Skattenytt nr 1-2 2012 s. 7

Expertskatt – några ytterligare kommentarer

1 Inledning

Expertskatt är, som framgått av föregående artikel av Bernt Björkman ”Expertskatten mjukas upp – men nya tillämpningsproblem”, ett aktuellt och komplicerat ämne. Som framgår av den tidigare artikeln finns det flera frågor i samband med de nya reglerna som leder till tillämpningsproblem. Det finns också en mängd oklarheter med de gamla reglarna som kommer att kvarstå med de nya reglerna.

Syftet med denna artikel är att gå igenom ytterligare några frågor som kan ställas vad gäller expertskatten och peka på områden där ett förtydligande krävs genom lagstiftning eller rättspraxis för att få de klara och förutsägbara regler som arbetsgivare, anställda och även Skatteverket efterfrågar. Området må uppfattas smalt men är praktiskt sett betydelsefullt.

Den här artikeln kommer huvudsakligen att beröra de särskilda problem som har uppkommit för kategorierna arbetstagare som söker expertskatt som experter eller nyckelpersoner. Jag väljer att kort inleda om regelförändringarna. De som tagit del av Björkmans artikel kan hoppa över avsnitt 2.

2 Nya regler

Reglerna om expertskatt trädde som Björkman redan nämnt i kraft den 1 juli 2001 och ersatte de tidigare reglerna om skattelättnad för forskare. Kretsen anställda som omfattades av expertskattereglerna utvidgades till att avse specialister, företagsledare och nyckelpersoner. Reglerna om vilka arbetstagare som kvalificerar för expertskatt återfinns i Inkomstskattelagen (IL) 11 kap. 22 § 1 st.

Enligt punkt 1 kan arbetstagare kvalificera för expertskatt som specialist om arbetstagaren har specialistuppgifter med sådan inriktning eller sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårighet att rekrytera inom landet. Vår erfarenhet är att det normalt sett har ställts stora krav på att både visa att den anställde haft specialkompetensen och även att arbetsgivaren aktivt försökt rekrytera i Sverige men inte lyckats hitta en lämplig kandidat.

Andra kategorin anställda är arbetstagare som har kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med en sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet.

Den tredje punkten omfattar anställda som har företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag. Denna punkt har i princip brutits ner i två olika undergrupper, där en undergrupp utgörs av företagsledare som VD och CEO (Chief Executive Officer) och den andra undergruppen utgörs av andra anställda som företaget anser är nyckelpersoner. Anställda som är VD, CEO, Country Manager eller liknande, får normalt sett expertskatt eftersom dessa anställda personligen ansvarar för bolagets verksamhet i Sverige. För andra nyckelpersoner är det betydligt svårare att förutse om den anställde kommer att kvalificera för expertskatt, och detta är också en av anledningarna till att lagtexten ändras så att beloppsgränsen införs.

Enligt de nya reglerna ska villkoren för expertskatt anses vara uppfyllda för sådana arbetstagare som anges i punkterna 1–3, d.v.s. utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige under hela anställningen överstiger två prisbasbelopp per månad. Anställda som har en lönenivå som understiger denna nivå kan fortfarande ansöka om expertskatt, men ska då kvalificera enligt reglerna i IL 11 kap. 22 § i st. punkterna 1–3. De gamla problemen med att inte i förväg kunna förutse om expertskatt kommer beviljas för anställda som är ekonomichef, HR-chef, IT-chef, etc. kommer därmed kvarstå i de fall dessa anställda har en månadslön som understiger den fastställda beloppsgränsen.

3 Gamla problem

3.1 Arbetsgivare och arbetstagare

Förutsättningarna för expertskatt framgår av IL 11 kap. 22 §. Kategorin arbetstagare som omfattas av reglerna framgår av första stycket, och övriga formella kriterier av andra stycket. Följande krav framgår av andra stycket:

  • Arbetsgivaren ska höra hemma i Sverige eller vara ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige.

  • Arbetstagaren får inte vara svensk medborgare.

