Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Gränsbelopp vid likvidation

Gränsbelopp enligt 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan beräknas för andel efter det att företag som gett ut andelen trätt i likvidation.

Vid användande av omkostnadsbeloppet som underlag för årets gränsbelopp under ett likvidationsförfarande uppgår detta till ett belopp motsvarande vad som återstår av omkostnadsbeloppet efter tidigare erhållna utskiftningar.

Inget hinder föreligger mot att beräkna gränsbelopp med användande av förenklingsregeln. (2011-12-06, dnr 131 723616-11/111)

Kommentar: Detta ställningstagande gäller från och med den 1 januari 2009 och ersätter vid denna tidpunkt tidigare ställningstagande 2005-02-28, dnr 130 120155-05/111. Det nya ställningstagandet har tagits fram med anledning av ändrad lagstiftning och innebär ändring i sak vad avser rätt att beräkna gränsbelopp under ett likvidationsförfarande. Enligt tidigare bestämmelse i 57 kap. 11 § tredje stycket IL (i dess lydelse t.o.m. 31 december 2008) var det den som ägde andelen vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte skett, vid årets utgång som tillgodoräknades årets gränsbelopp. De äldre bestämmelserna utgick således från att utdelningsbeskattning kunde ske. Numera föreligger inte någon koppling till beskattning för utdelning för beräkning av gränsbeloppet, eftersom beräkningen ska ske vid beskattningsårets ingång. Därav det ändrade ställningstagandet.

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Beskattning av dispositionsrätt till fritidsbostad eller båt

En anställd som kan disponera arbetsgivarens fritidsbostad eller fritidsbåt beskattas för möjligheten att använda egendomen för privat bruk och inte för ett faktiskt nyttjande. Det är således dispositionsrätten som beskattas. Detta gäller även om bostaden eller båten används i arbetsgivarens verksamhet, men denna inskränkning kan då reducera förmånsvärdet.

Om en anställd kan använda bostaden eller båten för privat bruk utan inskränkning bör förmånsvärdet av dispositionsrätten motsvara hyresvärdet på helårsbasis för en motsvarande bostad eller båt. Om det finns svårigheter att fastställa ett sådant hyresvärde bör detta motsvara en beräknad årskostnad för arbetsgivaren att hålla sig med egendomen.

Om en sådan egendom däremot regelmässigt används i verksamheten men ändå varit disponibel för den anställde under semester och helger bör beskattningen grunda sig på värdet av denna begränsade dispositionsrätt. Det kan som exempel gälla en båt som typiskt sett är användbar för fritidsändamål men som används för transporter i verksamheten. I normalfallet bör förmånsvärdet då beräknas motsvara fyra veckors marknadsmässiga hyreskostnad.

En vanlig situation är att ett företag vid sidan av den ordinarie verksamheten innehar en enstaka fritidsbostad eller båt för uthyrning. Om en anställd då har dispositionsrätt under outhyrd tid bör förmånsvärdet beräknas med ledning av hyresvärdet för dessa perioder.

I vissa fall kan inskränkningen vara så stor att dispositionsrätten får anses sakna värde. Detta kan som exempel vara fallet om företaget bedriver verksamhet med uthyrning av fritidsbåtar och dessa kontinuerligt hyrs ut eller nyttjas i verksamheten även under semesterperioder och helger. I sådana fall beskattas i förekommande fall den anställdes faktiska nyttjande. (2011-11-23, dnr 131 625311-11/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter tidigare skrivelse den 13 mars 2009, Beskattning av dispositionsrätt till stugor och båtar, dnr 131 708006-07/111. Det nya ställningstagandet är delvis framtaget p.g.a. Högsta förvaltningsdomstolens domar från den 23 juni 2011, HFD 2011 ref. 55.

Värdering av bostadsförmån i lägenheter och småhus som används som fast bostad vid 2012 års taxering

Inför 2012 års taxering har Skatteverket tagit fram tabeller för hyresnivåer i flerfamiljshus. Tabellerna gäller för olika områden under inkomståret 2011. Tabellerna är tänkta att vara till hjälp vid värdering av bostadsförmåner i lägenheter och småhus som används som fast bostad.

