Skattenytt nr 9 2011 s. 634

Skönsbeskattning av arbetsgivaravgifter

1 Bakgrund

För en tid sedan uppmärksammade jag ett antal domar från Förvaltningsrätten (FR) och Kammarrätten (KR) där frågan om skönsbeskattning av arbets-givaravgifter och avdragen preliminär skatt hade prövats. Mitt intresse väcktes, särskilt som domstolarna syntes ha olika uppfattning om vilket underlag som skulle krävas för den skönsmässiga uppskattningen av underlaget för arbetsgivaravgifter.

I det följande redogör jag för lagregleringen och domar från Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) samt för de iakttagelser som jag gjort vid studium av underrättsdomar. I de senare är det verksamheter som omfattas av skyldigheten att ha personalliggare som granskats av Skatteverket (SKV), varför även reglerna om personalliggare och tillämpningen av dessa blir aktuella för en kort redogörelse. Med ”arbetsgivaravgifter” avses i det följande både arbets-givaravgifter och avdragen skatt.

2 Skattedeklaration

Reglerna för vilket underlag (vilket slags ersättningar) arbetsgivaravgifter ska beräknas på och med vilken procentsats finns i lagen om socialavgifter.1 Underlaget ska redovisas i skattedeklaration (SKD) som vanligtvis lämnas den 12 i månaden efter den månad utbetalningen skett. Detta regleras i skattebetalningslagen (SBL) och i 11 kap. SBL finns regler om beskattningsbeslut.2

Om en SKD kommer in till SKV där ett företag redovisat både avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och moms fastställer SKV normalt skatten i enlighet med de redovisade beloppen (även noll kr). Något särskilt beslut skickas inte ut.

Om en SKD har lämnats i rätt tid och på rätt sätt anses således ett beslut om arbetsgivaravgifter ha fattats i enlighet med deklarationen. När SKV gör en omprövning enligt reglerna i 21 kap. SBL av deklarationen ska arbetsgivaravgiften bestämmas på grundval av tillgängliga uppgifter. Om en tillförlitlig beräkning inte kan ske kan underlaget uppskattas skönsmässigt.

SFS 2000:980.

SFS 1997:483.

3 Personalliggare

I den sk branschkontrollagen föreskrivs att den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet ska ha en personalliggare.3 Där ska uppgift finnas om näringsidkarens namn och personnummer/organisationsnummer samt motsvarande uppgifter på alla personer som är verksamma i näringsverksamheten liksom tidpunkt för början och slut på vars och ens arbetspass. Personal-liggaren ska finna tillgänglig för SKV i verksamhetslokalen. SKV har i särskilda föreskrifter närmare angett hur liggaren ska föras.4

SKV har rätt att göra oanmälda kontrollbesök i restauranger och frisör-salonger. Inga andra kontroller får göras vid dessa besök än avstämning av antalet verksamma personer och deras identitet mot uppgifterna i liggaren. SKV har uppfattat det så att inte ens frågor med annat syfte får ställas.5 Om det finns brister i personalliggaren kan SKV påföra kontrollavgift enligt särskilda regler (10 000 kr om liggare saknas; 2 000 kr per verksam person som inte är noterad). Detta är den enda sanktionen mot brister i följsamhet till denna lagstiftning.

I samband med ett kontrollbesök kan det uppstå behov av att närmare kontrollera företagets räkenskaper genom revision. Om en sådan revision är begränsad till handlingar som rör personalen och om den utförs i samband med ett kontrollbesök enligt lagen om personalliggare får beslut om sådan revision meddelas i samband med att revisionen verkställs. Detta framgår av 3 kap. 9 § taxeringslagen (TL).6

Lagstiftaren har således förutsatt att ett kontrollbesök kan utvecklas så att en noggrannare granskning blir nödvändig och lagreglerat den situationen särskilt.

Det som kommer fram vid avstämning mot personalliggaren kan användas vid en arbetsgivarkontroll, då en kontroll kan göras om redovisat underlag för arbetsgivaravgifter är rimligt. I SKVs handledning beskrivs det sålunda. ”Det kan t.ex. förekomma att företag redovisar alla anställda och deras arbetstider korrekt i liggaren, men sedan inte redovisar lönebelopp i SKD i rimligt förhållande till antalet verksamma som har antecknats i liggaren osv. Om en kompletterande utredning då visar att redovisade löner för en period är orimligt låga med tanke på verksamhetens omfattning och behov av arbetskraft kan skäl för en skönsmässig uppskattning av underlag för arbetsgivaravgifter föreligga.”7 Det anges inte närmare hur starka dessa skäl bör vara.

