Skattenytt nr 1-2 2012 s. 83

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Värdeminskningsavdrag i samband med klyvning

Vid uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, får förvärvaren lägga den del av den kontanta ersättningen som belöper på respektive förvärvad tillgång till grund för skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt värdeminskningsavdrag på byggnader. Fördelningen görs utifrån marknadsvärdena.

Omkostnadsbeloppet för fastigheten minskas med det omkostnadsbelopp som konsumerats vid avyttringen. Återstående del av omkostnadsbeloppet fördelas på mark, byggnader, skog och produktiv skogsmark samt naturtillgångar som erhållits genom klyvningen. Fördelningen görs utifrån marknadsvärdena. Denna fördelning av omkostnadsbeloppet utgör sedan anskaffningsvärde för respektive tillgång och bildar underlag för värdeminskningsavdrag.

Har marknadsvärdet av ett tillgångsslag minskat på grund av klyvningen, ska underlaget för värdeminskningsavdrag på tillgångsslaget minskas med så stor del som minskningen av marknadsvärdet på tillgångsslaget utgör av marknadsvärdet på tillgångsslaget före klyvningen. Detta gäller inte värdet av skog och produktiv skogsmark om minskningen är mindre än 20 procent.

Vid avyttringen återförs gjorda värdeminskningsavdrag för respektive tillgångsslag. (2011-11-15, dnr 131 368325-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns även ett åskådliggörande exempel som visar Skatteverkets syn och hur effekterna blir för de inblandande parterna.

Värdeminskningsavdrag i samband med fastighetsreglering

Vid överföring av fastighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. FBL får förvärvaren lägga den del av den kontanta ersättningen som belöper på respektive förvärvad tillgång till grund för skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt värdeminskningsavdrag på byggnader. Fördelningen görs utifrån marknadsvärdena.

Omkostnadsbeloppet för den del av fastigheten som genom fastighetsregleringen överförts till annan minskas med det omkostnadsbelopp som konsumerats vid avyttringen. Återstående del av omkostnadsbeloppet, för den del av fastigheten som genom fastighetsregleringen överförts till annan, fördelas på mark, byggnader, skog och produktiv skogsmark samt naturtillgångar som erhållits genom fastighetsregleringen. Fördelningen görs utifrån marknadsvärdena. Denna fördelning av omkostnadsbeloppet utgör sedan anskaffningsvärde för respektive tillgång och bildar underlag för värdeminskningsavdrag.

Har marknadsvärdet av ett tillgångsslag minskat på grund av fastighetsregleringen, ska underlaget för värdeminskningsavdrag på tillgångsslaget minskas med så stor del som minskningen av marknadsvärdet på tillgångsslaget utgör av marknadsvärdet på tillgångsslaget före fastighetsregleringen. Detta gäller inte värdet av skog och produktiv skogsmark om minskningen är mindre än 20 procent.

Vid avyttringen återförs gjorda värdeminskningsavdrag, för respektive tillgångsslag, på den avyttrade delen. (2011-11-15, dnr 131 368322-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns ett åskådliggörande exempel som visar Skatteverkets syn och hur effekterna blir för de inblandande parterna.

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Beskattning av finsk pension

(Se nedan under avsnitt 1.4)

Avdrag för inbetalningar till dansk pensionsordning och skatteavtal

(Se nedan under avsnitt 1.4)

Allmänt avdrag för trygdeavgifter när syke- och foreldrepenger betalas ut från Norge

(Se nedan under avsnitt 1.4)

Skattereduktion vid förskottsbetalning eller betalning a conto

För att skattereduktion för husarbete ska kunna medges krävs att kunden vid varje betalningstillfälle enbart betalar del av den fakturerade arbetskostnaden, normalt hälften. Detta gäller även i de fall kunden och utföraren kommit överens om att betalning ska ske a conto eller genom delbetalning. Arbetskostnaden bör vara uträknad och dokumenterad i varje enskild faktura. När det arbete som a conto-betalningen eller delbetalningen avser är utfört kan utföraren ansöka om utbetalning från Skatteverket.

Vid betalning i förskott över ett årsskifte gäller särskilda regler. För att kunden ska få skattereduktion för en betalning som görs år 1 krävs att nedanstående punkter är uppfyllda. Detsamma gäller för att utföraren ska få utbetalning från Skatteverket.

1) Det arbete som hänför sig till den aktuella delbetalningen måste ha utförts senast den 31 januari år 2.

2) Utföraren måste dessutom ha ansökt om utbetalning hos Skatteverket senast den 31 januari år 2.

Eftersom varje betalning har ett eget värde oavsett om betalningen sker som förskottsbetalning, a conto, delbetalning eller slutbetalning kan skattereduktion inte medges om kunden har betalat hela den delfakturerade arbetskostnaden i förskott eller enligt a conto. Detta gäller även om en slutreglering av betalningen görs i samband med att arbetet slutförs och slutfaktura skickas ut. (2011-11-10, dnr 131 639108-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet beskrivs med ett exempel hur man bör förfara för att inte missa en del av skattereduktionen för husarbeten.