  • Arbetstagaren får inte ha varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjades.

  • Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att vara i högst fem år.

En förutsättning för att expertskatt ska beviljas är dels att den anställde är anställd av en svensk arbetsgivare, eller av en svensk filial till ett utländskt företag, och att anställningen i Sverige är tidsbegränsad till högst fem år. En anställd som är tillsvidareanställd i Sverige, eller som är anställd av ett utländskt företag som inte är samma juridiska person som det svenska bolag som den anställde utför arbetet i Sverige för, uppfyller formellt sett inte kraven för expertskatt.

3.2 Anställningsavtal med utländsk arbetsgivare

Många av de experter som kommer till Sverige är anställda av ett moder- eller dotterbolag i utlandet och sänds ut till Sverige för att arbeta här under en viss period. I många fall finns inte ett svenskt anställningsavtal utan i stället har den anställde ett s.k. assignmentavtal, d.v.s. ett avtal som reglerar tjänstgöringen i Sverige och som är ett tillägg till den anställdes anställningsavtal i hemlandet. Assignmentavtalen innehåller normalt sett information om att den anställde ska arbeta för ett svenskt bolag under ett visst antal år, lönevillkor och andra villkor för arbetet i det tillfälliga anställningslandet.

Vår erfarenhet är att Forskarskattenämnden godtar assignmentavtal trots att de inte är upprättade med den svenska arbetsgivaren. Det har därmed inte varit något problem i praktiken att det inte finns något svenskt anställningsavtal.

3.3 Svenska anställningsavtal och femårsgränsen

Utländska experter med en svensk arbetsgivare har oftast ett tillsvidareavtal, vilket är det normala i Sverige. Avtalet gäller tills det sägs upp av arbetsgivaren eller den anställde, och det är därmed inte tidsbegränsat. Formellt sett uppfyller därmed inte anställda med tillsvidareavtal reglerna för expertskatt, eftersom det är ett krav att vistelsen i Sverige ska vara tidsbegränsad till högst fem år.

Inte heller detta formella fel har visat sig vara något hinder för expertskatt. Uppgifterna om att avsikten med vistelsen i Sverige är begränsad till viss tid godtas trots anställningsavtalets utformning. I de fall den anställde beslutat att stanna kvar i Sverige efter att den initiala perioden gått ut, så har detta inte påverkat tillämpningen av expertskatten retroaktivt. Däremot har de formella kriterierna för expertskatt inte längre varit uppfyllda vilket innebär att de flesta beslut om förlängning av vistelsetiden i Sverige torde ha fattats efter att den treårsperiod har gått ut, under vilken expertskatten gäller.

3.4 Giltighetstid

Ansökan om expertskatt görs vanligtvis på blanketten Ansökan om skattelättnader Utländska arbetstagare (FSN 1720 eller FSN 1226 enligt de nya reglerna) som finns på Forskarskattenämndens hemsida. Ansökan kan också göras på annat sätt, det enda formkravet är att ansökan är skriftlig och att den lämnas in inom tre månader från det att arbetet påbörjades i Sverige.

Av IL 11:22 3 st. framgår att expertskatten bara får tillämpas under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. Av 6 § i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden framgår att ansökan skall ha kommit in till nämnden senast tre månader efter det att arbetstagaren påbörjat arbetet i Sverige. På ansökningsblanketten om expertskatt ska både uppgift om ankomstdag i Sverige och datum för arbetets påbörjande anges.

Om den anställde kommer till Sverige innan han påbörjar arbetet här kan den påverka beslutets giltighetstid. Två exempel visar effekter det får för expertskattens tillämpning.

Exempel 1

Personer som flyttar till ett annat land med sin familj brukar normalt sett behöva lite tid för att installera sig och familjen innan de kan börja arbeta.

Personen flyttar till Sverige med sin familj den 1 juli 2012. Under juli månad är den anställde fortfarande anställd av sin utländska arbetsgivare men har semester. Arbetet i Sverige påbörjas den 1 augusti 2012. Expertskatt beviljas och beslutet gäller fr.o.m. ankomstdagen, d.v.s. den 1 juli 2012, trots att personen inte tillträtt sin tjänst i Sverige.

