Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Uttrycket jämförlig beskattning i 42 kap. 15 a § IL

Skatteverket anser att begreppet jämförlig beskattning i 42 kap. 5 a § IL ska anses ligga på samma nivå som gränsen för CFC-beskattning. Begreppet jämförlig beskattning kommer därmed att följa med när det sker ändringar i bolagsskattesatsen. Det innebär att för närvarande anses en utländsk juridisk person jämförligt beskattad om den beskattas med 14,5 % eller mer på ett underlag beräknat enligt svenska regler för ett svenskt företag med motsvarande inkomster som inte är en kooperativ förening. (2011-06-29, dnr 131 476530-11/111)

Inkomstbeskattning av tryckerier som begär återbetalning av utgående mervärdesskatt

Efter EU-domstolens avgörande den 11 februari 2010 i mål C-88/09 avseende Graphic Procédé har Skatteverket i ett rättsligt ställningstagande 2010-07-09 bekräftat att framställning av tryckta produkter är att betrakta som omsättning av vara och inte utförande av tjänst. För omsättning av vissa slag av tryckta produkter uppgår därför skattesatsen till 6 % mot tidigare 25 %.

När den utgående skatten visar sig uppgå till ett lägre belopp än vad som tidigare fakturerats medför det att återbetalt belopp utgör en inkomst. Detta slag av inkomst är skattepliktig (RÅ 2010 ref 95). Inkomsten ska tas upp som intäkt det beskattningsår den hänför sig till enligt god redovisningssed.

Det finns inte någon skyldighet för berörda tryckeriföretag att begära återbetalning av aktuell utgående skatt. Det finns inte heller någon skyldighet för Skatteverket att ex officio göra en sådan återbetalning. Rätten till återbetalning bygger på att tryckeriet sänder in en begäran om omprövning till Skatteverket.

När en begäran om omprövning har sänts till Skatteverket har tryckeriet gett uttryck för ett anspråk att erhålla återbetalning av aktuell skatt. En fordran, och därmed en intäkt, bör därför tas upp senast vid den tidpunkt när begäran om omprövning sändes in. En fordran bör även tas upp i de fall där en begäran om omprövning har sänts in efter balansdagen men före dagen för undertecknandet av årsredovisningen. Genom att sända in omprövningen har tryckeriet bekräftat ett fordringsförhållande som förelåg redan på balansdagen.

För det fall tryckeriföretaget betalat eller har en skuld till kunderna avseende den korrigerade skatten uppkommer en avdragsgill kostnad. Huruvida det finns en skuld får bedömas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, varvid företaget i första hand har bevisbördan. Därvid kan t.ex. beaktas om kunderna har framställt betalningsanspråk på tryckeriföretaget eller om tryckeriföretaget har utställt kreditfakturor. (2011-07-07, dnr 131 504321-11/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Bilförmån – nya miljöbilar våren 2011

För miljöbilar görs en särskild nedsättning av förmånsvärdet. För nytillkomna miljöbilar under våren 2011 anges hur nedsättningen ska göras, dvs. vilka bilmodeller som bör anses som närmast jämförbara bil. (2011-06-28, dnr 131 434851-11/111)

Kommentar: De nytillkomna bilarna finns uppräknade i ställningstagandet.

Gränsdragning mellan tjänsteresa och vissa privata resor

I ställningstagandet redovisas hur Skatteverket bedömer några olika situationer där gränsdragningen mellan tjänsteresa och privat resa har uppfattats oklar.

En resa som en anställd gör mellan bostaden och tjänstestället kan inte bedömas som en tjänsteresa, utan bör alltid ses som en arbetsresa, dvs. en privat resa. Detta gäller även om resan är föranledd av ett oplanerat och hastigt uppkommet tjänsteärende eller liknande.

Inte heller för den som arbetar på annan ort än bostaden kan en resa mellan arbetsorten och bostaden anses som en tjänsteresa, och detta gäller även om resan görs i samband med arbete på hemorten.

Kostnad för hemresa från en semesterresa är en privat levnadskostnad. En anställd som i ett akut tjänsteärende kallas hem av arbetsgivaren och får en tidigarelagd hemresa bekostad av arbetsgivaren – men som har kvar kostnaden för den ursprungliga hemresan – bör dock inte anses få någon skattepliktig förmån. (2011-07-08, dnr 131 418222-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns tre åskådliggörande exempel.

1.3 Kapital

Indragning av aktier utan ersättning

Om ett aktiebolag gör en indragning av aktier utan ersättning till aktieägarna, kan avdrag för anskaffningsutgiften för dessa aktier inte medges vid indragningen. Avdrag kommer ifråga först när de kvarvarande aktierna avyttras. (2011-02-08, dnr 131 55198-11/111)

Kommentar: Enligt Skatteverkets uppfattning saknar de indragna andelarna marknadsvärde och omkostnadsbeloppet ska därför fördelas på de kvarvarande andelarna.

