Skattenytt nr 4 2013 s. 224

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Avdragsrätt för räntor vid tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 10 a – 10 f §§ IL i fall där räntor slussas genom ett eller flera svenska företag till ”det företag som faktiskt har rätt till inkomsten” och som inte beskattas eller beskattas under 10 % för inkomsten

I ställningstagandet behandlas både hur den s.k. ventilen kan och bör tillämpas och hur konceptet ”det företag som faktiskt har rätt till inkomsten” kan och bör användas i en speciell situation där det finns lån mellan en stapel med svenska aktiebolag. (2013-01-22, dnr 131 8239-13/111)

Kommentar: I ställningstagandet redogörs bl.a. för ett exempel som kan beskrivas på följande sätt. Ett Moderbolag äger 100 % i ett svenskt holdingaktiebolag, H AB, som i sin tur äger 100 % i ett annat svenskt aktiebolag, DDB AB. Moderbolaget lämnar ett lån till H AB som lämnar beloppet vidare som lån till DDB AB. Utgångspunkten är att Moderbolaget är det företag som ”faktiskt har rätt till inkomsten” och att den ränteintäkt Moderbolaget har rätt till inte är föremål för beskattning. Kan det bli så att avdrag vägras för ränteutgifterna som DDB AB och H AB har på sina skulder samtidigt som H AB beskattas för ränteintäkten på sin fordran på DDB AB?

Om ventilen kan tillämpas är det Skatteverkets uppfattning att denna normalt ska användas så att inte flera ränteavdrag vägras i sådana fall som behandlas i ställningstagandet där ränteutgiften i flera led motsvaras av en lika stor beskattning hos mottagaren av ränteintäkten. I normalfallet bör således ventilen tillämpas så att avdrag för ränteutgifterna i ovanstående exempel bara vägras i ett av bolagsleden. Om speciella omständigheter föreligger kan bedömningen bli annorlunda. Ventilen kan bara tillämpas om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.

Även om ventilen inte kan tillämpas är Skatteverkets samlade tolkning av lagtexten och uttalandena i förarbetena att konceptet har införts för att förhindra kringgåenden och att det också ska användas för detta.

En sådan ändamålsinriktad tolkning ger möjlighet att använda konceptet för att förhindra kringgåenden. Men samtidigt också en möjlighet att avstå från att använda det när det inte är fråga om kringgåenden, framför allt då fråga är om inhemska fordringsförhållanden och betalningar till mottagare som är fullt ut skattskyldiga här för inkomsten.

I vilket bolagsled Skatteverket bör avstå från att vägra avdrag får prövas från fall till fall.

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Husarbete – skattereduktion för läxhjälp och annat skolarbete

Förälder eller annan vårdnadshavare kan medges skattereduktion för husarbete för läxhjälp och annat skolarbete till barn som går i grundskola och gymnasieskola. Läxläsningen och skolarbetet ska ha ett direkt samband med barnets skolgång. Arbetet ska ha utförts i barnets bostad och betalats av den som har underhållsskyldighet för barnet.

Skattereduktion medges inte för läxhjälp och annat skolarbete till person som deltar i kommunal vuxenutbildning. (2012-12-19, dnr 131 859029-12/111)

Kommentar: Från den 1 januari 2013 kan man få skattereduktion för läxläsning och annat skolarbete som utförs i bostaden. Ställningstagandet är framtaget med anledning av frågor som har uppkommit om hur de nya reglerna ska tolkas.

1.3 Kapital

Kontrolluppgiftsskyldighet för schablonintäkt och överföring av investeringssparkonto

Skatteverket har gjort en sammanställning av frågor som ställts från investeringsföretag m.fl. med anledning av att de ska lämna kontrolluppgifter avseende investeringssparkonto. Sammanställningen finns i en särskild PDF-fil som finns på verkets hemsida under ovan angivna rubrik. Bedömningarna som redovisas är Skatteverkets uppfattning om hur lag (2011:1268) om investeringssparkonto – ISKL och inkomstskattelag (1999:1229) – IL ska tillämpas vid hanteringen av ett investeringssparkonto och de kontrolluppgifter som ska lämnas avseende schablonintäkt och överföringar till ett investeringssparkonto.