Den anställde får lön eller semesterersättning från sin utländska arbetsgivare under juli månad. Lönen avser dock inte arbete i Sverige och expertskatt kan därmed inte tillämpas.

Den anställde lämnar Sverige den 31 augusti 2015 efter att ha fullgjort en tre år lång utsändningsperiod. Eftersom expertskatten började gälla den 1 juli 2012 får den inte tillämpas på lönen som utbetalas under juli månad 2015. Effekten av detta är att beslutet om expertskatt, som avser en treårsperiod, endast kan tillämpas på lönen som utbetalas under två år och elva månader.

Den anställde går miste om effekten av expertskatt under en månad, och arbetsgivaren går miste om möjligheten att betala arbetsgivaravgifter på 75 % av lönen under augusti 2015.

Exempel 2

En person som är bosatt utomlands tillträder en tjänst i Sverige med startdatum den 1 januari 2012. Personen har familj och vill därför att barnen ska gå klart vårterminen i skolan i hemlandet innan familjen flyttar till Sverige. Personen tillbringar endast ett fåtal dagar och nätter per vecka i Sverige och anses som begränsat skattskyldig i Sverige.

Personen flyttar till Sverige den 1 juli 2012 och fortsätter att arbeta på sin tjänst.

I detta fall ska ansökan om expertskatt göras redan inom tre månader från den 1 januari 2012, d.v.s. det datum den anställde tillträdde tjänsten i Sverige, även om den anställde inte är bosatt i Sverige och därmed uppfyller kraven för att få expertskatt. Ansökan anses som vilande fram till det datum den anställde faktiskt flyttar till Sverige och blir obegränsat skattskyldig här. Beslutet om expertskatt tillämpas i tre år från det datum den anställde blir bosatt i Sverige, d.v.s. den anställde tappar inte någon tid.

Avsikten med expertskattereglerna borde vara att expertskattebeslutet ska tillämpas i tre år från den dag den anställde är bosatt i Sverige och har påbörjat arbetet här, och att ansökan ska göras inom tre månader från detta datum. De nuvarande reglerna innebär dels en risk att den anställde inte kan tillämpa beslutet för perioden mellan bosättning och arbetets påbörjande, och dels en risk att den anställde missar ansökningstiden om arbetet påbörjas innan den anställde flyttar hit.

3.5 Utbetalning av lönen

Enligt lagtexten ska arbetsgivaren höra hemma i Sverige eller vara ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige, d.v.s. en svensk filial till ett utländskt företag. Värt att notera är att IL inte ställer upp något krav på vilket företag som ska betala ut lönen. Av 1 § 2 st. i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden framgår dock att ”vid tillämpning av denna lag är arbetstagare den som tar emot ersättning och arbetsgivare den som betalar ut ersättning”.

Många av de anställda som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad till sänds ut av sin arbetsgivare i hemlandet som VD, ekonomichef, HR-chef eller liknande för ett svenskt företag som ingår i en koncern med bolag i flera länder. De anställda arbetar i de flesta fall för ett företag som är ett svenskt dotterbolag till det utländska moderbolaget, och endast i undantagsfall för ett företag som är en svensk filial till det utländska moderbolaget. Detta kan ställa till problem när det gäller tillämpningen av expertskatten.

Av ansökningsblanketten framgår att arbetsgivaren ska vara det företag som betalar ut ersättningen och som ska höra hemma i Sverige eller ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige. Besluten om expertskatt är mycket kortfattade. I de fall expertskatt beviljas anges att beslutet gäller för ersättningar för arbetet hos det svenska bolaget och som betalas ut av detta bolag. Ansökningsblanketten bifogas som en kopia.