I förarbetena till lagstiftningen anges följande: ”Personer som i samband med kontrollbesöken konstateras utföra arbete i verksamhetslokalen men som inte finns antecknade i personalliggaren kan misstänkas arbeta svart. Genom en begränsad revision som då kan utföras utan föregående anmälan kan Skatte-verket kontrollera om personen ifråga omfattas av något anställningskonstrakt eller liknande. Uppgifterna kan sedan följas upp genom en kontroll av löne-utbetalningarna hos näringsidkaren.”8

Lagstiftaren synes således ha förutsatt att SKV begagnar sig av möjligheten till revision innan beslut fattas om höjning av underlaget för arbetsgivar-avgifter.

Enligt uppgift från SKV gjordes 31 466 kontroller 2007, ca 17 700 kontroller 2008, ca 16 000 kontroller 2009 och ca 11 000 kontroller 2010. Det är således fråga om en masshantering där syftet är endast att kontrollera att personalliggare förs på det sätt lagen och SKVs föreskrifter stipulerar. Tanken är också att möjligheten att visa sig ute på företagen oanmält ska ha en avhållande effekt på svartarbete.

SFS 2006:575.

SKVFS 2006:22.

SKVs handledning för skattebetalning 2010, s. 495.

SFS 1990:324.

SKVs handledning för skattebetalning 2010, 495.

Prop. 2005/06:169, s. 34.

4 Skönsbeskattning

4.1 Gällande rätt

Begreppet skönsbeskattning finns inte närmare definierat i SBL. En allmän uppfattning är att den definition som finns i 4 kap. 3 § TL kan användas även i detta sammanhang. Här definieras skönsbeskattning sålunda:

”Kan skatt eller underlag för att ta ut skatt inte beräknas tillförlitligt på grund av att den skattskyldige, trots att han varit skyldig att lämna självdeklaration, inte avgett någon sådan, eller på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, skall skatten eller underlaget för att ta ut skatt uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).”9

Reglerna i 11 kap. 19 § SBL ersatte från den 1 januari 1998 regler i respektive lagstiftning för skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt och är således nu gemensamma för alla dessa skatteslag. I propositionen nämns dock inget annat om förutsättningarna för skönsbeskattning än vad som enligt ovan framgår av taxeringslagen.10 Inte heller i förarbetena till motsvarande lagstiftning i taxeringslagen avseende inkomstskatt finns någon konkret vägledning.

Om underlaget för arbetsgivaravgifter vid en omprövning inte kan beräknas tillförlitligt med ledning av tillgängliga uppgifter, ska skatten således bestämmas efter vad som framstår som skäligt. Om deklaration inte lämnats och skatten bestämts till noll kronor får skatten skönsmässigt bestämmas schablonmässigt till ett belopp som motsvarar det högsta av de belopp som bestämts för skatten ifråga vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna. Denna schablonmetod har inte tillämpats i de studerade rättsfallen.

Jfr SKVs handledning för skattebetalning 2010, s. 433.

Prop. 1996/97:100.

4.2 Rättspraxis

Jag har inte funnit något vägledande prejudikat när det gäller skönsbeskattning enligt SBL. Däremot kan vägledning hämtas från några avgöranden i HFD beträffande skönstaxering enligt TL. Frågan i avgörandena var om det underlag som funnits varit tillräckligt för skönstaxering.

Det första rättsfallet, RÅ84 1:79, handlar om skönsmässig eftertaxering efter revision. Utgångspunkten för denna var att den redovisade brutto-vinsten understeg den för branschen normala, samt att nettointäkten enligt en kalkyl utifrån bokföringsunderlaget hade redovisats med ett för lågt belopp. HFD konstaterade att det av utredningen framgick att den deklarerade brutto-vinsten understeg det normala för branschen. Trots detta menade HFD att det inte framkommit några omständigheter som styrkt att den skattskyldige lämnat oriktiga uppgifter till grund för taxeringen. Domstolen undanröjde eftertaxeringen och skattetillägget.

