär' vilket, som sagt, är ett relativt oklart begrepp. Vad är t.ex. den gemensamma karaktäristiken för tombolalotteri, pokerspel och luftgevärsskytte på ett ambulerande tivoli?

I lotteribegreppets andra stycke anges särskilt att vadhållning skall anses vara lotteri. Innebär det att financial spread betting skall räknas som lotteri enbart för att det rubriceras som vadhållning? I ett inkomstskatterättsligt sammanhang är det som regel inte rubriceringen av en transaktion som avgör den skatterättsliga klassificeringen utan dess verkliga innebörd. Financial spread betting bör således ges en inkomstskatterättslig klassificering som lotteri endast om dess verkliga innebörd inte i allt för hög grad liknar verksamhet vars avkastning inkomst-beskattas.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det otydliga lotteribegreppet gör det svårt att avgöra huruvida financial spread betting är lotteri eller inte. I en inkomstskatterättslig mening torde avgörande betydelse riktas mot huruvida den verkliga innebörden av financial spread betting liknar verksamhet vars avkastning normalt sätt inkomstbeskattas. Om det inte gör det presumeras financial spread betting falla in under lotteribegreppet på grund av att det i Spelutredningens betänkande anses vara en typ av lotteri, och att det rubriceras som vadhållning och därför uppfattas som sådan i normalt språkbruk.

Se SOU 2000:50 s. 118–124.

SOU 2000:50, s. 120.

4 Financial spread betting – verklig innebörd

4.1 Ekonomisk innebörd

För att avgöra den verkliga innebörden av financial spread betting har jag valt att fokusera på dess ekonomiska innebörd, dvs. sambandet mellan satsat kapital och möjlig avkastning. Investeringar som påverkas av samma marknadsfaktorer och ger samma möjliga avkastning på satsat kapital, dvs. har samma finansiella risk, anses ha samma verkliga innebörd. Denna utgångspunkt synes rimlig mot bakgrund av den inkomstskatterättsliga klassificeringen av finansiella produkter i viss utsträckning grundar sig på produkternas finansiella risk. Som nämnts ovan klassificeras t.ex. alla finansiella instrument vars värdeförändring liknar den för en aktie – dvs. vars finansiella risk är lik aktiens – som delägarrätter.21

Som kommer att framgå i detta avsnitt anser jag att den verkliga innebörden av financial spread betting i hög grad överensstämmer med innebörden av de finansiella produkter som ofta kallas hävstångsinstrument. Likheten mellan produkterna illustreras med hjälp av ett antal exempel. De finansiella produkter som exemplifieras är förutom en vanlig aktie, även en future och ett CFD. De två sistnämnda finansiella produkterna är så kallade hävstångs-instrument, och uppfattas ofta som komplicerade. För att underlätta förståelsen av mina exempel kommer jag därför att först kort redogöra för den grundläggande innebörden av hävstångsinstrument. Det bör påpekas att redogörelsen är grovt förenklad.22

Se stycke 3.2 med vidare hänvisningar.

Som fördjupningslitteratur rekommenderas Hull, J. C. Options, Futures and other Derivatives, 7th ed, Prentice Hall, 2008.

4.2 Hävstångsinstrument – utgångspunkter

4.2.1 Derivat

En termin är ett derivat och ett typiskt hävstångsinstrument. Den enklaste sorten av termin – forward – är ett avtal att köpa/sälja en viss vara till ett visst pris vid en viss framtida tidpunkt. Priset på varan bestäms mot bakgrund av varans marknadsvärde, kontraktets löptid samt kostnaden för den ena parten (säljaren) att inneha varan under kontraktets löptid. Om varan är en börsnoterad aktie medför den inga kostnader för säljaren förutom bortfallet av den inkomst säljaren hade haft om han istället för att investera i aktien satsat motsvarande kapital i en annan investering. Som regel brukar den alternativa investeringen antas vara riskfri, varför bortfallet av inkomst motsvarar riskfri ränta. Således, om terminen avser en börsnoterad aktie med ett marknadsvärde på 100 kr, terminens löptid är 1 år och kalkylräntan är 10 % då bestäms leveranspriset (forward price) på terminen till 110,5 kr (100e0.1). Terminen ger därför avkastning om värdet på den underliggande aktien är högre eller lägre än 110,5 kr vid terminens leveranstidpunkt. Slutsatsen är således att om den underliggande aktien ger en avkastning som skiljer sig från kalkylräntan kommer positionerna i terminen att ha ett positivt respektive negativt värde vid leveranstidpunkten.