Anställda som kommer till Sverige för att arbeta här en begränsad tid har vanligtvis kvar sin grundanställning i hemlandet, och avsikten är vanligtvis att den anställde ska återvända dit när tjänstgöringen i Sverige har avslutats. Eftersom de anställda inte har flyttat permanent till Sverige har de i de flesta fall också kvar en stark koppling till hemlandet, t.ex. genom bostad och socialförsäkringstillhörighet. Det är därför mycket vanligt att hela eller en del av den kontanta lönen utbetalas i hemlandet, och att den anställde sedan överför den del av lönen till Sverige som den anställde behöver för att arbeta här.

Den omständighet att lönen utbetalas av ett bolag i den anställdes hemland kan medföra att expertskatten inte gäller på den delen av lönen. Det finns två avgöranden från Kammarrätten som avser lön från en utländsk utbetalare.

Kammarrätten i Göteborg meddelade i dom 2009-04-16 (Mål nr 206-08) att en anställd var berättigad till skattelättnader enligt IL 11 kap. 22–23 §§. Målet avsåg lön till en anställd som var VD för ett svenskt aktiebolag. Den anställde var anställd av ett bolag i Tyskland men VD för det svenska bolaget. Det fanns ett muntligt anställningsavtal mellan det svenska bolaget och den anställde. Lönen betalades av det tyska företaget. Lönekostnaden vidarefakturerades till det svenska bolaget. Kammarrätten fann vid en sammantagen bedömning att de utbetalningar som hade gjorts av det tyska bolaget fick anses vara ersättning som förmedlats på uppdrag av det svenska bolaget.

I ett liknade fall kom Kammarrätten i Stockholm två månader senare till motsatt slutsats. I en dom som meddelades 2009-06-16 (Mål nr 8670-07) fann Kammarrätten att Forskarskattenämndens beslut om skattelättnad endast avsåg ersättningar för arbete hos det svenska bolaget och ersättningar som betalats ut av detta bolag. I det aktuella fallet fanns ett assignmentavtal om att den anställde skulle sändas ut av sin finska arbetsgivare för att arbeta för det svenska bolaget. Lönen betalades av det finska bolaget och lönekostnaden vidarefakturerades till det svenska bolaget. I detta fall ansåg Kammarrätten inte att det var fråga om en utbetalning som det finska bolaget hade gjort på uppdrag av det svenska, trots att det var visat att den anställde arbetade för det svenska bolaget och att det var det svenska bolaget som hade rätt till det arbete den anställde utförde samt även bar kostnaden för den anställde.

EG-domstolen kom i Mål nr C-292/04 fram till att en medlemsstat inte får inskränka rätten till en skattereduktion till att endast avse företag som var etablerade i den egna medlemsstaten. Bakgrunden var att lagstiftningen i Tyskland, som då gällde, medgav att personer som var obegränsat skattskyldiga fick dra av 3/7-delar av utdelningen de erhöll från den tyska skatten. Skattereduktionen medgavs inte för utdelning från företag som var etablerade i andra medlemsstater. Domstolen fann att den tyska lagstiftningen utgjorde ett hinder för den fria rörligheten för kapital.

För expertskatten uppkommer ett liknande problem. Bestämmelserna om att expertskatt endast kan tillämpas på lön som utbetalas från ett svenskt bolag innebär att lön från en utbetalare i Sverige beskattas till 75 % medan lön från en utbetalare utanför Sverige beskattas till 100 %.

Det borde vara i allas intresse, anställda, arbetsgivare såväl som domstolar, att ansökan om ett förhandsbesked görs hos EU-domstolen för att få det prövat om de svenska reglerna, om att expertskatt endast kan tillämpas på lön som utbetalas av en svensk utbetalare, strider mot reglerna om fri rörlighet för kapital inom EU.

4 Lönesättning – ett nytt problem?

4.1 Månadslön eller årslön

Enligt de nya reglerna ska lön och annan ersättning för arbetet i Sverige under hela anställningen överstiga två prisbasbelopp per månad. Formuleringen ger upphov till två olika frågeställningar.

Den första frågan är om den skattefria delen av ersättningen ska räknas in i månadslönen. En anställd som har en månadslön på 80 000 kr i månaden kommer inte komma upp i beloppsgränsen för att kvalificera för expertskatt.