I RÅ 1995 ref. 31 behandlades frågan om skönsmässig beräkning vid ordinarie taxering. SKV hade företagit revision avseende föregående taxeringsår och då konstaterat brister som enligt myndigheten gällde även för det aktuella taxeringsåret. Bruttovinstprocenten var också låg, vilket av den skattskyldige förklarades med låga priser och en förlustbringande utökning av sortimentet. KR konstaterade att någon egentlig granskning av räkenskaperna för taxerings-året inte skett och att det därför inte var utrett att det förelåg brister i dessa. Endast den omständigheten att bruttovinsten var låg i jämförelse med branschen i övrigt kunde därvid inte anses utgöra tillräcklig grund för skönstaxering. HFD förde ett liknande resonemang och fastställde KRs dom, med hänvisning till att den skattskyldiges uppgifter inte motbevisats.

I RÅ 2009 ref. 27 I–IV prövades fyra mål inom ramen för den ordinarie taxeringen angående skönstaxering på grundval av kontantberäkningar. De två senare avsåg inkomst av rörelse och de skattskyldiga hade skönstaxerats. Grunden för detta var att SKV:s kontantberäkningar resulterat i misstanke om felaktigheter i avlämnade deklarationer. HFD uttalade att skönstaxering är en utväg som ska tillgripas när inkomsterna inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Syftet får inte vara annat än att söka uppnå det från materiell synpunkt riktigast möjliga taxeringsresultatet.

Vidare konstaterade HFD att när den skattskyldiges räkenskaper godtagits av SKV måste detta tillmätas betydande bevisvärde för att deklarationen är riktig. Frågan blir därför om resultatet av verkets kontantberäkning med tillräcklig styrka indikerar sådana brister i deklarationen eller dess underlag att skönstaxering kan ske. Härvid måste enligt HFD beaktas att kontantberäkningar, liksom bruttovinstkalkyler, normalt är behäftade med betydande osäkerhetsmoment beträffande dels själva beräkningen, dels möjligheten att finna en rättvisande jämförelsenorm när det gäller uppskattningen av den skattskyldiges levnadskostnader. Ett kontantunderskott eller ett lågt kontantöverskott tyder med viss styrka på att inkomster inte redovisats. De förklaringar som den skattskyldige lämnar angående sina levnadsförhållanden och sin ekonomiska situation måste emellertid tillmätas betydelse.

Av dessa två fall fann HFD i det ena att det fanns förutsättningar för en skönsmässig taxering. I det andra fallet konstaterade HFD att de upplysningar som lämnats av den skattskyldige inte framstod som osannolika eller mot-sades av annan utredning i målet. Med hänsyn till detta och att ingen konkret anmärkning mot redovisningen förelåg hade SKV därför inte gjort sannolikt att det fanns möjlighet att skönstaxera den skattskyldige.

2009 års rättsfall har kommenterats av Börje Leidhammar.11 Hans bedömning av gällande rätt är att kontantberäkningar och bruttovinstberäkningar som bevismedel i taxeringsmål var för sig och tillsammans kan uppfylla beviskravet ”sannolikt” i ordinära taxeringsmål. När det gäller eftertaxering kan sådana beräkningar ensamt inte utgöra tillräcklig bevisning för att nå upp till beviskravet ”styrkt” när oriktig uppgift påstås.

Skattenytt 2010 s. 404 f.

4.3 Kammarrättsdomar

För att fånga upp relevanta domar har jag använt mig av en internetbaserad söktjänst och därvid sökt domar från kammarrätterna avkunnade 2009 och framåt. Sökningen har begränsats till domar där orden personalliggare, skönsbeskattning och arbetsgivaravgifter finns, varför det inte kan uteslutas att fler domar finns som avser verksamhet där personalliggare krävs, men där domen även omfattar inkomsttaxering eller annat.

De granskade domarna, 32 st, är från samtliga KR, och har meddelats under perioden september 2009 – april 2011.12 I 27 av dessa har den skattskyldige skönsbeskattats medan resterande 5 domar innebär att SKVs skönsbeskattning undanröjts. Ingen av domarna avser efterbeskattning. Revision har skett i 4 fall och lett till skönsbeskattning. I något enstaka fall har skönsbeskattning skett i avsaknad av SKD. Med undantag för en frisörverksamhet avser alla ärenden restauranger.

Bakgrunden i samtliga ärenden utom ett är att SKV gjort ett kontrollbesök hos företaget för att kontrollera huruvida personalliggaren förts på föreskrivet sätt. I endast ett fåtal ärenden har konkreta felaktigheter i att föra personal-liggaren kunnat konstateras. I ett ärende initierades SKVs beskattningsåtgärder av en rapport från kommunens tillståndsenhet. Det har i något fall förekommit brister i personalliggaren som har förklarats med att personalen har skriv- och lässvårigheter.