Skattefri utdelning enligt lex Asea av andelar av aktier

För att en utdelning ska vara skattefri enligt lex Asea krävs bland annat att utdelningen av aktier i dotterbolaget görs i förhållande till innehavet av aktier i moderbolaget. Detta kan ofta leda till att en aktieägare får förutom hela aktier också en andel i en aktie som säljs för hans räkning. Skatteverket anser att detta inte innebär att skattefriheten förloras. (2011-02-15, dnr 131 115578-11/111)

Beskattning av pokerspel som anordnas över Internet

Vinst vid spel av poker är skattepliktig inkomst av kapital, om spelet är anordnat utanför EES. Beskattning av vinsten i varje enskild spelomgång, utan beaktande av egna insatser i spelet, kan medföra att skatten blir väsentligt högre än det verkliga överskottet av spelet i sin helhet. En sådan tillämpning kan därmed i många fall leda till uppenbart orimliga och oskäliga konsekvenser för spelaren.Den beskattningsbara vinsten vid pokerspel som anordnas över Internet kan därför vanligtvis bestämmas till årets överskott som har uppkommit vid spel hos respektive spelanordnare. Den beskattningsbara vinsten kan alltså motsvara årets ökning av behållningen på det spelkonto för pokerspel som är hänförligt till varje spelanordnare, med justering för egna insättningar, uttag och andra överföringar. (2011-06-22, dnr 131 438351-11/111)

Kommentar: Vinster i svenska lotterier är skattefria, liksom vinster i utländska lotterier om lotteriet anordnas i en stat inom EES (8 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL).

Vinst i ett utländskt lotteri ska tas upp som kapitalinkomst om vinsten överstiger 100 kronor och inte är skattefri enligt 8 kap. 3 § IL (42 kap. 25 § första stycket IL).

Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier får inte dras av (42 kap. 25 § andra stycket IL).

Skatteverket verkar här ha intagit en praktisk syn på ett regelverk som inte har anpassats till moderna företeelser som internetspel. Den aktuella regeln är från 1945 (prop. 1945:264).

När uppkommer en andel i ett aktiebolag?

När ett aktiebolag bildas ska, vid beräkning av gränsbelopp, andelarna anses uppkomma då stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare. En förutsättning är emellertid att registrering senare sker.

Vid fondemission uppkommer andelarna i bolaget då emissionen registrerats hos Bolagsverket. När ett aktiebolag gör en nyemission uppkommer andelarna i bolaget då tilldelning till aktieägarna skett. En förutsättning är emellertid att registrering senare sker. (2011-07-15, dnr 131 100946-11/111)

1.4 Internationell beskattning

Upphävande av ställningstagandet ”Kan ettårsregeln och sexmånadersregeln tillämpas vid boende i ett land och arbete i ett annat?”

Skatteverkets ställningstagande 2010-06-30, dnr 131 433450-10/111, beträffande tillämpning av ettårsregeln och sexmånadersregeln vid boende i ett land och arbete i ett annat, upphör att gälla. (2011-06-14, dnr 131 437521-11/111)

Kommentar: Ställningstagandet upphör att gälla med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens dom meddelad den 24 maj 2011 i mål nr 912-11.

2 Mervärdesskatt

Mervärdesskatt, svenska näringsidkares försäljning av applikationer

För försäljning av applikationer finns det ett fåtal stora marknadsplatser som drivs av utländska näringsidkare. För att sälja sina applikationer måste en näringsidkare som utvecklat en applikation samarbeta med dessa marknadsplatser. Privatpersoner som vill köpa och ladda ned applikationer måste göra detta via de utländska näringsidkarnas marknadsplatser.

Från mervärdesskattesynpunkt är en försäljning av en applikation ett tillhandahållande av en elektronisk tjänst. Tjänsten beskattas i Sverige om den är omsatt inom landet. Avgörande för bedömningen av var en tjänst är omsatt är i vilken egenskap de utländska företagarna (företrädare för marknadsplatserna) agerar.

Skatteverket har tittat på flera av de avtal som för närvarande finns vid försäljning av applikationer via de ledande marknadsplatserna och där applikationerna har utvecklats av någon annan än de utländska näringsidkare som driver marknadsplatserna. Skatteverket anser att det av de aktuella villkoren framgår att de utländska näringsidkarna medverkar som förmedlare av tjänsterna för de näringsidkare som utvecklat applikationerna och i deras namn. Av avtalen framgår att privatpersonen ingår avtalet om köp av applikationen med den svenska näringsidkaren som utvecklat applikationen. Det framgår också att den svenska näringsidkaren är ansvarig för support och eventuella fel på applikationen, bestämmer priset m.m. Det medför att en svensk näringsidkare som under dessa förutsättningar säljer applikationer till privatpersoner inom EU ska betala svensk mervärdesskatt för omsättningen av tjänsten. (2011-06-16, dnr 131 427715-11/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns det en tillämpningsinformation som säger att vid kontroll bör Skatteverkets åtgärder, som föranleds av nämnda ställningstagande, vara framåtsyftande. Beslut på initiativ av verket bör därför, i normalfallet, inte avse omsättning som äger rum före 2011-10-01.

