EG-domstolens domar

B1 Moder-dotterbolagsdirektivet

I C-284/06 Burda tolkade EG-domstolen innebörden av begreppet källskatt i artikel 5.1 i moder/dotterbolagsdirektivet. Moder-dotterbolagsdirektivet syftar som bekant till att undanröja kedjebeskattning av gränsöverskridande utdelningar som lämnas mellan dotterbolag och moderbolag. För uppfyllande av detta syfte är förbudet mot källskatter centralt. Burda GmbH var ett tyskt bolag som till lika delar ägdes av ett holländskt bolag och ett tyskt bolag. Burdas beslut att år 1998 utdela föregående års vinster resulterad i tysk skatt på vinstutdelningen. Till skillnad mot det holländska moderbolaget kunde det tyska moderbolaget avräkna den aktuella skatten från sin egen skatt. Målet gäller företrädesvis huruvida den tyska skatten på vinstutdelning utgjorde en källskatt i direktivets mening. 1

Då direktivet saknar en egen definition av vad som ska innefattas i begreppet källskatt hänvisade EG-domstolen till sin egen praxis. Domstolen konstaterade att för att källskatt ska föreligga i direktivets mening krävs att tre villkor är kumulativt uppfyllda, nämligen (1) att det är fråga om inkomstskatt som tas ut i den stat där vinstutdelningen sker och som påförs till följd av betalning av utdelning eller av varje annan inkomst från värdepapper, (2) att beskattningsunder-laget utgörs av inkomsten från dessa värdepapper, och (3) att det är innehavaren av värdepappren som är skattskyldig. Domstolen fann att den tyska regeln inte skulle ses som en källskatt då det tredje rekvisitet inte var uppfyllt.

Målet C-27/07 Banque Fédérative rör tolkningen av uttrycket ”vinst som utdelats av dotterbolaget” i sista meningen av artikel 4.2 i moder-dotterbolagsdirektivet. Artikel 4.2 ger moderbolagslandet, i detta fall Frankrike, möjlighet att vägra avdrag för kostnader som är hänförliga till innehavet i dotterbolags-aktierna. Begränsningen motiveras av att moderbolaget inte ska få dubbla förmåner genom att både slippa betala skatt på utdelningar från dotterbolaget och ändå få dra av kostnader med koppling till innehavet. I de fall dessa kostnader bestäms schablonmässigt stadgas i sista meningen av 4.2 att de högst får uppgå till fem procent av den ”vinst som utdelats av dotterbolaget”. Enligt franska regler skulle den avräkning som beviljats för att kompensera för källskatt som innehållits för moderbolaget i dotterbolagslandet inkluderas i nämnda vinst. Det franska moderbolaget Banque Fédérative hävdade att detta stod i strid med artikel 4.2. EG-domstolen fann att ett inkluderande av avräkningen vid beräkningen av vinsten var förenligt med direktivets syfte att uppnå skattemässig neutralitet mellan gränsöverskridande utdelning och inhemsk utdelning. Därmed var domstolen slutsats att de franska reglerna var i enlighet med direktivet.

Frågan om innebörden av ”innehav av andelar i kapitalet i ett bolag i en annan medlemsstat” i artikel 3 i moder/dotterbolagsdirektivet behandlades i målet C-48/07 Les Vergers. Tolkningsfrågan ställdes av belgisk domstol och gällde huruvida direktivet kunde tillämpas på aktier innehavda med nyttjanderätt. Les Vergers var ett belgiskt bolag som innehade nyttjanderätten till aktierna i det belgiska bolaget NARDA. Äganderätten till aktierna innehades av bolaget BEPA.2 Domstolen inledde med att jämföra den rättsliga situationen för den som innehade äganderätten till aktier med situationen för den som enbart innehade nyttjanderätten. Utifrån såväl direktivets ordalydelse som dess systematik fann domstolen att innehav av andelar i kapitalet i ett bolag inte ska tolkas så att det även innefattar nyttjanderätt till andelar. Avslutningsvis påpekade domstolen att även om målet vid den nationella domstolen avsåg en rent intern situation kräver gemenskapsrätten att gränsöverskridande situationer ska behandlas lika förmånligt som interna situationer. Därmed hade medlemsstaterna en skyldighet att utsträcka en förmånlig skattemässig behandling av utdelning som mottas från inhemska dotterbolag till att också omfatta utdelning från dotterbolag i andra medlemsstater.

B2 Fusionsdirektivet

Målet C-285/07 A.T. rör tolkning av artiklarna 8.1 och 8.2 i fusionsdirektivet. Enligt artikel 8.1 ska skattefrihet gälla vid andelsbyte. Artikel 8.2 villkorar skattefriheten av att delägaren inte åsätter de mottagna aktierna ett skattemässigt värde som är högre än det som de utbytta aktierna hade omedelbart före bytet. En ytterligare förutsättning enligt tysk lagstiftning för skattefrihet vid andelsbyte var att det förvärvande bolaget i sin skattemässiga redovisning övertog det historiska, bokförda värdet på aktierna, det vill säga ett krav på dubbel anknytning till det bokförda värdet. EG-domstolen fann att detta villkor stod i strid med direktivet.

Målet C-392/07 Kommissionen mot Belgien gällde underlåtenhet att implementera 2005 års ändringar3 av fusionsdirektivet inom föreskriven tid.4 Domstolen fann att Belgien inte hade fullgjort sina gemenskapsrättsliga skyldigheter.-

Maria Hilling