Terminen är ett avtal utan ekonomiskt värde då det ingås. Att så är fallet kan förklaras utifrån det faktum att samma ekonomiska situation som terminen ger upphov till skulle kunna uppnås på ett kostnadsfritt sätt. Istället för att ingå ett terminsavtal att sälja aktien om ett år för 110,5 kr skulle man kunna sälja aktien direkt för 100 kr och sätta in ersättningen på banken för att efter ett år ha ett totalt kapital på 110,5 kr inklusive ränta. På motsvarande sätt hade köparen i terminsavtalet, utan extra kostnader, kunna låna 100 kr av banken och köpa aktien direkt, vilket hade medfört att han efter ett år hade innehaft aktien till en kapitalinsats av 110,5 kr av vilka 100 är lån och 10,5 är ränta. Slutsatsen är att en termin som regel är ett avtal utan ekonomiskt värde då det ingås.

4.2.2 Marginalsäkerhet

Av föregående stycke följer att en termin i princip ger avkastning utan att innehavaren av terminen behöver investera något kapital. I praktiken fungerar det dock något annorlunda. De finansinstitut som erbjuder handel med terminer kräver som regel att de som tar positioner i terminer avsätter viss procent av värdet på den underliggande tillgången som marginalsäkerhet. Denna säkerhet garanterar finansinstitutet att innehavaren av terminen kan betala eventuella förluster som innehavet leder till. Beroende på karaktären av den underliggande tillgången varierar marginalsäkerheten från ca 0,5 % till 20 % av den underliggande tillgångens leveranspris. Om terminen i föregående stycke hade haft ett marginalsäkerhetskrav på 10 % hade köpare såväl som säljare varit tvungna att sätta in 11,05 kr var på ett marginalkonto i det institut som tillhandahållit- terminen. Beroende på värdeutvecklingen av den underliggande aktien och kalkyl-räntan justeras marginalkontona för de olika positionerna. Om t.ex. leveranspriset (forward price) på aktien sjunker från 110,5 kr till 108,5 kr kommer 2 kr från ”köparens” marginalkonto att överföras till ”säljarens” marginalkonto. Saldot på marginalkontona blir då 9,05 kr respektive 13,05 kr. Justering av marginalkonton brukar ske dagligen och kallas marking to market.23 Förändringar i terminens leveranspris kan göra att institutet kräver ytterligare insättningar på marginalkontot, så kallade margin calls, alternativt stänger positionen om ytterligare insättningar inte infrias.

Det är intressant att notera att marking to market i princip innebära att positionerna realiseras varje dag utan att det medför avyttring i inkomstskattelagens mening. Detta kan ifrågasättas mot bakgrund av det faktum att avkastning på ett marginalkonto ofta är disponibelt för ytterligare invest-eringar av kontoinnehavaren. Kontoinnehavaren kan således investera obeskattade medel, dvs. utnyttja en skattekredit, vilket är i strid med skattesystemets syfte.

4.2.3 Hävstång

En aktietermin ger avkastning om aktiens värdeutveckling skiljer sig från kalkylräntan. Om kalkylräntan är låg, vilket den i normalfallet är, är avkastningen på en termin och dess underliggande tillgång väldigt lika, i kronor räknat. Den stora skillnaden mellan de två investeringsalternativen är att terminen endast kräver en bråkdel i initial investering – marginalsäkerhet. Detta gör att terminen får en hävstångseffekt på avkastningen från den underliggande tillgången. Om marginalsäkerheten är 5 % av den underliggande tillgångens värde kan en investerare ta 20 positioner i terminer istället för en position i den underliggande tillgången. Eftersom den underliggande tillgången ger i stort sett samma avkastning som en termin, i kronor räknat, är terminens avkastning 20 gånger mer effektiv. Det är därför terminer och andra derivat ofta kallas för hävstångsinstrument.

4.2.4 Finansieringskostnad

Gemensamt för alla hävstångsinstrument är att deras värde är beroende av en underliggande vara. I princip innebär dessa instrument att den underliggande varan levereras från den ena parten av instrumentet – ”säljaren” – till den andra parten av instrumentet – ”köparen” – då instrumentet avslutas.24 Man kan så-ledes säga att ett hävstångsinstrument är ett avtal om en framtida leverans av en viss vara. För att ”säljaren” av varan skall vara villig att inneha varan under avtalets löptid och leverera den vid avtalsslutet måste han få ersättning för de kostnader som är förenade med innehavet, dvs. finansieringskostnader.25 Generellt brukar dessa kostnader beräknas mot bakgrund av den underliggande varans värde multiplicerat med en given kalkylränta och avtalets löptid. Kostnaden betalas givetvis av ”köparen” eftersom det är han som har rätt till den underliggande varan från och med den tidpunkt då avtalet ingås.