Förutom regelrätta kontrollbesök förekommer det ofta att man gjort ”observationsbesök” även vid andra tillfällen varvid man räknat gäster och verksamma i lokalen. Dessa besök har varit anonyma och det förefaller som om restaurangägaren i endast något enstaka fall kontaktats i anslutning till observationstillfället. ”Hemliga” provköp har förekommit varvid antalet verksamma räknats och jämförelse gjorts med personalliggaren. Den skrivbordskontroll som följt på kontrollinsatsen har gått ut på att göra beräkningar av hur rimligt underlaget för arbetsgivaravgifter i SKD är i relation till ett av SKV bedömt behov av arbetskraft. Uppskattningar av lönen har ibland skett med ledning av kollektivavtal som blivit vägledande för den beloppsmässiga uppskattningen. Som ovan nämnts har revision företagits i endast 4 fall.

I de ärenden där utgången i KR blev skönsbeskattning, har KR motiverat detta exempelvis genom att konstatera att SKV visat att förutsättningar för skönsbeskattning finns då man gjort sannolikt att den skattskyldige haft lönekostnader som klart överstiger vad som redovisats i skattedeklarationerna och att en tillförlitlig beräkning av underlaget för arbetsgivaravgifter och skatte-avdrag inte kan göras med ledning av lämnade uppgifter. Ett annat exempel på motivering är att ”... Skatteverket gjort sannolikt att uppgifterna i personalliggaren är bristfälliga och inte kan ligga till grund för en riktig beräkning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Skatteverket har därför haft fog för att skönsmässigt beräkna arbetsgivaravgifterna och den avdragna skatten.”13

I de fall där skönsbeskattningen undanröjts kan domskälen sammanfattas med följande citat från en av domarna i FR: ”Någon grund för besluten om skönsbeskattning utöver uppfattade brister i personalliggaren och en kalkyl av bemanningsbehovet har Skatteverket inte angett. Någon revision av bolagets räkenskaper har inte gjorts och någon bruttovinstkalkyl har inte upprättats. – Enligt länsrättens mening är de omständigheter Skatteverket anfört inte tillräckliga för att visa att bolaget faktiskt har betalat ut högre ersättning för arbete som utförts av andra än N N än vad som har redovisats av bolaget i inlämnade skattedeklarationer. Grund för att skönsmässigt påföra bolaget ytterligare arbetsgivaravgifter och preliminär skatt samt skattetillägg föreligger därför inte.”14

Kammarrätten i Stockholm (KRS): mål nr 4177–4180-09; 4639-09; 4841-09; 5220–5224-09; 6626-09; 5261mfl-09; 5527–5528-09; 3057-10; 2236–2237-09; 3055–3056-10; 3747, 3938-10; 4961–4962-10; 759–62-10; 28,30-10; 819–820-10; 6720-10; 1062, 1064-10. Kammarrätten i Göteborg (KRG): mål nr 2317–2318-09; 5215, 5217-09; 4456-09; 7379–7380-09; 4479–4482-10; 4210–4211-10. Kammarrätten i Jönköping (KRJ) mål nr 3609-08; 1477-09; 1635-09; 337–338-10; 2586-10;. Kammarrätten i Sundsvall (KRSu) mål nr 2880–2881-09; 2606-09; 135-110; 2593-10.

KRJ mål nr 337–338-10.

KRG mål nr 8069, 8071-08.

5 Avslutande synpunkter

Skönsbeskattning är något av en extraordinär åtgärd som bara får tillgripas om skatt eller underlag för skatt inte kan beräknas tillförlitligt bl.a. på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen. Av de refererade rättsfallen från HFD framgår att enbart en låg bruttovinst eller lågt kontantöverskott/kontantunderskott vid kontantberäkning normalt inte kan läggas till grund för skönstaxering. Övriga omständigheter måste beaktas och särskilt de förklaringar som den skattskyldige har. I RÅ 2009 ref. 27 skriver HFD att, med hänsyn till den skattskyldiges levnadssätt och att det inte föreligger någon konkret anmärkning mot redovisningen av näringsverksamheten, SKV inte gjort sannolikt att det finns förutsättningar för skönstaxering.