Den här skrivelsen innehåller även en metod för hur bostadsförmånsvärdet ska justeras när bostadsytan är större än bostadsytan för en lägenhet av normal storlek (70 kvm). (2011-12-13, dnr 131 702412-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns ett antal exempel som visar Skatteverkets syn.

1.3 Kapital

Rätt beskattningsår för återföring av uppskovsbelopp när ersättningsbostad som saklegat övergår till annan genom testamente

Dödsbo ska återföra ett uppskovsbelopp till beskattning för det beskattningsår då ersättningsbostaden, med stöd av ett lagakraftvunnet testamente, har getts ut till legatarien.

Innan legatet har getts ut till legatarien, ska dödsboet anses som ägare till fastigheten och är därmed skyldig att betala kommunal fastighetsavgift eller statlig fastighetsskatt. (2011-11-29, dnr 131 798085-11/111)

Gränsbelopp vid likvidation

(Se ovan under avsnitt 1.1)

2 Mervärdesskatt

Restaurangtjänster, mervärdesskatt

Fråga

Kan ett tillhandahållande där själva tillagningen av maten är enkel och standardiserad beskattas med 12 procent även när det finns andra tjänster i samband med leveransen?

Frågan är ställd mot bakgrund av EU-domstolens avgörande i de förenade målen C-497/09, C-499/09, C-501/09 och C-502/09, Bog m.fl. EU-domstolen ansåg i dessa domar att tillhandahållande av måltider eller livsmedel på visst sätt från gatukök, gatuköksvagnar och i biograffoajéer utgjorde leverans av vara, dvs. tillhandahållandena utgjorde inte restaurangtjänster.

Svar

Nej. Även om tillagningen av maten är enkel och standardiserad kan det vara fråga om en tjänst när det ingår andra tjänstemoment i tillhandahållandet. Tjänsten ska då beskattas med 25 procent.

Skatteverket anser att det inte kommit fram något i domen som gör att det finns anledning att ändra uppfattning av vad som omfattas av begreppet restaurangtjänst. (2011-11-24, dnr 131 736849-11/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns ett åskådliggörande exempel.

Svar till Sveriges Hotell och Restaurangföretagare på frågor om den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster

Den 1 januari 2012 sänks momsen från 25 till 12 procent på restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.

Skatteverket har lämnat svar till Sveriges Hotell och Restaurangföretagare på frågor som de har fått från sina medlemsföretag om den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster.

  1. När mat ingår som en del i ett konferensarrangemang, vilken momssats ska då tillämpas på maten, 12 procent eller 25 procent?

Ett konferensarrangemang omfattar många olika komponenter, till exempel lokal, personal, teknisk utrustning, förfriskningar och måltider. Arrangemanget ska dock behandlas som ett enda tillhandahållande. Skattesatsen för arrangören är 25 procent. Även ersättningen för de måltider som ingår i arrangemanget ska alltså beskattas med 25 procent.

Detta framgår av Skatteverkets ställningstagande 2007-09-28 ”Tillhandahållande av konferensarrangemang”. Av samma ställningstagande framgår att ersättningen för logi, resor och andra tjänster som inte normalt ingår i ett konferensarrangemang ska beskattas för sig.

Om en restaurang eller ett cateringföretag anlitas som underentreprenör av konferensarrangören och bara tillhandahåller förfriskningar och måltider, ska den tjänsten beskattas med 12 procent.

  1. Samma fråga som ovan men istället för konferensarrangemang är det ett festvåningspaket?

Ett festvåningspaket som omfattar mat, dryck, lokal, diskning, städning och liknande tjänster ska beskattas med 12 procent.

  1. Finns det möjliga gränsdragningsproblem avseende ovanstående frågor?

Ja. När flera varor eller tjänster ingår måste man alltid avgöra om det handlar om ett enda eller flera separata tillhandahållanden.

En tjänst ska anses som underordnad en huvudsaklig tjänst när kunderna inte efterfrågar den i sig, utan då den endast är ett medel att på bästa sätt åtnjuta den egentliga tjänst som företaget tillhandahåller.

Restaurang- och cateringtjänster är ett typiskt exempel på tillhandahållanden som består av ett knippe varor och tjänster men som ska behandlas som ett enda tillhandahållande. De olika delarna – maten, lokalen, porslinet, serveringen – efterfrågas inte var för sig utan som en helhet.

