Skattenytt nr 3 2013 s. 135

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Gravanordningar m.m. – registrerat trossamfunds försäljning av gravstenar, andra gravanordningar och gravplattor

Registrerade trossamfunds försäljning av gravanordningar och gravplattor till askgravlund är näringsverksamhet i inkomstskattelagens (1999:1229), IL, mening. En näringsverksamhet som endast består av försäljning av gravanordningar eller gravplattor omfattas inte av undantagen från skattskyldighet till inkomstskatt i 7 kap. 7 § andra stycket IL.

Denna bedömning gäller såväl begagnade som nya gravanordningar och gravplattor. (2012-11-14, dnr 131 714628-12/111)

Trädgårdstjänster – registrerat trossamfunds åtagande att utföra park- och trädgårdsskötsel

Registrerade trossamfunds åtagande att mot ersättning utföra skötsel av annans park eller trädgård är näringsverksamhet i IL:s mening. En näringsverksamhet som endast består av externt tillhandahållen park- och trädgårdsskötsel omfattas inte av undantagen från skattskyldighet till inkomstskatt i 7 kap. 7 § andra stycket IL. (2012-11-14, dnr 131 714669-12/111)

Kommentar: till ställningstagandet finns två åskådliggörande exempel.

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Värdering av bostadsförmån i lägenheter och småhus som används som fast bostad vid beskattningsåret 2012

Inför inkomstbeskattningen 2013 har Skatteverket tagit fram tabeller för hyresnivåer i flerfamiljshus. Tabellerna gäller för olika områden under år 2012. Tabellerna är tänkta att vara till hjälp vid värdering av bostadsförmåner i lägenheter och småhus som används som fast bostad.

Den här skrivelsen innehåller även en metod för hur bostadsförmånsvärdet ska justeras när bostadsytan är större än bostadsytan för en lägenhet av normal storlek (70 kvm). (2012-12-17, dnr 131 825004-12/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns en bilaga som anger hyresnivåer uppdelade på län och kommun. Till ställningstagandet finns även tre exempel som visar hur man kan räkna fram förmånsvärdet.

1.3 Kapital

Skyldighet att lämna kontrolluppgift om blankningspremie och utdelningsersättning

En blankningspremie, som avser utlånad delägarrätt, ska ses som en annan avkastning än kapitalvinst hänförlig till delägarrätt. Kontrolluppgift ska därför lämnas om sådan blankningspremie, som har betalats till eller tillgodoräknats en fysisk person eller ett dödsbo. Detsamma gäller även s.k. utdelningsersättning och annan ersättning för förlorad avkastning. (2012-11-21, dnr 131 649177-12/111)

Begreppet upptagen till handel på en reglerad marknad vid tillämpning av lagen om investeringssparkonto

Skatteverket anser att ett finansiellt instrument är en investeringstillgång, enligt 6 § lag (2011:1268) om investeringssparkonto, ISKL, om börsen enligt 13 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen har beslutat att ta upp det finansiella instrumentet till handel på en reglerad marknad. Det innebär att det inte uppställs något krav på att det ska ske några avslut på den reglerade marknaden där det finansiella instrumentet är upptaget till handel.

Ett finansiellt instrument upptaget till handel på en reglerad marknad är en investeringstillgång enligt ISKL 6 §. I propositionen till denna lagstiftning (2011/12:1 s. 291 ff.) framgår att det är den näringsrättsliga regleringen som ska användas vid t.ex. bedömningen av om en marknadsplats utanför EES-området motsvarar en reglerad marknad.

Frågeställaren har framhållit att lagen om investeringssparkonto är en civilrättslig lagstiftning och att begreppet ”upptagen till handel på en reglerad marknad” därför bör ha samma innebörd som det har i värdepappersmarknadslagen. Enligt denna lagstiftning så innebär uttrycket att ett finansiellt instrument är upptaget till handel i och med beslut av den aktuella börsen. Om det sedan sker några faktiska avslut på marknadsplatsen saknar betydelse för den civilrättsliga lagstiftningen.

Enligt 2 § ISKL har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämningsområde som i inkomstskattelagen, om inte något annat anges eller framgår av sammanhanget. Begreppet ”upptagen till handel på en reglerad marknad” förekommer även i IL för att reglera vilka delägarrätter eller fordringsrätter som anses vara marknadsnoterade. Begreppet ”marknadsnotering” i 48 kap. 5 § IL förutsätter däremot att det även sker en viss omsättning och därmed notering om avslut på en marknadsplats.