1.3 Kapital

Avdragsrätt för placeringar i Habo Finans Centrum AB, 556557-2871

Fråga har ställts om investeringar i Habo Finans Centrum AB (Habo Finans) är avdragsgilla som kapitalförlust och vilket beskattningsår förlusten i så fall ska dras av.

Investerade pengar har enligt Göta hovrätt till stor del försvunnit genom bedrägeri samt utbetalningar till andra placerare. Endast en del av insättarnas kapital har av Habo Finans investerats i aktier och liknande tillgångar. Den del av förlusten som orsakats av bedrägeri och utbetalningar till andra sparare är inte avdragsgill.

Skatteverket anser att del av verkliga och styrkta insättningar i Habo Finans är avdragsgilla som kapitalförlust på onoterade aktier. Av en total förlust är 50 % avdragsgill som förlust på onoterade aktier om inget annat kan visas.

Avdrag för förlusten ska göras för beskattningsåret 2011. Förlustens storlek har inte gått att fastställa förrän under 2011 då konkursen avslutades och en slutlig utdelning från konkursen erhölls. Den del av förlusten som är avdragsgill ska därför redovisas i deklarationen som lämnas under 2012. (2011-11-16, dnr 131 742062-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns ett exempel som visar hur Skatteverket anser att man kan räkna fram sin förlust.

1.4 Internationell beskattning

Beskattning av finsk pension

Finsk arbetspension ska beskattas hos den som är obegränsat skattskyldig. Skatteverkets bedömning är att den finska arbetspensionen omfattas av såväl begreppen livränta som liknande periodisk inkomst i 10 kap. 2 § punkten 2 IL.

Det nordiska skatteavtalet och dess artikel 18 ska tillämpas vid den svenska beskattningen. Under vissa förhållanden ska den tidigare undantagandemetoden fortsatt tillämpas istället för avräkningsmetoden. (2011-10-03, dnr 131 642411-11/111)

Avdrag för inbetalningar till dansk pensionsordning och skatteavtal

Inbetalningar till dansk pensionsordning kan vara avdragsgilla såväl enligt svensk intern rätt som enligt skatteavtalet med Danmark.

Beskattning av utfallande belopp regleras i svensk intern rätt. Avtalet innehåller däremot inga sådana bestämmelser. Den avdragsrätt som avtalet ger beträffande inbetalningar till dansk pensionsordning varken styr hur utfallande belopp ska klassificeras eller beskattas i Sverige. Det innebär att även om Sverige inte kan beskatta utfallande belopp enligt intern rätt så hindrar inte avtalet att avdrag för premier ändå kan medges.

Avkastningsskatt ska betalas med utgångspunkt i om den danska försäkringen ska anses som kapital- eller pensionsförsäkring enligt svensk intern rätt. (2011-10-18, dnr 131 685067-11/111)

Allmänt avdrag för trygdeavgifter när syke- och foreldrepenger betalas ut från Norge

Skatteverket anser att allmänt avdrag för norska trygdeavgifter ska medges när avgifter betalas på syke- och foreldrepenger som beskattas i Sverige. (2011-11-07, dnr 131 719825-11/111)

2 Övrigt

Undantag från skatteplikt för el som framställs i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator (Punktskatt)

El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.

En producent måste inte förfoga över en installerad generatoreffekt för att den el som denne framställer ska kunna undantas med stöd av bestämmelsen. Även el som framställts av en producent som bara förfogar över en eller flera anläggningar som inte har någon generator, såsom solcellsanläggningar, kan alltså omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 LSE.

Bara anläggningar som har en generator ska beaktas vid bedömningen av hur stor installerad generatoreffekt en producent förfogar över. (2011-11-16, dnr 131 651138-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns ett åskådliggörande exempel.

Framställning av energiprodukter – biogas (Punktskatt)

De åtgärder som vidtas för att biogas ska bildas genom rötning och för att biogasen ska kunna tillvaratas utgör framställning av en energiprodukt i den mening som avses i 6 a kap. 1 § 6 LSE. Detta gäller oavsett om rötningen sker genom en snabbare process i en särskild rötkammare eller om den sker genom en sådan långsammare process som är aktuell på vissa avfallsanläggningar. En förutsättning för att det ska kunna anses vara fråga om framställning av en energiprodukt är att biogasen tas tillvara.

Begreppet framställning av en energiprodukt ska utöver själva rötningsprocessen även anses omfatta den förbehandling av råvaran som är nödvändig för att rötning ska kunna ske samt den rening/uppgradering av biogasen som i vissa fall sker.

Övrig hantering av det aktuella avfallet på avfallsanläggningar och i avloppsreningsverk m.m. ska dock inte anses omfattas av begreppet framställning av en energiprodukt. (2011-11-16, dnr 131 773907-11/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...