  1. När boende ingår i ett konferensarrangemang, vilken momssats ska då tillämpas på frukosten?

Frukost i samband med logi får, liksom själva login, anses vara en tjänst som normalt inte ingår i ett konferensarrangemang. Därför ska frukosten beskattas för sig, alltså med 12 procent.

  1. Ska man tillämpa olika momssatser på innehållet i exempelvis en drink när de olika beståndsdelarna när de serveras separat har olika momssatser (exempelvis sprit och läsk)?

Nej. Drinken ska inte delas upp. Om spritdrycker ingår i en drink tillsammans med andra ingredienser ska hela tillhandahållandet av drinken beskattas med 25 procent.

  1. Ingår transporten av maten i samband med ett cateringuppdrag i cateringtjänsten?

Om transporten av maten tillhandahålls av cateringföretaget så ingår den i cateringtjänsten och ska beskattas med 12 procent.

  1. Vad gäller vid uppställning av bord och stolar inför ett cateringuppdrag, 12 eller 25 procents moms?

Här gäller samma som för transporten av maten. Alla tjänster som har direkt anknytning till tillhandahållandet av mat och dryck ingår i restaurang- eller cateringtjänsten. Det kan handla om dukning, servering, avdukning, diskning, nyttjandet av lokal och av utrustning såsom möbler och porslin.

  1. Om man ska tillhandahålla en restaurang- eller cateringtjänst i januari 2012 som ska förskottsbetalas, kan man fakturera arrangemanget med 12 procent moms redan nu?

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2012. Enligt övergångsbestämmelserna gäller äldre regler fortfarande i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

Det innebär att om förskott erhålls under 2011 för en restaurang- eller cateringtjänst som tillhandahålls under 2012 så gäller de gamla reglerna för förskottet. Moms ska alltså tas ut med 25 procent i sådana fall. Om förskottet erhålls efter årsskiftet gäller de nya reglerna och moms ska tas ut med 12 procent.

Det avgörande är alltså inte när fakturan ställs ut, utan när förskottet faktiskt erhålls. (2011-12-15, dnr 131 868883-11/111)

3 Övrigt

Skatteverkets hantering av misstagsinbetalningar till skattekontot (Skattebetalning)

Om en skattskyldig (härefter inbetalare) kan visa att en inbetalning p.g.a. misstag som han/hon har gjort vid inbetalningen har tillgodoräknats fel skattekonto, ska Skatteverket i enlighet med Högsta domstolens avgörande på civilrättslig grund återbetala det inbetalda beloppet.

För att återbetalningsskyldighet ska föreligga måste inbetalaren kontakta Skatteverket snarast efter det att han har fått det skattekontoutdrag som visar att misstagsinbetalningen har skett.

Skatteverket anser att återbetalningsskyldigheten är begränsad till den del av det inbetalda beloppet som Skatteverket fortfarande disponerar över, antingen genom att det inbetalda beloppet finns kvar som ett överskott på det mottagande skattekontot (härefter mottagaren) eller har avräknats mot mottagarens obetalda skatt eller avgift. Återbetalningsskyldighet för verket föreligger inte till den del inbetalningen har utbetalats till mottagaren, utmätts av Kronofogdemyndigheten (KFM) för betalning av mottagarens restförda enskilda mål eller avräknats enligt lagen (SFS 1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, AvrL. för betalning av mottagarens andra statliga fordringar.

Skatteverket kommer att verkställa återbetalningsskyldigheten på så sätt att verket omför den del av det felinbetalda beloppet som verket är återbetalningsskyldigt för från mottagarens skattekonto till inbetalarens skattekonto som om någon misstagsinbetalning aldrig skett. Även de räntekonsekvenser som har uppstått p.g.a. misstagsinbetalningen kommer att korrigeras.

Skatteverkets åtgärd att vidta rättelse med anledning av ett anspråk på grund av condictio indebiti är inte myndighetsutövning och är därför inte ett förvaltningsrättsligt överklagbart beslut. (2011-12-15, dnr 131 862835-11/111)

Kommentar: Ställningstagandet är föranlett av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 7 november 2011, målnr T 3855-10.

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.