Skatteverket uppfattar att förarbetena till ISKL innebär att de begrepp som anges i 6 § ISKL ska bedömas utifrån en civilrättslig innebörd. Skatteverket anser därför att uttrycket ”upptaget till handel på en reglerad marknad” bör ha samma innebörd som det har enligt reglerna i värdepappersmarknadslagen. Detta innebär att definitionen av investeringstillgång i 6 § ISKL inte förutsätter att det sker någon handel med det finansiella instrumentet på den reglerade marknaden. (2012-11-28, dnr 131 801564-12/111)

1.4 Internationell beskattning

Nedsättning av skatt på utdelning enligt skatteavtal

Om ett skatteavtal innebär att Sverige högst får ta ut 15 % skatt på utdelningens bruttobelopp för en fysisk person ska nedsättningen ske på följande sätt. Så stor andel av skatten på inkomst av kapital anses belöpa på utdelningen som utdelningen utgör av inkomsten. Om detta belopp överstiger 15 % av utdelningens bruttobelopp sätts skatten på kapitalinkomsterna ned med det överskjutande beloppet. Ska viss del av utdelningen beskattas i inkomstslaget tjänst görs motsvarande beräkning av hur stor andel av skatten på förvärvsinkomsten som belöper på utdelningen. Om det sammanlagda beloppet överstiger 15 % av utdelningens bruttobelopp sätts i första hand den statliga inkomstskatten ned och i andra hand den kommunala.

Skulle omständigheterna i ett enskilt fall innebära att ovanstående beräkningsprincip ger ett materiellt felaktigt resultat får beräkningen anpassas efter de specifika omständigheterna. (2012-11-21, dnr 131 772361-12/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande 2007-02-23, Nedsättning av skatt på utdelning enligt skatteavtal (dnr 131 42347-07/111). Ändringen består i en komplettering med exempel som visar hur nedsättningen ska ske om utdelningen beskattas i både inkomstslaget tjänst och kapital.

2 Mervärdesskatt

Några nya ställningstaganden har inte publicerats under denna period.

3 Övrigt

Kvittning av utbetalning för husarbete till konkursbo mot konkursgäldenärens skulder (Borgenärsområdet)

Om ett konkursbo har rätt till utbetalning från Skatteverket för husarbete så kan verket inte kvitta utbetalningen mot konkursgäldenärens skulder till staten. (2012-11-26, dnr 131 771812-12/111)

Energiskatt på el som förbrukas i en kraftvärmeanläggning när varken el eller värme produceras (Punktskatt)

Skatteverket anser att den el som förbrukats vid ett produktionsuppehåll i en kraftvärmeanläggning och som är förknippad med verksamheten för produktion av el ska anses förbrukad för framställning av el. Det har ingen betydelse om denna elförbrukning även är förknippad med den del av verksamheten som avser framställning av värme. Sådan el omfattas därmed av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).

Skatteverket anser dock att den el som vid ett produktionsuppehåll i en kraftvärmeanläggning förbrukats i en enhet eller för en aktivitet som är hänförlig till den del av verksamheten som endast avser framställning av värme inte kan anses ha förbrukats för framställning av el. Sådan el kan därmed inte undantas från skatteplikt med stöd av 11 kap. 2 § 5 LSE.

Med kraftvärmeanläggning avses här en anläggning som normalt används för samtidig produktion av värme och skattepliktig el i en och samma process, när den värme som uppkommer nyttiggörs, även när elverkningsgraden inte är tillräckligt hög för att produktionen ska anses utgöra kraftvärmeproduktion enligt 1 kap. 10 § LSE.

Med produktionsuppehåll avses här när varken el eller värme produceras i anläggningen. (2012-11-28, dnr 131 789464-12/111)

Leverans av gas via rörledning – tillämpning av 2 kap. 2 a § lagen om skatt på energi (Punktskatt)

Av 2 kap.2 a § första stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) framgår att bestämmelserna i paragrafen endast gäller gasformiga skattepliktiga bränslen. Bestämmelserna är alltså inte tillämpliga på flytande gas.

Skatteverket anser att något krav på att leveranser via rörledningen av annat skattepliktigt gasformigt bränsle än biogas, t.ex. naturgas, måste ske i viss omfattning inte kan ställas för att bestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE ska vara tillämpliga. Skatteverket anser således att sådan gas som levereras via en rörledning varifrån normalt endast gasformig biogas levereras omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE om naturgas, eller andra skattepliktiga gasformiga bränslen, utgör reservbränsle i rörledningen vid tillfälliga stopp i biogasproduktionen eller när biogasproduktionen annars inte räcker till.

Skatteverket anser att några krav på att rörledningen ska ha en viss minsta längd eller att det via rörledningen ska levereras gas till ett visst minsta antal kunder eller uttagspunkter inte kan ställas för att bestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE ska vara tillämpliga. Skatteverket anser vidare att omständigheten att den skattskyldiges leveranser av gas via rörledningen endast utgörs av gas för egen förbrukning inte i sig medför att bestämmelserna i den aktuella paragrafen inte blir tillämpliga. Motsvarande gäller även vid s.k. kvittning mellan olika icke sammankopplade rörledningar.

Biogas som levereras via en rörledning varifrån endast biogas levereras omfattas inte av bestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE om det inte i någon situation är aktuellt att till denna rörledning tillföra andra skattepliktiga gasformiga bränslen än biogas.

Skatteverket anser att omständigheten att den skattskyldige efter att han från rörledningen tagit ut gasen transporterar denna i gasform vidare med bil till kunden, eller till en plats där den skattskyldige själv förbrukar gasen, inte utgör något hinder för tillämpning av bestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE. (2012-12-04, dnr 131 804203-12/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...