För hävstångsinstrument med en given löptid, t.ex. forwards och futures, bakas finansieringskostnaden in i leveranspriset. Det är därför detta pris alltid är högre än den underliggande varans marknadsvärde då kontraktet ingås. För hävstångsinstrument utan given löptid, t.ex. contracts for difference (CFDs), är det inte möjligt att baka in finansieringskostnaderna i leveranspriset. Av den anledningen är ”köparen” i dessa kontrakt skyldig att till ”säljaren” betala finansieringskostnader på daglig basis. På så sätt garanteras finansieringskostnaderna oavsett under hur lång tid avtalet löper.

I de flesta fall sker ingen fysisk leverans, men värdering av hävstångsinstrument sker med det antagandet som utgångspunkt.

Jämför resonemanget i avsnitt 4.2.1.

4.3 Exempel på aktieinvesteringar med hävstång

4.3.1 Förutsättningar

Av föregående avsnitt följer att hävstångsinstrument ger en likvärdig avkastning, i kronor räknat, som dess underliggande vara, men eftersom hävstångsinstrument endast kräver en bråkdel i kapitalinsats jämfört med dess underliggande vara är dess avkastning, i procent räknat, väsentligt högre. Vidare framkommer att en ”köp-position” i ett hävstångsinstrument innebär en skyldighet att erlägga finansieringskostnader för den underliggande varan. Beroende på om hävstångs-instrumentet har en fast löptid eller en obegränsad löptid erläggs denna kostnad på olika sätt. I det förra fallet är den medräknad i avtalets leveranspris, i det senare fallet är ”köparen” tvungen att betala finansieringskostnaden på daglig basis.

Med dessa utgångspunkter i minnet följer nedan en exemplifiering av två vanligt förekommande hävstångsinstrument: future och contract for difference (CFD). En future är en standardiserad termin, alltså ett hävstångsinstrument med fastställd löptid. Ett CFD, däremot, är ett hävstångsinstrument utan fastställd löptid. För att sätta dessa hävstångsinstrument i ett perspektiv kommer jag inleda med ett exempel på en vanlig aktieinvestering. Avslutningsvis exemplifierar jag en investering i financial spread bettning i syfte att visa likheten mellan denna investering och de två hävstångsinstrumenten. I samtliga fyra exempel är det en given aktie som är utgångspunkt för investeringen. Det rör sig alltså om fyra typer av aktieinvestering, med och utan hävstång.

Förutsättningar för samtliga exempel är följande. Investeraren Tore O tror att värdet på X-aktien, med en dagskurs på 100 kr, kommer att stiga den närmsta veckan. En vecka senare visar det sig att Tore O haft rätt i sin bedömning och aktien steg till en kurs på 110 kr. Stibor är 4,5 %; ränta vid privatlån är 6 %.

4.3.2 Aktie

Tore O lånar 100 000 kr på banken (ränta 6 %). Han använder pengarna till att köpa 1 000 st. X-aktier. Efter en vecka säljer han aktierna för 110 000 och betalar tillbaka lånet.

Resultat innan skatt:

Kapitalvinst: 10 000 kr (110 000–100 000)

Räntekostnad: 115,5 kr ((100 000e(0.06*(1/52)))–100 000)

Bruttoresultat: 10 000 kr (10 % : 10 000 / 100 000)

Nettoresultat: 9 884,5 kr (9,89 % : 9 885 / 100 000)

4.3.3 Future

Tore O tar en lång position (”köp-position”) i en sex månaders aktie-future på 1 000 st. X-aktier. Leveranspriset på future-kontraktet är 102 276 kr (100 000e(0.045*(26/52))). Börsen som tillhandahåller denna future kräver en marginalsäkerhet på 10 % av värdet på de underliggande aktiernas leveranspris, dvs. 10 228 kr. Tore O lånar dessa medel på banken. Efter en vecka är leveranspriset på future-kontraktet 112 406 (110 000e(0.045*(25/52))). Tore O går ur sin position och betalar tillbaka lånet:

