Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Avdragsrätt för räntor vid tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 10 a – 10 f §§ IL i fall där räntor slussas genom ett eller flera svenska företag till ”det företag som faktiskt har rätt till inkomsten” och som inte beskattas eller beskattas under 10 % för inkomsten

I ställningstagandet behandlas både hur den s.k. ventilen kan och bör tillämpas och hur konceptet ”det företag som faktiskt har rätt till inkomsten” kan och bör användas i en speciell situation där det finns lån mellan en stapel med svenska aktiebolag. (2013-01-22, dnr 131 8239-13/111)

Kommentar: I ställningstagandet redogörs bl.a. för ett exempel som kan beskrivas på följande sätt. Ett Moderbolag äger 100 % i ett svenskt holdingaktiebolag, H AB, som i sin tur äger 100 % i ett annat svenskt aktiebolag, DDB AB. Moderbolaget lämnar ett lån till H AB som lämnar beloppet vidare som lån till DDB AB. Utgångspunkten är att Moderbolaget är det företag som ”faktiskt har rätt till inkomsten” och att den ränteintäkt Moderbolaget har rätt till inte är föremål för beskattning. Kan det bli så att avdrag vägras för ränteutgifterna som DDB AB och H AB har på sina skulder samtidigt som H AB beskattas för ränteintäkten på sin fordran på DDB AB?

Om ventilen kan tillämpas är det Skatteverkets uppfattning att denna normalt ska användas så att inte flera ränteavdrag vägras i sådana fall som behandlas i ställningstagandet där ränteutgiften i flera led motsvaras av en lika stor beskattning hos mottagaren av ränteintäkten. I normalfallet bör således ventilen tillämpas så att avdrag för ränteutgifterna i ovanstående exempel bara vägras i ett av bolagsleden. Om speciella omständigheter föreligger kan bedömningen bli annorlunda. Ventilen kan bara tillämpas om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.

Även om ventilen inte kan tillämpas är Skatteverkets samlade tolkning av lagtexten och uttalandena i förarbetena att konceptet har införts för att förhindra kringgåenden och att det också ska användas för detta.

En sådan ändamålsinriktad tolkning ger möjlighet att använda konceptet för att förhindra kringgåenden. Men samtidigt också en möjlighet att avstå från att använda det när det inte är fråga om kringgåenden, framför allt då fråga är om inhemska fordringsförhållanden och betalningar till mottagare som är fullt ut skattskyldiga här för inkomsten.

I vilket bolagsled Skatteverket bör avstå från att vägra avdrag får prövas från fall till fall.

Husarbete – skattereduktion för läxhjälp och annat skolarbete

Förälder eller annan vårdnadshavare kan medges skattereduktion för husarbete för läxhjälp och annat skolarbete till barn som går i grundskola och gymnasieskola. Läxläsningen och skolarbetet ska ha ett direkt samband med barnets skolgång. Arbetet ska ha utförts i barnets bostad och betalats av den som har underhållsskyldighet för barnet.

Skattereduktion medges inte för läxhjälp och annat skolarbete till person som deltar i kommunal vuxenutbildning. (2012-12-19, dnr 131 859029-12/111)

Kommentar: Från den 1 januari 2013 kan man få skattereduktion för läxläsning och annat skolarbete som utförs i bostaden. Ställningstagandet är framtaget med anledning av frågor som har uppkommit om hur de nya reglerna ska tolkas.

Kontrolluppgiftsskyldighet för schablonintäkt och överföring av investeringssparkonto

Skatteverket har gjort en sammanställning av frågor som ställts från investeringsföretag m.fl. med anledning av att de ska lämna kontrolluppgifter avseende investeringssparkonto. Sammanställningen finns i en särskild PDF-fil som finns på verkets hemsida under ovan angivna rubrik. Bedömningarna som redovisas är Skatteverkets uppfattning om hur lag (2011:1268) om investeringssparkonto – ISKL och inkomstskattelag (1999:1229) – IL ska tillämpas vid hanteringen av ett investeringssparkonto och de kontrolluppgifter som ska lämnas avseende schablonintäkt och överföringar till ett investeringssparkonto.

I filen finns flera hänvisningar och länkar till regeringen.se, skatteverket.se samt broschyrer. (2012-12-17, dnr 131 829388-12/111

Beskattning av utbetalning från en familjetrust till en obegränsat skattskyldig fysisk person

Skatteverket anser att bedömning av hur utbetalning från en familjetrust till en obegränsat skattskyldig fysisk person ska behandlas vid inkomsttaxeringen ska ske på samma sätt som utbetalning från den närmaste svenska motsvarighet till trusten. Den kan anses motsvara en svensk familjestiftelse om vissa grundläggande krav för en stiftelsebildning är uppfyllda, t.ex. måste trusten vara oåterkallelig och förmögenheten vara avskiljd från stiftaren. Det saknar betydelse att trusten inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person. I de fall trusten anses motsvara en svensk familjestiftelse är utbetalt belopp skattepliktigt periodiskt understöd för den fysiska personen om det hade varit skattepliktigt vid utbetalning från en svensk familjestiftelse. (2012-12-21, dnr 131 827059-12/111)