Mervärdesskattefrågor vid överlåtelse av projektunderlag och försäljning av vindkraft

1. Överlåtelse av projekteringsunderlag för vindkraftverk

I den överlåtelse som bedömts ingår markupplåtelseavtal, utredningsmaterial, bygglov, miljötillstånd och nätanslutningsavtal. Tillhandahållandet av markupplåtelseavtalet är då en omsättning som är undantagen från skatteplikt. Överlåtelsen av bygglov och miljötillstånd får enligt Skatteverkets uppfattning anses som ett underordnat led i överlåtelsen av markupplåtelseavtalet. Övrigt i överlåtelsen av projektet är var för sig skattepliktiga omsättningar. Ersättningen ska därför delas upp så att beskattningsunderlaget kan bestämmas. Om gemensam ersättning utgår för tillhandahållandena ska beskattningsunderlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

2. Uppförande av vindkraftverk i egen regi men i syfte att sälja det

En överlåtelse av ett vindkraftverk, innan det har tagits i bruk för elproduktion, är delvis en från skatteplikt undantagen omsättning av fastighet. Den delen av överlåtelsen som avser verksamhetstillbehör är en omsättning som inte är undantagen från skatteplikt.

För den som i en utåtriktad yrkesmässig byggnadsrörelse utför och förvärvar bygg- och anläggningsarbeten för att uppföra ett vindkraftverk ska uttagsbeskattning ske om företaget inte själv använder vindkraftverket i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt. De tjänster för vilka uttagsbeskattning ska ske är ritning, konstruktion eller andra jämförliga tjänster samt bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll. Uttagsbeskattningen omfattar inte verksamhetstillbehören eftersom ersättningen för dessa beskattas vid överlåtelsen.

Skatteverket anser att ett vindkraftverk är taget i bruk och används i verksamhet som medför skattskyldighet när det efter testdrift börjar nyttjas för elproduktion.

3. Byggande av vindkraftverk som upphandlas i syfte att sälja vindkraftverket vidare efter färdigställandet

Förutsättningarna är att den som beställer uppförandet av vindkraftverket för vidareförsäljning (företag A) inte anses bedriva utåtriktad yrkesmässig byggnadsrörelse. Vindkraftverket uppförs på byggentreprenören B:s mark eller på mark som A äger eller disponerar med nyttjanderätt. A säljer vindkraftverket vidare utan att ha startat någon elproduktion.

Överlåtelsen av vindkraftverket är delvis en från skatteplikt undantagen omsättning av fastighet. Den del av överlåtelsen som avser verksamhetstillbehör är en omsättning som inte är undantagen från skatteplikt. A:s förvärv av vindkraftverket är endast till viss del hänförligt till en framtida skattepliktig omsättning. Avdragsrätt för ingående skatt föreligger för anskaffningen av verksamhetstillbehören. Däremot föreligger inte rätt till avdrag för A för den ingående skatt som belöper på uppförandet av vindkraftverket.

4. Överlåtelse av vindkraftverk som tagits i drift

När vindkraftverk som tagits i drift överlåts och köparen för att fortsätta driften även övertar de rättigheter och skyldigheter som är förenade med verksamheten utgör detta en sådan överlåtelse som är undantagen från skatteplikt. Skatteverket anser att överlåtelsen kan utgöra en sådan verksamhetsöverlåtelse som är undantagen från skatteplikt även om det endast är ett av vindkraftverken som överlåts. Det förutsätter dock att allt som ingår i denna del av verksamheten överlåts och köparen förvärvar vad som erfordras för att driva verksamheten vidare självständigt. (2011-06-20, dnr 131 428430-11/111)

3 Övrigt

Betalningsansvar för SINK-skatt (Skattebetalning)

Utbetalare, som är hemmahörande i Sverige och som i saknad av beslut om särskild inkomstskatt (SINK-beslut) inte drar preliminär skatt, blir jämte mottagaren av ersättningen betalningsansvarig för den särskilda inkomstskatt (SINK-skatt) som Skatteverket beslutar om. Av IT-tekniska skäl riktas kravet först mot betalningsmottagaren. Om denne inte betalar kan Skatteverket kräva också utbetalaren, men först sedan mottagarens skatteskuld blivit restförd hos Kronofogdemyndigheten. Om SINK-beslut har visats upp för utbetalaren eller denne på annat sätt fått kännedom om att ett sådant beslut finns är denne skyldig att göra avdrag för särskild inkomstskatt (SINK-skatteavdrag). Om detta inte görs är han tillsammans med mottagaren av vederlaget skyldig att betala skatten för inkomsten. Även i denna situation riktas kravet först mot betalningsmottagaren. Om betalningsmottagaren inte är känd riktas kravet bara mot utbetalaren. Betalningsansvaret, som då avser preliminär skatt, beräknas i dessa fall till 30 procent av aktuell ersättning. Blir en betalningsmottagare, som tidigare inte kunnat identifieras, känd efter det att beslut om betalningsskyldighet för okända har meddelats, bör Skatteverket ompröva beslutet mot utbetalaren med ledning av de framkomna uppgifterna. Om utbetalare gjort SINK-skatteavdrag men inte betalat in den avdragna skatten, är utbetalaren ensam ansvarig för den ej inbetalda skatten. (2011-06-15, dnr 131 371702-11/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.