I filen finns flera hänvisningar och länkar till regeringen.se, skatteverket.se samt broschyrer. (2012-12-17, dnr 131 829388-12/111

1.4 Internationell beskattning

Beskattning av utbetalning från en familjetrust till en obegränsat skattskyldig fysisk person

Skatteverket anser att bedömning av hur utbetalning från en familjetrust till en obegränsat skattskyldig fysisk person ska behandlas vid inkomsttaxeringen ska ske på samma sätt som utbetalning från den närmaste svenska motsvarighet till trusten. Den kan anses motsvara en svensk familjestiftelse om vissa grundläggande krav för en stiftelsebildning är uppfyllda, t.ex. måste trusten vara oåterkallelig och förmögenheten vara avskiljd från stiftaren. Det saknar betydelse att trusten inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person. I de fall trusten anses motsvara en svensk familjestiftelse är utbetalt belopp skattepliktigt periodiskt understöd för den fysiska personen om det hade varit skattepliktigt vid utbetalning från en svensk familjestiftelse. (2012-12-21, dnr 131 827059-12/111)

2 Mervärdesskatt

Upphävande av styrsignalen Omräkningskurs vid beräkning av beskattningsunderlag

Ställningstagandet Omräkningskurs vid beräkning av beskattningsunderlag daterat 2008-01-24, dnr 131 20126-08/111 upphör att gälla. (2013-01-18, dnr 131 17617-13/111

Kommentar: Från och med 1 januari 2013 har det införts särskilda mervärdesskatteregler för omräkningskurs vid beräkning av beskattningsunderlag, 7 kap. 7 a och 7 b §§ mervärdesskattelagen (1994:200). Med anledning av detta kan ställningstagandet från 2008-01-24 upphöra att gälla.

3 Övrigt

Utlämnande av uppgifter till tillståndsmyndighet i serveringstillståndsärenden (Sekretess, IT-rätt och PuL)

Dokumentet har uppdaterats med anledning av att sekretesslagen (1980:100) har ersatts av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.

När en kommun begär att få ut uppgifter med anledning av ett serverings- tillståndsärende får Skatteverket endast lämna ut uppgifter om det sker i enlighet med offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser. Det innebär att Skatteverket endast kan lämna ut uppgifter som finns förvarade hos Skatteverket och då med utgångspunkt från den begäran som kommunen inkommit med. Däremot saknas det rättsliga förutsättningar för Skatteverket som sådant att lämna ut uppgifter i form av värderande yttranden till kommunerna angående lämpligheten för viss sökande att kunna få serveringstillstånd. (2012-12-17, dnr 131 855655-12/111)

Forum för överklagande av beslut avseende utlämnande av allmän handling till enskild (Sekretess, IT-rätt och PuL)

Dokumentet har uppdaterats med anledning av att sekretesslagen (1980:100) har ersatts av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.

Överklagande av beslut avseende utlämnande av allmän handling till enskild ska ske hos Kammarrätten i Stockholm. Detta sammanhänger med domstolarnas inställning att Skatteverket anses beläget i Solna kommun. (2012-12-17, dnr 131 854217-12/111)

Återvinning enligt 4 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) av förtida inbetalning på skattekontot (Borgenärsområdet)

Om en förtida inbetalning görs till skattekontot under den månad då skatter eller avgifter förfaller till betalning, är det Skatteverkets uppfattning att inbetalningen generellt sett är att se som ordinär och därmed inte återvinningsbar.

Vid bedömningen av om en inbetalning är att se som ordinär eller inte, är det även viktigt att alltid granska gäldenärens betalningsmönster. (2012-12-20, dnr 131 851834-12/111)

Import av tidigare skattepliktig bil (Punktskatt)

En personbil klass II, lätt buss och lätt lastbil som importeras till Sverige är skattepliktig enligt lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, LSBF, om

  • bilen vid en tidigare registrering i Sverige varit skattepliktig någon gång före utgången av 2010 och

  • bilen avregistrerats på grund av att den varaktigt förts ut ur landet.

Detta innebär att fordonsskatt ska beräknas efter bilens skattevikt. (2013-01-08, dnr 131 822250-12/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...