Kontantberäkning och bruttovinstberäkning är båda verktyg som baseras sig på uppgifter hämtade från den självdeklaration som avlämnats av den skattskyldige till ledning för inkomsttaxeringen. Det är därför en rimlig tolkning att resultatet av sådana beräkningar kan tillmättas förhållandevis starkt bevisvärde i frågan om en skönsmässig uppskattning ska ske. Som ovan anförts har rättstillämpningen ändå ställt upp relativt stränga krav för skönstaxering med dessa båda verktyg som bevismedel.

De beräkningar som SKV gjort i de granskade målen av arbetstider, lönekostnader samt de iakttagelser som gjorts av antalet verksamma personer, skiljer sig från bruttovinstberäkningar och kontantberäkningar på så sätt att det saknas samband med uppgift lämnad i skattedeklarationen. Inte heller uppgift i personalliggare har något samband med den skattedeklaration som ska ligga till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter. Sådana allmänt hållna påståenden och uppgifter utan samband med en avlämnad deklaration som SKV framfört, är inte tillräckliga för att ligga till grund för skönsbeskattning – inte i den ordinära processen och än mindre när fråga är om efterbeskattning.

När det gäller skönsbeskattning av arbetsgivaravgifter finns, som ovan nämnts, en särskild bestämmelse som ger SKV möjlighet att i anslutning till ett kontrollbesök enligt branschkontrollagen besluta om en begränsad revision för att kontrollera handlingar hänförliga till underlaget för arbetsgivaravgifter. Bestämmelsens tillkomst får ses mot bakgrund av att ett vanligt kontrollbesök normalt inte kan ge ett tillförlitligt underlag för att bedöma riktigheten av uppgifterna i skattedeklarationen, utan därtill behövs en mer noggrann kontroll av handlingar som rör personalen och att denna ska göras i form av revision. Om SKV däremot vill göra en kontroll av räkenskaperna i allmänhet förutsätter det ett beslut om revision som underrättas den skattskyldige innan revisionen verkställs.

De ovan refererade rättsfallen ger vid handen att skönstaxering inte självklart kan ske enbart med hänvisning till att en kontantberäkning ger dåligt reslutat eller att bruttovinsten i en näringsverksamhet är låg jämfört med ett branschgenomsnitt. På motsvarande sätt kan skönsbeskattning av arbetsgivaravgifter inte ske enbart med relativt osäkra beräkningar av hur mycket personal som krävs för en viss verksamhet. För att kunna påvisa sådana brister i underlaget för SKD eller i SKD som krävs för skönsbeskattning har lagstiftaren givit SKV en möjlighet att utan föregående meddelande besluta om en begränsad revision där handlingar som rör personalen får granskas. SKV måste konstatera att underlaget för SKD är bristfälligt och det kan normalt inte göras annat än vid en revision.

Det kan nämnas att i ett ärende som, såvitt bekant, ännu inte är avgjort i sak återförvisade KR ett mål till LR för förnyad prövning då LRs dom var avkunnad med endast en lagfaren domare.15 KR uttalade i beslutet att frågan om skönsbeskattning av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag innehåller både rättsliga överväganden och bevisvärdering av sådan art att målen inte kan anses vara av så enkel beskaffenhet att det kan avgöras utan nämndemän. Jag tycker att denna återförvisning tydligt åskådliggör att skönsmässig uppskattning ska betraktas som en grannlaga åtgärd som måste vidtas med stor uppmärksamhet på att den görs på ett rättssäkert sätt.

Av de granskade domarna framgår att SKVs argumentering ibland utgått från vissa uttalanden i förarbeten bl.a. om att systemet med personalliggare är ett kostnadseffektivt sätt för SKV att få en uppfattning om svartarbete i de berörda branscherna. Detta uttalande skulle rättfärdiga att skönsbeskattning kan ske utan någon fördjupad kontroll. Det är ett anmärkningsvärt förhållningssätt som undergräver rättssäkerheten för den enskilde. Tvärtom anges i förarbetena att SKV vid diskrepans mellan uppgift i personalliggare och påträffade personer i verksamhetslokalen genom den begränsade revisionen kan kontrollera anställningskontrakt o.d. för en fortsatt kontroll av löneutbetalningar.