Kapitalvinst: 10 130 kr* (112 406 –102 276)

Räntekostnad: 11,8 kr* ((10 228e(0.06*(1/52)))–10 228)

Bruttoresultat: 10 130 kr (99 % : 10 130 / 10 228)

Nettoresultat: 10 118,2 kr (99 % : 10 118,2 / 10 228)

* Om priset på aktien varit oförändrat (100 kr) hade leveranspriset efter en vecka varit 102 187 kr (100 000e(0.06*(25/52))), vilket givit Tore O en kapitalförlust på 89 kr (102 187 –102 276) motsvarande finansieringskostnaden för 100 000 kr under en vecka till 4,5 % (stibor). Den verkliga finansieringskostnaden är således 100,8 kr (89 kr + 11,8 kr), alltså ca 15 kr lägre än för aktierna, motsvarande skillnaden på 1,5 % i räntekostnaderna.

4.3.4 CFD

Tore O tar en lång position (”köp-position”) i ett CFD-kontrakt på 1 000 st. X-aktier. TNT Markets, som tillhandahåller CFD-kontraktet, kräver en marginalsäkerhet på 10 % av värdet på de underliggande aktierna, dvs. 10 000 kr. Tore O lånar dessa medel på banken. Dessutom kräver TNT Markets en finansieringskostnad motsvarande stibor + 4 % multiplicerat med värdet på de underliggande aktierna, dvs. 100 000 kr, om man håller position över natten.* Efter en vecka går Tore O ur sin position och betalar tillbaka sitt banklån:

Kapitalvinst: 10 000 kr (110 000 –100 000)

Räntekostnad: 11,5 kr ((10 000e(0.06*(1/52)))–10 000)

Finansieringskostnad: 164 kr ((100 000e(0.085*(1/52)))–100 000)

Bruttoresultat: 10 000 kr (100 % : 10 000 / 10 000)

Nettoresultat: 9 824,5 kr (98,1 % : 9 824,5 / 10 000)

* Finansieringskostnaden beräknas på värdet av de underliggande aktierna kl. 23.00 varje dag. Vid en lyckad affär som sträcker sig över ett par dagar stiger alltså finansieringskostnaden. Denna ökade kostnad bortser jag dock ifrån i mitt exempel.

4.3.5 Financial spread betting

Tore O letar upp ett spred-betting-företag på Internet. Företaget, s-betting.uk, tillhandahåller följande spread för X-aktien: köp99,8/sälj100,2. Tore O tar en lång position (”köp-position”) i ett spread bet på 1 000 st. X-aktier. s-betting.uk kräver en marginalsäkerhet på 10 % av värdet på de underliggande aktierna, dvs. 10 020 kr. Tore O lånar dessa medel på banken. Dessutom kräver s-betting.uk en finansieringskostnad motsvarande stibor + 2 % multiplicerat med värdet på de underliggande aktierna, dvs. 100 200 kr, om man håller position över natten.* Efter en vecka går Tore O ur sin position och betalar tillbaka sitt banklån. Vid denna tidpunkt erbjuder s-betting.uk följande spread för X-aktien: köp 109,8/sälj 110,2.

Vinst: 9 600 kr (109 800–100 200)

Räntekostnad: 11,6 kr ((10 020e(0.06*(1/52)))–10 020)

Finansieringskostnad: 125,3 kr ((100 200e(0.065*(1/52)))–100 200)

Bruttoresultat: 9 600 kr (95,8 % : 9 600 / 10 020)

Nettoresultat: 9 463,1 kr (94,4 % : 9 463,1 / 10 020)

* se ovan, under CFD.

4.4 Financial Spread Betting – en skattepriviligerad CFD!

Av exemplen framgår att den verkliga innebörden av financial spread betting är väldigt lik innebörden av vedertagna finansiella hävstångsinstrument, t.ex. futures och CFDs. Skillnaden mellan de tre investeringsalternativen har egentligen ingenting med finansiell risk att göra, utan endast med hur förmedlaren av instrumentet tar ut vinsten. Att futures ger ett högre nettoresultat än CFDs beror på att det senare instrumentet medför högre finansieringskostnader, vilka till viss del tillfaller bolaget som förmedlar CFDs. Att CFDs ger högre nettoresultat än financial spread betting beror i första hand inte på finansieringskostnaderna eftersom spread betting som regel har lägre finansieringskostnader än CFDs. Istället beror skillnaden på den köp/sälj-kurs som spread betting-företaget erbjuder, vilken som regel är mindre förmånlig än den som erbjuds vid handel med CFDs. Skillnaden mellan de olika instrumentens köp/sälj-kurser utgör en stor del av spread bettning-företagets vinst. Slutsatsen blir att om finansieringskostnaderna och köp/sälj-kurserna för de tre instrumenten varit densamma då skulle nettoresultaten från instrumenten också vara det.