Om arbetsgivaren utöver lönen betalar 10 000 kr per månad för barnens skolavgifter för grundskola uppgår ersättningen för arbete i Sverige till 90 000 kr per månaden. Av detta belopp blir 30 000 kr skattefritt (80 000 × 25 % + 10 000) och 60 000 kr skattepliktigt (80 000 × 75 %).

Vår uppfattning är att all ersättning som avser arbetet i Sverige, d.v.s. även de avgiftsfria skolförmånerna, ska räknas med vid beräkningen av månadslönen. Den anställde som erhåller ersättningen ovan bör därmed kvalificera för expertskatt.

Den andra frågan avser anställda vars månadslön understiger 88 000 kr per månad, men som erhåller engångsersättningar eller rörlig lön, t.ex. bonus eller semesterersättning.

Enligt lagtexten ska villkoren för expertskatt anses vara uppfyllda om lönen för arbetet i Sverige under hela anställningen överstiger två prisbasbelopp. Ansökningsblanketten är utformad på ett sådant sätt att expertskatt ska medges för lön som per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Det finns således en skillnad avseende om det är månadslönen varje enskild månad eller den genomsnittliga månadslönen för anställningsperioden som ska gälla, samt om den aktuella perioden ska anses utgöras av hela anställningsperioden eller endast det kalenderår då arbetet påbörjas.

Den anställde har en månadslön på 80 000 kr per månad, och har utöver detta belopp en bonusmöjlighet på tre månadslöner. Den anställde erhåller under 2012 hela bonusen om 240 000 kr vilket innebär att årslönen uppgår till 1 200 000 kr. Utslaget på hela kalenderåret uppgår lönen till 100 000 kr per månad, och den totala ersättningen för arbetet i Sverige överstiger därmed två prisbasbelopp per månad.

Ska den anställde i detta fall beskattas för årslönen inklusive bonusen, d.v.s. 1 200 000 kr, eller ska den anställde beskattas för 75 % av detta belopp, d.v.s. 900 000 kr?

Frågan är då hur nästkommande år ska bedömas, om den anställde inte erhåller någon bonus eller i de fall månadslönen sänks så att den inte längre uppgår till två prisbasbelopp per månad. Innebär det att expertskatten kan rivas upp retroaktivt om ersättningen för arbetet i Sverige under den sammanlagda anställningen i Sverige kommer att understiga två prisbasbelopp per månad? Enligt gällande praxis så ändras inte taxeringen retroaktivt när en tidsbegränsad anställning övergår till en visstidsanställning och man kan således argumentera för att samma ska gälla när lönenivån förändras mellan kalenderåren eller månaderna under samma kalenderår.

Vår uppfattning är att lönen måste beräknas för varje kalenderår för sig, och att samtliga skattepliktiga ersättningar som utgått under året ska räknas med i löneunderlaget. Om lönen uppgår till minst två prisbasbelopp per månad för de månader den anställde arbetat i Sverige under det aktuella kalenderåret, är förutsättningarna för att tillämpa expertskatten uppfyllda för detta kalenderår. Skolkostnader och annan ersättning som är undantagen från beskattning om expertskatt beviljas ska räknas med när den beskattningsbara inkomsten fastställs. Att dessa ersättningar sedan inte beskattas påverkar inte detta.

4.2 Tröskeleffekter

Med tanke på de nya reglernas utformning kommer det uppstå tröskeleffekter för arbetsgivaren, där det blir billigare att höja lönen för att få expertskatt. Om den anställde får expertskatt reduceras underlaget för arbetsgivaravgifter till 75 % av lönen och andra förmåner. Vissa förmåner undantas helt från skatt och arbetsgivaravgifter i Sverige. En höjd lön kan i vissa fall medföra att totalkostnaden för arbetsgivaren minskar eftersom underlaget för arbetsgivaravgifter sänks om expertskatt beviljas.