Min granskning är begränsad till ett relativt litet antal domar i KR, men jag kan föreställa mig att många ärenden inte överklagas eller överklagas och stannar i FR. SKVs skönsbeskattning vinner laga kraft utan att det finns en bakomliggande utredning som säkerställer den enskildes rättsäkerhet. I sammanhanget kan noteras att de personer som döljer sig bakom de granskade domarna i de allra flesta fall är av utländsk härkomst med därav föranledda språksvårigheter varför källor till missuppfattningar kan befaras ha varit mycket vanligt förekommande.

Det är anmärkningsvärt att SKV inte beslutar om revision i de aktuella fallen i större omfattning än som sker. Om man är säker på att det funnits arbetskraft som företaget inte betalat arbetsgivaravgifter för så ligger det i farans riktning att det finns oredovisade intäkter avsedda att täcka de svarta lönerna. Detta blir antagligen ett nollsummespel vad gäller inkomsttaxeringen, men oredovisad mervärdesskatt borde finnas. I endast ett fall har en skönsmässig höjning av utgående mervärdesskatt skett – sedan revision företagits.16 Dessutom bör ju mottagarna av de påstått svarta lönerna beskattas och få del av de förmåner som betingas av arbetsgivaravgifterna. I de granskade ärendena har jag inte kunnat finna någon uppgift som tyder på att mottagarna av lönerna blivit beskattade för dessa.

Sammanfattningsvis anser jag att SKVs och domstolarnas avgöranden i dessa ärenden strider mot gällande rätt när de skönsbeskattar företagen utan att ha mer bevisning än en kalkyl avseende arbetskraftsbehovet. En sådan kalkyl har, när det gäller graden av osäkerhet, ingen som helst koppling till avlämnad deklaration eller räkenskaper och kan redan av detta skäl inte läggas- till grund för skönsbeskattning oavsett den rättspraxis som finns avseende kontant-beräkning och bruttovinstberäkning. Det är anmärkningsvärt att man endast i mycket ringa omfattning har utnyttjat den för ändamålet speciellt anpassade möjligheten till begränsad revision för en närmare kontroll av handlingar som rör de anställda.

KRG 1380–1381-10.

KRG 4479–4482-10.

Olika bedömningar

Mitt intryck är att bedömningen skiftar mellan olika delar av SKV och mellan olika domstolar. Som exempel på detta kan nämnas två restauranger med i huvudsak samma ägare och likartade förhållanden där utgången inte blev densamma.

I det ena fallet vann den skattskyldige bifall till sitt överklagande i FR. KR avslog SKVs överklagande.17 Av FRs domskäl kan utläsas att FR grundade sin dom på att någon revision inte skett av bolagets verksamhet och inte heller någon jämförelse mellan personalliggaren och de av bolaget deklarerade löneutbetalningarna. Vidare sades att då någon konkret anmärkning inte förelåg beträffande personalliggaren eller deklarationerna eller räkenskaperna hade SKV inte gjort sannolikt att det fanns förutsättningar för skönsbeskattning.

Det andra fallet fick motsatt utgång – FR ändrar inte SKVs beslut om skönsmässig höjning och KR avslår den skattskyldiges överklagande.18 Den skattskyldige har ansökt om prövningstillstånd i HFD utan framgång.19 De olika bedömningarna av dessa två fall framstår som obegriplig.

Det förekommer således mellan domstolarna och i samma domstol olika uppfattningar om vad som krävs för att skönsbeskattning skall kunna ske. Jag anser att HFD borde se mer välvilligt på ansökningar om prövningstillstånd då det är uppenbart att behov finns av ett vägledande uttalande från HFD i denna fråga som handlar om bevisvärdering. En ljusning kan dock skönjas när det gäller HFDs syn på att meddela prövningstillstånd i bevisfrågor. HFD har nämligen i ett fall som rör frågan om osanna fakturor förelegat och skatte-konsekvenserna av detta beviljat prövningstillstånd.20

Mitt intryck är att det här är fråga om allvarliga ingrepp i rättssäkerheten för den enskilde som sker. Detta särskilt som det i de allra flesta av de granska-de fallen handlar om människor som är tämligen nyanlända till Sverige och därmed i de flesta fall kan antas sakna tillräckliga språkkunskaper för att kunna sätta sig in i de regler som gäller och att föra sin talan. Det är frestande att beteckna det som sker som rättsövergrepp.

Staffan Renström är verksam som skattejurist hos Sveriges Byggindustrier.

KRS mål nr 6720-10.

KRS mål nr 3055, 3056-10.

HFD mål nr 492-11 och 493-11.

HFD mål nr 3856–3864-10.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...