Varför finns det då en marknad för tre så lika instrument? Jag antar att det faktum att futures är ett tidsbegränsat avtal medan CFDs är avtal med obegränsad löptid motiverar de båda avtalens parallella existens. Vad motiverar existensen av financial spread betting i förhållandet till CFD, bägge instrumenten har ju obegränsad löptid? Det som skiljer avtalen från varandra är ju egentligen bara att financial spread betting ger sämre köp/sälj-kurs på den underliggande tillgången jämfört med CFDs. Av den anledningen kan antas att financial spread betting enbart kan förekomma i jurisdiktioner där dess avkastning ges en mer förmånlig rättslig behandling än avkastning från CFDs. Om brittisk skattelagstiftning hade beskattat avkastningen från financial spread betting på samma sätt som avkastningen från CFDs är det troligt att financial spread betting aldrig hade uppstått eftersom ingen rationell investerare hade valt det alternativet före att investera i CFDs. Slutsatsen blir således att financial spread betting är en konstruktion med samma verkliga innebörd som CFDs, men med en mer förmånlig skatte-behandling än CFDs. Det är således den förmånliga skattebehandlingen som motiverar existensen av financial spread betting.

5 Sammanfattande slutsatser

Financial spread betting är ett relativt nytt investeringsalternativ för svenska skatte-subjekt. Det finns i dagsläget ingen förmedling av financial spread betting etablerad i Sverige, men utbudet över Internet är stort, främst från brittiska spread betting-företag. I Storbritannien är avkastning från financial spread betting befriad från inkomstskatt, vilket sannolikt är skälet till att det förekommer på en marknad där även CFDs handlas.

I Sverige klassificeras vinster från vadhållning som lotterivinster och är befriade från inkomstskatt. Av rubriceringen att döma borde således avkastning från financial spread betting klassificeras som vinst från vadhållning och vara befriad från inkomstskatt. Frågan är dock om det är möjligt att på ett teoretiskt trovärdigt sätt klassificera avkastning från CFDs och financial spread betting som olika typer av avkastning. Eftersom avkastning från CFDs kapitalvinstbeskattas finns det ett gränsdragningsproblem mellan inkomstslaget kapital och lotterivinst.

Mot bakgrund av den verkliga innebörden av financial spread betting anser jag att avkastning från sådan verksamhet bör beskattas i inkomstslaget kapital. En position i financial spread betting skulle med stor sannolikhet, liksom CFDs, rymmas inom inkomstskattelagens terminsdefinition.26 Även ur ett icke-inkomstskatterättsligt perspektiv torde denna klassificering vara den mest ändamålsenliga. Inkomstbeskattning av financial spread

betting skulle nämligen, med stor sannolikhet, innebära att verksamheten kommer att ha svårt att locka svenska investerare eftersom motsvarande investering i CFDs alltid kommer att ge en högre avkastning efter skatt. Financial spread bettning skulle således inte leda till ett ökat 'spelande' i Sverige, vilket är helt i linje med Spelutredningens direktiv.27 Om det vid en prövning däremot skulle visa sig att avkastning från financial spread betting skall klassificeras som lotterivinst och vara befriad från inkomstskatt kommer troligen attraktionen av denna investeringsform att kraftigt öka bland svenska investerare. Vidare kommer en sådan klassificering vara svår att motivera mot bakgrund av att avkastning från CFDs med stor sannolikhet skall beskattas som kapitalinkomst.

Gränsdragningsproblematiken mellan inkomstslaget kapital och lotterivinst skulle emellertid inte försvinna om avkastning från financial spread betting klassificerades som kapitalinkomst istället för lotterivinst. Det finns nämligen än mer extrema former av finansiell vadhållning än financial spread betting. Ett exempel på sådan vadhållning är financial binary betting. Hur avkastning från sådan vadhållning bör klassificeras lämnar jag emellertid åt annan att analysera.

Axel Hilling är jur. dr och universitetslektor i affärsrätt vid Linköpings universitet.

Se avsnitt 3.2.

SOU 2008:124, s. 573.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...