Ej expertskatt Expertskatt

Lönekostnad ?87 900 ?88 000

Arbetsgivaravgift ?27 618 ?20 737

Totalkostnad 115 518 108 737

Exemplet visar att arbetsgivaren sparar ca 6 800 kr i arbetsgivaravgifter per månad på att höja lönen 100 kr. Brytpunkten för när det lönar sig att höja lönen för att få en lägre totalkostnad beror på de sammanlagda lönekostnaderna, och för att göra en sådan beräkning måste man också ta med andra lönekostnader som semesterersättning och pensionskostnader.

4.3 Nettolön i kombination med expertskatt

Många anställda som arbetar tillfälligt utomlands har en lön som utgår från den nettolön efter skatt och i vissa fall även efter justering för kostnadsnivån i arbetslandet (s.k. cost of living). I många fall utgår också en särskild utlandsersättning som även den baseras på nettolönen, och förmåner för t.ex. bostad, bil, skolkostnader för barn, som är s.k. nettoersättningar där arbetsgivaren åtar sig att betala skatten i arbetslandet.

Skatteavdrag ska göras med 43 % för anställda utan expertskatt med en bruttolön på 88 000 kr i månaden (tabell 30, år 2011). Skatteavdraget blir därmed 37 840 kr per månad, och nettolönen efter skatt 50 160 kr per månad. För anställda med expertskatt blir 75 % av lönen undantag från beskattning. Skatteavdrag görs därmed från den skattepliktiga delen av lönen, d.v.s. på 66 000 kr per månad. Skatteavdraget blir 25 438 kr (29 %) och nettolönen 62 562 kr per månad. Den anställdes disponibla inkomst efter skatt har därmed ökat med ca 12 400 kr per månad.

Ej expertskatt Expertskatt

Bruttolön 88 000 88 000

Skattesats 43 % 29 %

Skatt 37 840 25 438

Nettolön efter skatt 50 160 62 562

Omräkning av en viss nettolön till bruttolön görs normalt sett enligt formeln bruttolönen = nettolönen dividerad med (1–skattesatsen), eller B=N/(1–S). Enligt Skatteverkets ställningstagande om beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal (Dnr 131 644285-06/111, daterad 2006-11-02) framgår under punkt 4.4 att bruttolönen ska beräknas enligt formeln [bruttolön × 75 %] × skattesats = nettolön. Om man utgår från nettolönen innebär det att nettolönen dividerat med [1–(skattesatsen × 75 %)] = bruttolönen.

Kombinationen expertskatt och nettolön ger stora tröskeleffekter och det kan vara svårt att fastställa vilken nettolön som ger en bruttolön som når upp till beloppsgränsen 88 000 kr per månad. Vilken skattesats ska användas vid beräkning av bruttolönen? Ska den anställde ha rätt till expertskatt vid en nettolön om 50 160 kr, eller måste nettolönen uppgå till lägst 62 562 kr per månad (se exemplet ovan)? Vad händer i så fall med anställda med en nettolön mellan dessa belopp? En bruttoberäkning av lönen med skattesats utan hänsyn till expertskatt kommer leda till en bruttolön som överstiger 88 000 kr per månad, och de anställda uppfyller då kriterierna för expertskatt.

5 Sammanfattning

För många arbetstagare kommer de nya reglerna innebära enklare och snabbare hantering och större förutsebarhet. För anställda med ett löneläge under 88 000 kr per månad finns fortfarande möjligheten att ansöka om expertskatt enligt de kriterier som gällt sedan 2001.

För anställda som får del av lönen utbetald i hemlandet, eller som har en nettolön eller del av lönen som rörlig lön, finns det fortfarande stora oklarheter avseende tillämpningen av reglerna om expertskatt. Det finns därmed stor anledning för arbetsgivare att se över lönesättning, avtal och rutiner för utbetalning av lön för att inte i onödan riskera att beviljad expertskatt inte kan tillämpas.

Catarina Wahlgren Sjöstedt arbetar som Senior Manager på Ernst & Youngs avdelning Human Capital.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...